1 - 6 of 6
rss atomLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • von Wright, Moira
    Örebro universitet.
    Recension av Lena Fritzéns doktorsavhandling Den pedagogiska praktikens janusansikte.1999In: Utbildning och Demokrati, ISSN 1102-6472, E-ISSN 2001-7316, Vol. 8, no 2, p. 129-136Article, book review (Other academic)
  • von Wright, Moira
    Södertörn högskola.
    On the Possibility of Novelty: Subjectivity and Intersubjectivity in Teaching2014In: RoSE: Research on Steiner Education, ISSN 1891-6511, E-ISSN 1891-6511, Vol. 5, no Special issue, p. 29-36Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    Different conceptions of the subjectivity and selfhood of students scant little attention in teacher education today, yet they are central in any educational situation. The understanding of the condition of human subjectivity makes some educational perspectives and practices more intelligible than others. Still, neither teaching nor learning can be reduced to an anthropology or theory of human growth; education is always a “here and now situation” in a threefold relation between the educator, the student and the world (e g a subject). This article discusses the role of different conceptions of subjectivity, and shows how intersubjectivity plays a role in the experiences that students have in school. It also deepens the question of teacher authority and novelty in teaching. First, three different aspects of human subjectivity are pointed out, and with these in mind, teacher influence and the possibility of novelty in the educational situation is discussed. It is argued that the self, the ego-organism of each student, should not be a target for teacher authority, and that novelty appears in an intersubjective sphere. An understanding of subjectivity as manifold shows how an open and creative environment of teaching and learning with novelty and surprises can come about.

  • von Wright, Moira
    Örebro universitet.
    Initiativ och följsamhet i klassrummet: En studie i de pedagogiska villkoren för elevers inflytande, delaktighet och välbefinnande2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Åren 2008-2009 genomfördes ett forskningssamarbete, kallat VIVA-projektet, mellan Örebro universitet och Örebro kommun i syfte att belysa barns möjligheter till delaktighet, inflytande och välbefinnande i grundskolan. De teoretiska utgångspunkterna hämtades i intersubjektivitetsteorin och det relationella perspektivet (von Wright, Vad eller vem, Daidalos 2000), och materialet insamlades genom deltagande observationer, intervjuer, videodokumentationer och dokumentstudier. Denna skrift redogör för projektet i sin helhet och fördjupar därefter de frågor som blivit framträdande i de deltagande observationerna i grundskolans klassrum, åk 2-5. Följande frågor är i fokus: Vad innebär barns rätt till inflytande och delaktighet? När sker inflytande och delaktighet i undervisningen? Hur ter sig den pedagogiska situationen med dess asymmetri och paradoxer? Hur bidrar den yttre styrningen till att stödja inflytande, delaktighet och välbefinnande genom skolans planer, kommunens dokument mm. Resultaten problematiseras med hjälp av konkreta exempel.

    Bland de viktigaste resultaten kan nämnas att det i dagens klassrum är svårt för elever att få komma till tals och få erkännande som personer som kan något, och att lärarnas sätt att bemöta eleverna har avgörande betydelse för att genuint inflytande och delaktighet ska uppstå och för att den pedagogiska situationen ska stödja deras välbefinnande. De kommunala styrdokumenten, den ökade fokuseringen på elevers eget arbete och individuella utvecklingsplaner tenderar att skapa oro och förvirring snarare än ökat lärande: individualiseringen riskerar att motverka barns rätt till inflytande och delaktighet. Eleverna föreslås visserligen ofta komma med initiativ, men varken skolan, lärarna/personalen eller den pedagogiska situationen i sin nuvarande utformning förmår ta vara på dessa initiativ - och i praktiken fostras eleverna till följsamhet. Såväl lärare som elever sjuder av vilja och lust till lärande och delaktighet, men situationens yttre och inre villkor motarbetar detta. Lärarna behöver återfå greppet om pedagogiken och det kan inte ske genom direktiv utan kräver ett inre pedagogiskt arbete.

