Background Research shows that undocumented migrants have difficulties in accessing healthcare. Act 2013:407 came into force in 2013 and entitled undocumented migrants to healthcare that cannot be deferred. To date, studies about undocumented migrants’ access to care in Sweden and the impact of Act 2013:407 are sparse. Hence, the aim of this study was to describe professionals’ experiences of access to healthcare for undocumented migrants in Sweden and the impact of Act 2013:407.

Methods A qualitative design with semi-structured interviews was employed. Nine interviews were carried out in 2015 with nurses at two NGO healthcare centres for undocumented migrants – and an additional seven interviews in 2022 with staff at an NGO healthcare centre for undocumented migrants and personnel at a regional health and medical care administration. Interpretive description was used for the analyses.

Ethical considerations Permission to carry out the study was obtained from managers at the participating NGOs and the regional health and medical care administration. Participants received verbal and written information about the study, and informed consent was obtained from all participants.

Findings Six categories emerged from the analysis: Changes since the Act was introduced, General problems with healthcare access, Care for undocumented migrants – politics and social economy, Lack of knowledge, ‘Healthcare that cannot be deferred’ and Being an undocumented migrant.

Conclusion Undocumented migrants’ social needs are as great as their needs for healthcare. Healthcare staff are burdened with healthcare cost considerations which affect their judgement of care provision and prioritization. Healthcare staff attitudes towards undocumented migrants affect their access to healthcare. Undocumented migrants in need of healthcare are especially vulnerable due to their legal status, being ill and the fear of being reported and deported. To assure undocumented migrants’ access to healthcare and maintain healthcare ethics, the only possible solution is to provide healthcare based on needs.

I den här kunskapsöversikten sammanfattas forskning om nya sätt att organisera sig i civilsamhället. Det övergripande syftet med översikten är att ge en överblick av det aktuella kunskapsläget på området och människors attityder till organisering. Översikten fokuserar på fyra olika områden inom forskningen:

• Nya sätt att organisera sig
• Faktorer som påverkar hur organisering sker
• Utvecklingstendenser
• Konsekvenser för framtiden.

Kunskapsöversikten visar att civilsamhällets utveckling präglas av både stabilitet och förändring. Det ideella engagemanget är stabilt över tid men inriktning och sättet att arbeta på förändras. Digitalisering och individualisering påverkar alla delar av samhället, även det civila samhället. Med denna utveckling följer också en rörelse mot att engagemanget blir mindre långsiktigt samt att färre vill bli medlemmar samtidigt som det uppstår fler sätt att engagera sig även i de traditionella folkrörelserna. Sociala medier är en bidragande faktor till den här utvecklingen och framstår framför allt som ett komplement till traditionella sätt att engagera sig och inte ett substitut. Vi kan se att det idag efterfrågas mer flexibla relationer mellan individer och ideella organisationer.

De förändringar som tas upp i kunskapsöversikten är en utmaning för civilsamhället. Färre medlemmar betyder minskade intäkter och människors nya sätt att engagera sig ställer krav på nya sätt att locka människor till den egna organisationens verksamhet. En annan utmaning är hur organisationers betydelse ska värderas när antalet medlemmar minskar men omfattningen av det allmännyttiga arbete är oförändrat.

In the late 1980s and early 1990s, the Swedish school system underwent a series of reforms that opened up the system for independent schools funded through vouchers. Since then, for-profit firms have gained significant traction and constitute a far greater share of the school system compared to nonprofits. This dissertation aims to contribute to a better understanding of the conditions facing secular and confessional nonprofit schools, both during the establishment process and the day-to-day operations. To achieve this aim, I have adopted an institutional approach which in this case implies that I focus both on formal rules and regulations (i.e., legal framework) as well as systems of beliefs, values, and ideas. The articles included in the dissertation analyze four conditions. First, I point to how confessional schools have always been perceived as deviant and as reducing social cohesion. This remains true regardless of whether the value system of the Swedish school system has been said to rest on a secular or a religious foundation. Second, I show how a lack of a philanthropic infrastructure in Sweden makes it harder for nonprofits to initiate new schools. Third, I discuss how due to the marginal presence of independent schools in Sweden before the school choice reform there is a lack of intermediary organizations giving advice to nonprofit schools regarding best practices and representing them at the political level. Fourth, I show how the design of the legal framework of the school system puts high demands on nonprofit schools to conform both to a bureaucratic logic and a market logic. Taken together, the results point to various conditions that contribute to a situation in which secular and confessional nonprofit schools have difficulties asserting themselves in the Swedish school system.

Purpose: The provision of high-quality palliative care is challenging, especially during a pandemic like COVID-19. The latter entailed major consequences for health care systems and health care personnel (HCP) in both specialist and community health care services, in Norway and worldwide. The aim of this study was to explore how the HCP perceived the quality of palliative care in nursing homes, medical care units, and intensive care units during the COVID-19 pandemic.

