1 - 8 of 8
rss atomLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Jutterström, Mats
    et al.
    Segnestam Larsson, Ola
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Zetterström, Stina
    Hedlin, Dan
    Anställd i det svenska civilsamhället: engagemang, ansvar och delaktighet2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Tack vare tidigare forskning vet vi förhållandevis mycket om hur det är att vara medlem eller frivillig i ideella organisationer i Sverige. Men hur är det att vara anställd i det svenska civilsamhället? Med denna studie vill vi bidra till kunskapen om anställdas arbetsvillkor och drivkrafter i ideella organisationer i Sverige. Områden av intresse inkluderar till exempel vad som kännetecknar organisationer med anställda i det svenska civilsamhället, vilka de anställda är och vad de har för befattningar och villkor samt hur de anställda ser på för- och nackdelar med att arbeta i ideell sektor i jämförelse med privat och offentlig sektor. Fördjupad kunskap om de anställdas villkor och drivkrafter är viktig av flera olika skäl. Den kan bidra till vår förståelse av pågående förändringar inom civilsamhället, inklusive diskussion om professionalisering eller anställdas arbetsbördor. Vidare behövs ytterligare insikter för att kunna rekrytera, motivera och behålla duktiga personer. Slutligen kan kunskapen bidra till jämförelser mellan hur det är att arbeta i ideell sektor i kontrast till privat eller offentlig sektor. Ambitionen med studien är att kunna generalisera resultaten till alla anställda i det svenska civilsamhället. Via ett strategiskt urval ur SCB:s register för organisationer i det svenska civilsamhället skickade vi en digital enkät till alla anställda i de organisationer som valde medverka i undersökningen. Enkäten berörde frågor om organisationerna, de anställda, deras befattningar och villkor. Vi ställde också frågor om engagemang, information, delaktighet och självbestämmande samt om för- och nackdelar med att arbeta i ideell sektor. Sammantaget är en stor del av resultaten tydligt positiva för den ideella sektorn och dess organisationer. Till exempel anger en stor majoritet av de anställda att de trivs med sina arbetsuppgifter och att deras arbeten präglas av engagemang, delaktighet och meningsfullhet. Vi har heller inte funnit något stöd för att kön har någon betydelse för lönenivå eller för vem som blir chef med personalansvar. Det finns emellertid också resultat som pekar på ett antal utmaningar i arbetet med de anställda i det svenska civilsamhället. Det kan handla om att uppmärksamma och synliggöra denna grupp i civilsamhället eller att arbeta med upplevda nackdelar med att arbeta i ideell sektor, inklusive sämre villkor och ekonomi eller avsaknad av stödjande strukturer.

