När en förälder i en barnfamilj får en livshotande sjukdom förändras livet för allai familjen. Barn som lever i denna situation rapporterar att de upplever oro och skuld relaterat till förälderns sjukdom. Dessutom har barnen en ökad risk för psykisk ohälsa. Brist på kommunikation inom familjen om sjukdomen och ämnen relaterade till den, har visat sig ha en negativ påverkan på hälsan. Trots detta finns endast ett fåtal stödinterventioner utvärderade för barnfamiljer i palliativ vård, och ännu färre utvärderade utifrån barns erfarenheter. The Family Talk Intervention (FTI) är en familjecentrerad intervention, med barnen i fokus, som visat på positiva effekter gällande sjukdomsrelaterad information och ökad kommunikation för barnfamiljer inom psykiatrisk och somatisk vård. Det övergripande syftet med denna avhandling var att utforska barns erfarenheter av FTI och att leva med en svårt sjuk förälder som vårdas inom specialiserad palliativ hemsjukvård. Avhandlingen påvisar att de flesta barnen ville veta mer om sin förälders sjukdom. De yngre barnen rapporterade svårigheter både med att berätta om, och med att visa hur de själva mådde för någon i sin familj. De barn som deltog i FTI uppskattade strukturen och innehållet, de kände sig sedda, hörda och uppmärksammade under FTI, vilket skapade en känsla av tillit och trygghet.Alla barn blev lyssnade till och fick stöd att uttrycka både svårigheter och faktorer som kunde underlätta för dem. Under interventionen var det dock endast för ett fåtal barn som deras synpunkter och åsikter togs i beaktan, i enlighet med artikel 12 i barnkonventionen. De flesta barn rapporterade dock att FTI ökade kunskaperna om förälderns sjukdom och att det blev lättare att kommunicera med sina föräldrar. Genom sitt deltagande i FTI kunde barnen förbereda sig inför framtida sjukdomsrelaterade händelser, och hantering av konflikter underlättades.Resultatet visar att de behov barnen hade innan deltagande i FTI till stor del tillgodosågs under deltagandet. FTI innehar dock en struktur som ger föräldrarnas perspektiv större utrymme än barnens. Barnens perspektiv behöver således tas i beaktan i större utsträckning i syfte att det stöd som ges till dessa barn verkligen är till för dem. FTI tycks trots detta vara genomförbart och betydelsefullt för de barn som deltagit.

Health and elder care in most developed countries faces a complex and partly contradictory mix of financial, social and political challenges. Fiscal strains combined with New Public Management agendas have caused severe cutbacks and calls for greater efficiency in public and elder health care, resulting in a growing concern about service quality. The purpose of this project is to explore a possibility to address these issues from a new perspective that emphasizes greater user participation, based on the idea that the patients and clients can play a more active part in the provision of their own care services. This project proposes to explore how health and elder care services can be provided when professionals and patients/clients act as ‘partners’ and where the two parties co-produce the service through their mutual contributions. Institutions that promote a multi-stakeholder dialog between the staff and clients and those that enrich the work environment can also facilitate better service quality. Japan has a unique health care system with not just one, but two user-owned cooperative health care providers that also provide elder care to their members. Together, these two co-op health care systems have nearly 50,000 hospital beds (or about 5 % of total beds). However, they probably differ from each other and from public hospitals and ‘nonprofit’ hospitals or Medical Corporations (Iryo hojin) in terms of the social values they promote. Their social values will be reflected in their governance model, their relations with the staff and the relations between the staff, the patients and volunteers. This project aims to collect unique empirical data from patients, medical professionals and volunteers at nine different cooperative hospitals across Japan and compare it with similar data from two public or nonprofit hospitals. It will produce an extensive and rich material describing how the health care cooperatives in Japan organize their care according to the principle of co-production, but also in which kind of organizational setting this is possible.