Methods: This study had a cross-sectional design. A total of 290 HCP from Norway participated in the study (RR = 25.8%) between October and December 2021. The questionnaire comprised items concerning respondents’ demographics and quality of care, the latter measured by the short form of the Quality from the Patient’s Perspective—Palliative Care instrument, adapted for HCP. The STROBE checklist was used.

Results: This study shows that the HCP scored subjective importance as higher in all dimensions, items and single items than their perception of the actual care received. This could indicate a need for improvement in all areas. Information about medication, opportunity to participate in decisions about medical and nursing care and continuity regarding receiving help from the same physician and nurse are examples of areas for improvement.

Conclusion: Study results indicate that HCP from nursing homes, medical care units, and intensive care units perceived that quality of palliative care provided was not in line with what they perceived to be important for the patient. This indicate that it was challenging to provide high-quality palliative care during the COVID-19 pandemic.

Hur gör Hyresgästföreningen för att tillvarata sina medlemmars och övriga bostadshyresgästers intressen på 2000-talet? Det är den övergripande frågan i den här avhandlingen som undersöker hur en gammal folkrörelseorganisation med en bred och komplex verksamhet navigerar i ett samhälle som har förändrats mycket under de 100 år som organisationen har verkat. Vad händer med en organisation som har haft stort inflytande och makt under 1900-talet när grunden för deras verksamhet utmanas och ifrågasätts? Genom att studera tre institutioner inom Hyresgästföreningen undersöks organisationens inre liv för att hitta intressemotsättningar och ömsesidig förstärkning mellan verksamheterna förhandling, boinflytande, bostadspolitik och juridik. Vidare studeras medlemskapet i Hyresgästföreningen, dess betydelse och medlemmarnas olika roller. Fokus ligger på organisationens invärld, men den studeras i ljuset av omvärldens påverkan på organisationens verksamhet.

Hur många vetenskapliga artiklar som en forskare producerar anses av många vara ett viktigt mått på forskarens produktivitet och genomslag. Utvärderingar av institutioner och lärosäten, inklusive medelstilldelning i många fall, bygger därför ofta på analyser av publiceringsmönster, bibliometriska analyser, antal publikationer och information om i vilka tidskrifter forskningen publicerats. För att kunna göra dessa analyser används väletablerade multidisciplinära citeringsdatabaser, främst Clarivates Web of Science (WoS) och Elseviers Scopus.

I föreliggande studie undersöks i hur hög utsträckning de tidskrifter som forskare vid Marie Cederschiöld högskola publicerar i som indexeras i Scopus och Web of Science. Marie Cederschiöld högskola är en enskild högskola där forskning bedrivs inom kyrkomusik, socialt arbete, teologi och vårdvetenskap. Den bakomliggande teorin som motiverar denna undersökning beskrivs av Fry och Talja (2007) som att olika vetenskapliga discipliner har olika publiceringsmönster. Detta leder till att olika discipliner täcks in i varierande grad av olika citeringsdatabaser. I Sverige utvärderas sedan 2009 forskning vid ett antal lärosäten enligt Vetenskapsrådets nationella fördelningsmodell, och utifrån detta bestäms en del av medelstilldelningen till de lärosätena. Resultatet av publiceringsanalyser som den som Vetenskapsrådet gör bygger på innehållet i den databas man har valt att använda. Det betyder att det är avgörande att en forskares publikationer finns med i denna typ av databaser om man vill att ens forskning ska synas i analysen och kunna jämföras med andra.

Sammanfattningsvis indexeras de tidskrifter som forskare vid MCHS publicerar i i ungefär samma utsträckning i Scopus och Web of Science, med något fler indexerade tidskrifter i Scopus. Detta stämmer med vad som beskrivs i litteraturen. Om tidskrifter indexerade i deldatabasen Emerging Sources Citation Index exkluderas indexeras de tidskrifter som forskare vid MCHS publicerar i i större utsträckning i Scopus.

Denna studie bidrar till att ge en inblick i hur väl olika vetenskapliga discipliner syns eller inte syns i olika databaser, med fokus på forskning inom humaniora och samhällsvetenskap på ett mindre svenskt lärosäte. Studien ger exempel som stärker argumenten för att ingen enskild databas är tillräcklig för att ge en heltäckande bild av ett lärosätes vetenskapliga publicering, och att inget enskilt bibliometriskt mått är tillräckligt för att beskriva ett verk och dess påverkan på forskningsfältet. Studien utgick från antagandet att olika vetenskapliga discipliner skiljer sig vad gäller publiceringsmönster. Disciplinära skillnader i publiceringsmönster som de som beskrivs i denna studie behöver tas i beaktande både vad gäller medelstilldelning, forskningsutvärdering och social hållbarhet. 