  • Andersen, Rebecka
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutet för organisations- och arbetslivsetik (IOA).
    Segnestam Larsson, Ola
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Att göra frivilligt arbete ekonomiskt värdefullt: En litteraturöversikt av internationell forskning och policy-relaterade rapporter2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapports syfte har varit att genomföra en litteraturöversikt av internationell forskning och policy-relaterade dokument som behandlar frågor relaterade till att värdera frivilligt arbete i ekonomiska termer. Utifrån ett antal forskningsfrågor sammanställdes och analyserades de empiriska resultaten i relation till exempel till de definitioner, metoder och resultat som presenterades i materialet. För- och nackdelar med olika metoder samt med att värdera icke-monetära värden har också diskuteras. De empiriska resultaten analyserades sedan i ett andra steg med hjälp av ett ramverk om hur värden skapas, befästs och kommuniceras i allmänhet och mer specifikt utifrån frågan om vilken idealtypisk relation som bäst kan beskriva eventuella samband mellan olika metoder för att värdera det frivilliga arbetet och det frivilliga arbetet i sig. En sammanfattning av de empiriska resultaten visar för det första att det finns ett antal förespråkare och argument till varför frivilligt arbete bör värderas i ekonomiska termer. Ett par av argumenten är exempelvis att synliggöra och uppmärksamma det frivilliga arbetet samt att identifiera dess bidrag till samhällsekonomin. Följaktligen har forskare och policyprofessionella ägnat tid och resurser åt att utveckla olika metoder och tillvägagångssätt för att genomföra denna typ av värderingar. Tre övergripande metoder lyfts fram som konkurrerande alternativ, inklusive frivilligarbetaren som ersättare, som tidsdonator och som samhällsnyttig. En integrerad del av presentationen av de olika metoderna verkar vara att identifiera specifika eller allmänna utmaningar med en viss eller alla försök till att värdera det frivilliga arbetet. Några exempel på dessa utmaningar är risken med att överskatta värdet på det frivilliga arbetet eller problematiken med att beräkna och fastställa ett generellt och applicerbart marknadsvärde på det arbetet som utförs av frivilliga. I den analytiska delen av rapporten framkommer det att de flesta artiklarna och rapporterna härbärgerar fler än en definition av det frivilliga arbetet och fler än en metod för att värdera det frivilliga arbetet. Vidare visar analysen att det finns stora likheter samt till och med överlapp mellan de olika metoderna i form av likartade utgångspunkter och tillvägagångssätt för att värdera det frivilliga arbetet. Utifrån dessa analytiska resultat argumenterar denna rapport för att relationen mellan de tre metoderna som förordas och det frivilliga arbetet i hög grad präglas av en omvänd relation. Det vill säga att de tre övergripande metoderna i första hand verkar ha utvecklats i relation till tidigare versioner av metoderna och konkurrerande metoder snarare än till det frivilliga arbetet i sig och dess egenskaper. Tolkningen att de metoder som figurerar för att ekonomiskt värdera frivilligt arbete i första hand präglas av en omvändrelation kan förklaras på två kompletterande vis. Den första förklaringen är att de som arbetar med att utveckla metoder kopierar och översätter värderingsmekanismer från andra fält. Den andra är att aktörer inom området strävar efter att framstå som innovativa och originella. Båda förklaringarna lyfter fram hur fler studier behövs för att studera och analysera detta fält som exempelvis en teater eller ett skådespel, med tillhörande praktiker, mekanismer och teknologier, som alla är mer eller mindre oberoende av eller till och med särkopplat från det frivilliga arbetet i sig. Ett antal mer praktiknära förslag till framtida forskning och utredningsarbete kan också identifieras. Ett förslag skulle vara att genomföra ytterligare översikter av metoder och resultat för att värdera objekt som saknar antingen värderings-, kalkyler- eller jämförbara egenskaper eller en marknad där objektets värde kan bestämmas i ett utbyte mellan olika aktörer. Med största sannolikhet finns det områden och fält där denna typ av metoder har utvecklats och prövats i en högre utsträckning än de som återfinns inom området för frivilligt 4 arbete. Ett annat förslag är att applicera de tre metoderna, inklusive de olika tillvägagångssätten som förordas, på data och forskning från Sverige. Vilken andel av det svenska BNP skulle det frivilliga arbetet kunna utgöra? Vilken avkastning ger investeringar i det frivilliga arbetet i Sverige? Vad är en rimlig timpeng för det frivilliga arbetet i Sverige? Slutligen, med tanke på både de processuella och principiella invändningar som återfinns i det empiriska materialet, vore det värdefullt och relevant att genomföra en receptionsstudie av hur frivilliga och andra aktörer inom fältet skulle reagera på och påverkas av olika försök till att ekonomiskt värdera frivilligt arbete. Avslutningsvis, utifrån denna rapports inledande citat om de tre domarna, och baserat på rapportens empiriska och analytiska resultat, kan en fjärde domare introduceras. Till skillnad från den första domarens objektivistiska, den andra domarens subjektivistiska eller den tredje domarens relativistiska position, skulle den fjärde domaren antagligen förorda en mer omvänd position i relation till exempelvis det frivilliga arbetet. En position som skulle härbärgera de praktiker, mekanismer och processer som konstituerar frivilligt arbete och som i sin tur skapar, befäster och kommunicerar värden, inklusive huruvida frivilligt arbete är meningsfullt för de som utför det eller bör ses som en gemensam och kollektiv nytta i samhällets tjänst. Denna position ger också utrymme till undersökningar om i vilken grad det frivilliga arbetet främst konstitueras av samtal och konflikter forskare och policyprofessionella emellan.