In examining the social correlates of sectarianism in Lebanon, this paper first assesses the significance of two major factors. One is political and the other is cultural. It argues that the historical shift in power relations resulted in equality of power among the three major Christian, Sunni, and Shi'i political players in Lebanon. This change has thus removed the functional need for sectarianism in order to maintain the structure of power inequality. Drawing on data from a 2008 world values survey in Lebanon, the paper also shows that on the cultural level, the differences in Lebanese attitudes and value orientations toward historically significance issues do not quite fall on the confessional fault-lines, although Christians and Muslims differ significantly in their attitudes toward gender relations as well as religious fundamentalism. The paper then has identified the sets of factors that either reinforce or attenuate sectarian attitudes among the Lebanese public. Sectarianism is reinforced by religious fundamentalism and foreign intervention. Counter-sectarianism, on the other hand, is enhanced by inter-confessional trust and support for liberal values.

Diapraxis utgör en innovativ metod som har utarbetats i samarbete mellan olika religiösa samfund och föreningar. Nu introducerar Stockholms Stadsmission med samverkanspartners en metodhandbok för användning inom sociala verksamheter och religiösa samfund.

Arbetet med att ta fram Diapraxis drevs som ett projekt inom ramen för Källan råd- och stödcentrum i Fisksätra, Nacka kommun, av Stockholms Stadsmission i samarbete med Svenska kyrkan Nacka församling, Muslimska föreningen i Nacka och Stockholms katolska stift. Projektet möjliggjordes med finansiering av Europeiska Integrationsfonden. Metoden lever nu vidare i Källans ordinarie verksamhet.

Metodhandboken ger praktisk handledning för socionomer och andra som arbetar inom socialt arbete liksom verksamma inom religiösa samfund och kulturföreningar som vill bygga upp liknande verksamhet eller ge inspiration till ett framgångsrikt förhållningssätt för att bedriva socialt arbete i mångkulturella kontakter. Den kan också ge tips och idéer för enskilda gruppaktiviteter som kan bygga upp dialog lokalt.

Metoden syftar framför allt till:

• att skapa forum för möten och dialog
• självstärkande arbete
• att bryta isolering och utanförskap
• att skapa nya arenor för integration och ökad förståelse mellan olika kulturella och religiösa grupper

Det övergripande syftet med denna avhandling var att belysa vård i livets slut på vård- och omsorgsboende, med inriktning mot den kroppsliga omvårdnaden, utifrån äldre personers, undersköterskors och anhörigas perspektiv. Avhandlingen bygger på fyra delstudier. Tre analysmetoder användes;innehållsanalys (I & III), fenomenologisk hermeneutik (II) och fenomenografi(IV). Datainsamlingen omfattade individuella intervjuer (I, II & IV) och observation (III). Fynden visar att; (I) undersköterskor känner de äldre personerna och värnar deras självbestämmande, välbefinnande och värdighet. I sitt arbete fokuserar de främst på kroppslig omvårdnad. Äldre personer (II) upplever kroppslig omvårdnad som en assistans, växelvis i form av ett fängelse eller som en njutning. De värnar sitt självbestämmande, men anpassar sig efter de omständigheter som bestäms av andra. Det är främst undersköterskor som utför assisterad kroppslig omvårdnad (III), medan äldre tar del i det de kan, trots nedsatt kroppslig förmåga. Anhöriga räknar med att äldre personer utövar fullt självbestämmande gällande assisterad kroppslig omvårdnad (IV). Själva bidrar de med en assisterad kroppslig omvårdnad som inte innefattar intimhygien, medan de förblir observanta på undersköterskors arbete. Avhandlingen belyser att assisterad kroppslig omvårdnad kan överbrygga äldres kroppsliga begränsningar och leda till välbefinnande när självbestämmandet främjas. Sådan assisterad kroppslig omvårdnad kan utgöra en väsentlig del av en palliativ omvårdnad för äldre personer på vård- och omsorgsboende i livets slut.