Family caregivers are crucial providers of support and care for patients with lifethreatening illness and many report unmet support needs. With the use of quantitative and qualitative methods this thesis aimed to evaluate the Carer Support Needs Assessment Tool (CSNAT) and explore experiences and potential effects of utilising the Carer Support Needs Assessment Tool Intervention (CSNAT-I) among family caregivers and registered nurses in the context of specialised home care. The results showed that the CSNAT tool was valid and reliable for use among family caregivers in specialised home care (I). Family caregivers reported most the need for additional support concerning “Knowing what to expect in the future” (I, II). They reported and described how higher levels of need for more support were associated with poorer quality of life (II). The intervention was effective in significantly increasing family caregivers’ preparedness for caregiving (p = 0.002) (IV). Participating nurses expressed that their everyday clinical practice changed while learning to use the CSNAT-I and they experienced professional and personal growth (III). Their assessments and supportive inputs shifted from reactive towards proactive and more in collaboration with family caregivers. When utilizing the CSNAT-I, family caregivers experienced their conversations with nurses as co-created, providing new perspectives and insights which increased their involvement and helped in finding solutions (V).

In conclusion, this thesis gives further weight to the importance of addressing family caregivers' support needs as a part of nursing.

Marie Cederschiöld högskola fick 2019 i uppdrag att utvärdera insatsen skolsociala team. Syftet blev att titta närmare på hur teamen arbetar med de elever som blir aktuella för stöd och vilken typ av stöd som kan vara verksamt. Resultaten bygger på intervjuer och enkätsvar. De visar att en relativt stor andel av eleverna som får stödet har en fastställd neuropsykiatrisk diagnos och att de olika stadsdelarna har organiserat arbetet med skolsociala team på en mängd olika sätt när det gäller rumslig placering, graden av individfokus och teamsammansättning. Att arbeta för att skapa en ökad trygghet och studiero, samt ett arbete med en rad olika typer av stödsamtal är de arbetssätt som används i högst utsträckning. I de fall samverkan beskrivs ha fungerat bra har eleverna också lyckats nå upp till insatsens uppsatta mål. Personkontinuitet, tillgänglighet, förmåga att skapa en förtroendefull relation till den enskilde eleven, samt uthållighet i arbetet är andra framgångsfaktorer som framkommer och stämmer överens med tidigare forskning kring hur elevers motståndskraft kan stärkas. Därför talar mycket för att relationsbyggande med enskilda elever bör utgöra en grundpelare i arbetet med skolsociala team. Den generella utmaningen med den här typen av verksamhetsöverskridande samverkan kring elever med frånvaro blir att kunna definiera teamens yttre gränser och målgrupp, samtidigt som flexibilitet och stabila relationer kan upprätthållas.

En avslutad cancerbehandling innebär inte automatiskt ett avslut på de utmaningar som följer med cancer. Behovet av cancerrehabilitering ökar i takt med fler som överlever cancer. Det råder viss otydlighet kring vilka rehabiliteringsinsatser som efterfrågas och vilka aktörer som erbjuder dessa. Denna studie har genom en litteraturöversikt satt ljuset på deltagares erfarenheter av cancerrehabilitering samt civilsamhällets roll i rehabilitering efter genomgången cancer i de nordiska länderna. Resultatet av litteraturöversikten visar att få studier finns publicerade om civilsamhällets roll i cancerrehabilitering. Personer som har genomgått en cancersjukdom har ofta behov av stöd under sin rehabilitering, där stöd från personer i liknande situation uppskattas av många. Resultatet visar även att organisationer i civilsamhället spelar en betydande roll. Studien har genomförts vid Centrum för civilsamhällesforskning, Marie Cederschiöld Högskola.

I denna rapport presenteras resultat från en pilotstudie där BRA-samtal för barn i ekonomisk utsatthet och osäkra boendeförhållanden införts och studerats i två olika kontexter: myndighetsutövande socialtjänst respektive skyddat boende. Studien genomfördes under perioden 2019-2022 med finansiering från Stiftelsen Stockholmsfonden. Studien visar att BRA-samtal som samtalsmodell betraktat är en användbar modell i möte med målgrupperna barn i ekonomisk utsatthet och osäkra boendeförhållanden inklusive skyddat boende. De synpunkter som framkommit om behov av vissa anpassningar i den version av modellen som prövats i projektet pekar på vikten av pågående utvecklingsarbete med att anpassa BRA-samtal till yngre barn. Medan modellen varit genomförbar i skyddat boende återstår det att pröva på vilket sätt BRA-samtal kan bli genomförbara inom ramen för myndighetsutövande socialtjänst.