  • von Wright, Moira
    Örebro universitet.
    Recension av Lena Fritzéns doktorsavhandling Den pedagogiska praktikens janusansikte.1999Inngår i: Utbildning och Demokrati, ISSN 1102-6472, E-ISSN 2001-7316, Vol. 8, nr 2, s. 129-136Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • von Wright, Moira
    Södertörn högskola.
    On the Possibility of Novelty: Subjectivity and Intersubjectivity in Teaching2014Inngår i: RoSE: Research on Steiner Education, ISSN 1891-6511, E-ISSN 1891-6511, Vol. 5, nr Special issue, s. 29-36Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Different conceptions of the subjectivity and selfhood of students scant little attention in teacher education today, yet they are central in any educational situation. The understanding of the condition of human subjectivity makes some educational perspectives and practices more intelligible than others. Still, neither teaching nor learning can be reduced to an anthropology or theory of human growth; education is always a “here and now situation” in a threefold relation between the educator, the student and the world (e g a subject). This article discusses the role of different conceptions of subjectivity, and shows how intersubjectivity plays a role in the experiences that students have in school. It also deepens the question of teacher authority and novelty in teaching. First, three different aspects of human subjectivity are pointed out, and with these in mind, teacher influence and the possibility of novelty in the educational situation is discussed. It is argued that the self, the ego-organism of each student, should not be a target for teacher authority, and that novelty appears in an intersubjective sphere. An understanding of subjectivity as manifold shows how an open and creative environment of teaching and learning with novelty and surprises can come about.

  • von Wright, Moira
    Örebro universitet.
    Initiativ och följsamhet i klassrummet: En studie i de pedagogiska villkoren för elevers inflytande, delaktighet och välbefinnande2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Åren 2008-2009 genomfördes ett forskningssamarbete, kallat VIVA-projektet, mellan Örebro universitet och Örebro kommun i syfte att belysa barns möjligheter till delaktighet, inflytande och välbefinnande i grundskolan. De teoretiska utgångspunkterna hämtades i intersubjektivitetsteorin och det relationella perspektivet (von Wright, Vad eller vem, Daidalos 2000), och materialet insamlades genom deltagande observationer, intervjuer, videodokumentationer och dokumentstudier. Denna skrift redogör för projektet i sin helhet och fördjupar därefter de frågor som blivit framträdande i de deltagande observationerna i grundskolans klassrum, åk 2-5. Följande frågor är i fokus: Vad innebär barns rätt till inflytande och delaktighet? När sker inflytande och delaktighet i undervisningen? Hur ter sig den pedagogiska situationen med dess asymmetri och paradoxer? Hur bidrar den yttre styrningen till att stödja inflytande, delaktighet och välbefinnande genom skolans planer, kommunens dokument mm. Resultaten problematiseras med hjälp av konkreta exempel.

    Bland de viktigaste resultaten kan nämnas att det i dagens klassrum är svårt för elever att få komma till tals och få erkännande som personer som kan något, och att lärarnas sätt att bemöta eleverna har avgörande betydelse för att genuint inflytande och delaktighet ska uppstå och för att den pedagogiska situationen ska stödja deras välbefinnande. De kommunala styrdokumenten, den ökade fokuseringen på elevers eget arbete och individuella utvecklingsplaner tenderar att skapa oro och förvirring snarare än ökat lärande: individualiseringen riskerar att motverka barns rätt till inflytande och delaktighet. Eleverna föreslås visserligen ofta komma med initiativ, men varken skolan, lärarna/personalen eller den pedagogiska situationen i sin nuvarande utformning förmår ta vara på dessa initiativ - och i praktiken fostras eleverna till följsamhet. Såväl lärare som elever sjuder av vilja och lust till lärande och delaktighet, men situationens yttre och inre villkor motarbetar detta. Lärarna behöver återfå greppet om pedagogiken och det kan inte ske genom direktiv utan kräver ett inre pedagogiskt arbete.

  • Alexandersson, Pär
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutet för organisations- och arbetslivsetik (IOA).
    Socialtjänstens värdegrunder: Etik i förarbeten och lagar om fattigvård,socialvård och socialtjänst2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den svenska fattigvårdens, socialvårdens och socialtjänstens ”värdehistoria” handlar omhur mellanmänskliga värden, med religiösa och existentiella dimensioner, har använtsför att bygga upp, förvalta och utveckla offentliga lösningar. Etiska frågor har berörts påolika nivåer. Officiella texter om fattigvården, socialvården och socialtjänsten har främstavsett värden på samhällsnivån och medborgarnivån. Den professionella nivån har sällanberörts direkt.Sammantaget har socialtjänstens människosyn byggt på värden som gäller den enskildesindividualitet, möjligheter och behov med ett starkt underliggande fokus på individuelltoberoende. I dag finns det dock tecken på skillnader i värden mellan olika grupper,såsom rättigheter för barn och människor med funktionsnedsättningar och en mer traditionelltetisk värdegrund för äldreomsorgen.Trots att värdefrågor varit grundläggande och ofrånkomliga i officiella texter omfattigvård, socialvård och socialtjänst, är det ovanligt att analyser, reflektioner och ställningstagandeni lagarnas förarbeten direkt beskrivs som etiska. Det gäller både i äldre tidoch under de senaste decennierna. En gemenskapsmoral med rötter i akademisk filosofihar dock varit viktig för utformningen av de övergripande målen i socialtjänstlagens,SoLs, portalparagraf. I socialtjänstens samlade värdeuppsättning förenas en outtaladkonsekvensetik med drag av en kvalitativ utilitarism och spår av en äldre pliktetik.Det finns en risk för att etik används på ett mer retoriskt än analytiskt sätt i förarbeten.Det vilar därför ett stort ansvar på statens företrädare att visa omsorg om de värdensom genom lagar, förarbeten och andra texter förs vidare mellan olika nivåer inomsocialtjänstområdet.