  • Alexandersson, Pär
    Socialtjänstens värdegrunder: Etik i förarbeten och lagar om fattigvård,socialvård och socialtjänst2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den svenska fattigvårdens, socialvårdens och socialtjänstens ”värdehistoria” handlar omhur mellanmänskliga värden, med religiösa och existentiella dimensioner, har använtsför att bygga upp, förvalta och utveckla offentliga lösningar. Etiska frågor har berörts påolika nivåer. Officiella texter om fattigvården, socialvården och socialtjänsten har främstavsett värden på samhällsnivån och medborgarnivån. Den professionella nivån har sällanberörts direkt.Sammantaget har socialtjänstens människosyn byggt på värden som gäller den enskildesindividualitet, möjligheter och behov med ett starkt underliggande fokus på individuelltoberoende. I dag finns det dock tecken på skillnader i värden mellan olika grupper,såsom rättigheter för barn och människor med funktionsnedsättningar och en mer traditionelltetisk värdegrund för äldreomsorgen.Trots att värdefrågor varit grundläggande och ofrånkomliga i officiella texter omfattigvård, socialvård och socialtjänst, är det ovanligt att analyser, reflektioner och ställningstagandeni lagarnas förarbeten direkt beskrivs som etiska. Det gäller både i äldre tidoch under de senaste decennierna. En gemenskapsmoral med rötter i akademisk filosofihar dock varit viktig för utformningen av de övergripande målen i Socialtjänstlagen,SoLs, portalparagraf. I socialtjänstens samlade värdeuppsättning förenas en outtaladkonsekvensetik med drag av en kvalitativ utilitarism och spår av en äldre pliktetik.Det finns en risk för att etik används på ett mer retoriskt än analytiskt sätt i förarbeten.Det vilar därför ett stort ansvar på statens företrädare att visa omsorg om de värdensom genom lagar, förarbeten och andra texter förs vidare mellan olika nivåer inomsocialtjänstområdet.

  • Godskesen, Tove
    Ersta Sköndal Bräcke University College, Department of Health Care Sciences. Centrum för forsknings- och bioetik, Centre for Research Ethics & Bioethics, Uppsala universitet.
    Cancerpatienter i kliniska prövningar.2016In: Onkologi i Sverige, ISSN 1653-1582, no 1, p. 16-25Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Var tredje person i Sverige kommer under sin livstid att drabbas av cancer, vilket innebär att cancer är en folksjukdom. Stora summor pengar läggs ner på cancerforskning. Många säger att det inte alls är en omöjlig uppgift att besegra cancer, medan andra säger att det kommer att bli mycket svårt. Säkert är dock att om forskningen ska gå framåt krävs mycket pengar och hängivna forskare. Men intebara det. En grundförutsättning för att vi ska kunna få fram nya eller bättre cancerbehandlingar är att nya substanser testas på patienter i läkemedelsstudier, så kallade kliniska prövningar. Om inte patienter vill delta i medicinsk forskning kommer inte cancerforskningen att lyckas. Det är därför viktigt att undersöka hur patienter ser på deltagande i läkemedelsforskning. Trots att många cancerpatienter i Sverige deltar i läkemedelsstudier finns det väldigt lite forskning om varför de väljer att delta, om de förstått informationen de fått och hur de upplever sitt deltagande.

  • Schiratzki, Johanna
    Ersta Sköndal University College, Department of Social Sciences.
    Stöd och service till barn med vissa funktionsnedsättningar: kartläggning av hur tillämpningen av LSS stämmer överens med barnkonventionen och de tilläggsprotokoll som Sverige tillträtt2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]
    • Regionala skillnader i tillämpningen av barnperspektivet tolkat som beaktandet av artiklar 3 och 12 barnkonventionen respektive 6 a § LSS eller 8 § 2 st. LSS.
      • Tre av kommunerna i glesbygdslänet beaktar inte barnperspektivet i något av de granskade besluten.
      • I besluten från de övriga kommunerna uppmärksammas barnperspektivet.
      • En av kommunerna i glesbygdslänet genomför barnkonsekvensanalyser.
    • De regionala skillnaderna i tillämpningen av LSS aktualiserar frågan om brister i förhållande till artikel 2 om icke-diskriminering, dvs. om barn får sina rättigheter tillgodosedda på ett likartat sätt i hela landet.
    • I åtta beslut förekommer uppgifter om främst stressrelaterad ohälsa hos föräldrarna. Aktualiserar frågan om brister i förhållande till artiklarna 6 om liv och överlevnad, 23 om funktionshindrade och barnkonventionens inledning, dvs. konventionsstaternas åtagande att till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad, ge ansökt bistånd kostnadsfritt samt ge familjen nödvändigt skydd och bistånd.
    • I flertalet beslut kombineras barn- och familjeperspektiv i enlighet med artikel 3 om barnets bästa, artikel 5 om föräldrarnas ledning vid utövandet av de rättigheter barnet tillerkänns enligt konventionen samt barnkonventionens inledning p 5 om familjens skydd och bistånd.
    • I fyra beslut motiveras insatsen enbart med föräldrars behov av avlastning och goda levnadsförhållanden för det berörda barnet. Aktualiserar frågan om brister i förhållande till artikel 3 barnkonventionen.
    • Föräldraansvar berörs i tre beslut.
    • I flertalet beslut har samtal med barnet genomförts i enlighet med artikel 12 om barnets rätt att bli hört alternativt finns uppgifter om barnets åsikter och/eller en förklaring till varför ett möte inte ägt rum.
    • I åtta beslut saknas uppgifter om barnets åsikter eller en förklaring till varför sådana uppgifter saknas. Aktualiserar frågan om brister i förhållande till artikel 12.
    • Barnkonsekvensanalyser ökar användningen av barnperspektiv samt barns synlighet i beslut och tillhörande utredning.