  • Godskesen, Tove
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap. Centrum för forsknings- och bioetik, Centre for Research Ethics & Bioethics, Uppsala universitet.
    Cancerpatienter i kliniska prövningar.2016Inngår i: Onkologi i Sverige, ISSN 1653-1582, nr 1, s. 16-25Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Var tredje person i Sverige kommer under sin livstid att drabbas av cancer, vilket innebär att cancer är en folksjukdom. Stora summor pengar läggs ner på cancerforskning. Många säger att det inte alls är en omöjlig uppgift att besegra cancer, medan andra säger att det kommer att bli mycket svårt. Säkert är dock att om forskningen ska gå framåt krävs mycket pengar och hängivna forskare. Men intebara det. En grundförutsättning för att vi ska kunna få fram nya eller bättre cancerbehandlingar är att nya substanser testas på patienter i läkemedelsstudier, så kallade kliniska prövningar. Om inte patienter vill delta i medicinsk forskning kommer inte cancerforskningen att lyckas. Det är därför viktigt att undersöka hur patienter ser på deltagande i läkemedelsforskning. Trots att många cancerpatienter i Sverige deltar i läkemedelsstudier finns det väldigt lite forskning om varför de väljer att delta, om de förstått informationen de fått och hur de upplever sitt deltagande.

  • Schiratzki, Johanna
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Stöd och service till barn med vissa funktionsnedsättningar: kartläggning av hur tillämpningen av LSS stämmer överens med barnkonventionen och de tilläggsprotokoll som Sverige tillträtt2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]
    • Regionala skillnader i tillämpningen av barnperspektivet tolkat som beaktandet av artiklar 3 och 12 barnkonventionen respektive 6 a § LSS eller 8 § 2 st. LSS.
      • Tre av kommunerna i glesbygdslänet beaktar inte barnperspektivet i något av de granskade besluten.
      • I besluten från de övriga kommunerna uppmärksammas barnperspektivet.
      • En av kommunerna i glesbygdslänet genomför barnkonsekvensanalyser.
    • De regionala skillnaderna i tillämpningen av LSS aktualiserar frågan om brister i förhållande till artikel 2 om icke-diskriminering, dvs. om barn får sina rättigheter tillgodosedda på ett likartat sätt i hela landet.
    • I åtta beslut förekommer uppgifter om främst stressrelaterad ohälsa hos föräldrarna. Aktualiserar frågan om brister i förhållande till artiklarna 6 om liv och överlevnad, 23 om funktionshindrade och barnkonventionens inledning, dvs. konventionsstaternas åtagande att till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad, ge ansökt bistånd kostnadsfritt samt ge familjen nödvändigt skydd och bistånd.
    • I flertalet beslut kombineras barn- och familjeperspektiv i enlighet med artikel 3 om barnets bästa, artikel 5 om föräldrarnas ledning vid utövandet av de rättigheter barnet tillerkänns enligt konventionen samt barnkonventionens inledning p 5 om familjens skydd och bistånd.
    • I fyra beslut motiveras insatsen enbart med föräldrars behov av avlastning och goda levnadsförhållanden för det berörda barnet. Aktualiserar frågan om brister i förhållande till artikel 3 barnkonventionen.
    • Föräldraansvar berörs i tre beslut.
    • I flertalet beslut har samtal med barnet genomförts i enlighet med artikel 12 om barnets rätt att bli hört alternativt finns uppgifter om barnets åsikter och/eller en förklaring till varför ett möte inte ägt rum.
    • I åtta beslut saknas uppgifter om barnets åsikter eller en förklaring till varför sådana uppgifter saknas. Aktualiserar frågan om brister i förhållande till artikel 12.
    • Barnkonsekvensanalyser ökar användningen av barnperspektiv samt barns synlighet i beslut och tillhörande utredning.