Den här rapporten sammanställer och analyserar resultat och effekter av Bostad först och dess påverkan på människor i hemlöshet med stödbehov i Sverige. Med hjälp av systematisk litteraturöversikt som metod och relevanta texter, i form av forskning, uppsatser och utredningar, som material identifieras och kategoriseras egenskaper hos kunskaps- och forskningsfältet såväl som resultat och effekter. Översikten identifierar ett flertal positiva resultat och effekter, inklusive grad kvarboende, förbättringar i boendesituationen, framsteg vad gäller livssituation, livskvalitet och hälsa, ett minskat alkohol- och drogberoende, en gynnsam utveckling i sysselsättningsgrad samt förbättrade relationer till anhöriga, professionella och andra grupper. Samtidigt framkommer variationer i resultat och effekter mellan studier, grupper och kommuner. Det går inte heller att enkelt generalisera resultaten och effekterna till alla grupper, områden eller kommuner. Vidare finns det texter som visar en avsaknad av påverkan på vissa faktorer, som livskvalitet, hälsa samt alkohol- och drogberoende, samt negativa utsagor om störningar i boendesituationen och ett ökat missbruk. Det är också oklart om alla resultat och effekter är bättre för Bostad först än för andra insatser för människor i hemlöshet med stödbehov. Rapporten avslutas med ett antal förslag till framtida forskning om Bostad först i Sverige, inklusive behovet av fler jämförande studier, exempelvis mellan kommuner, olika typer av insatser och olika grupper av människor i hemlöshet med stödbehov, av både kvantitativ och kvalitativ natur, och ytterligare systematiska litteraturöversikter.

Bereaved parents often experience severe suffering and are at elevated risk for developing grief complications such as prolonged grief and other negative psychological health outcomes. The general aim of this thesis was to investigate symptoms of prolonged grief, depression, posttraumatic stress, anxiety, rumination, and sleep disturbance in parents who had lost a child to cancer 1 to5 years earlier. Attention was also given to the potential impact on the parents’grief of their experiences during the child’s illness, and finally to the parents’ views on their coping with grief. Methods: A cross-sectional design for data collection was used for all four studies in this thesis. Both quantitative and qualitative methods were used for data analysis, to provide various and complementing perspectives on bereaved parents’ grief and their psychological health. Results:Bereaved parents’ symptom levels of prolonged grief and psychological symptoms were found to be elevated and neither time- nor gender-dependent across the first five years after the loss. We also found that some of the parents’experiences during their child’s illness were associated with their grief and psychological symptoms. These factors differed for mothers and fathers. Mothers valued trustful relations with health care professionals, while fathers reported better psychological health when they had received support in practical matters. Findings also showed that parents found certain factors facilitated or complicated their coping with grief. Unsurprisingly, social support promoted positive coping with grief, while a less familiar factor – going back to work – could make coping with grief harder. Clinical implications: The findings provide knowledge which can improve the care for children, through development of support to their parents in pediatric oncology contexts and in bereavement.

Denna studie av ISS Facility Services beskriver hur ett börsnoterat tjänsteföretag talar om värdegrund, hållbarhet och socialt ansvarstagande och hur en sådan retorik används för att profilera företagets varumärke. I fallstudien – som är del av en doktorsavhandling vid Åbo Akademi 1 – framträder ett företag som har målet att bli världsledande på service och därför tror sig behöva utveckla sitt sociala ansvarstagande och argumentera för ett vidare syfte än ägarnas vinstmaximering. Även om det är utifrån ekonomisk vinst som resultatet ytterst mäts, uttrycker ledande företrädare ambitioner om ett vidare – och mer proaktivt – ansvar i det omgivande samhället. Samtidigt märks en ovana att diskutera intressekonflikter som då uppstår och det verkar inte finnas utvecklade strukturer för att arbeta aktivt med etiskt svåra situationer. Man kan också tala om en otydlighet vad gäller hur en värdegrundsretorik relateras till såväl den övergripande strategin som det strategiska varumärkesarbetet. Studien av ISS illustrerar värdegrundsretorikens komplexitet och kom på så vis att inspirera till en fortsatt undersökning av ideell och offentlig verksamhet, där man sedan länge talat om värdegrund, hållbarhet och socialt ansvarstagande men utifrån historiskt sett skilda logiker och villkor än privata företag.

Den här rapporten redovisar resultat från en utvärdering av arbete mot våld i nära relationer, vilket har bedrivits i ett projekt med syfte att utveckla arbetet mot våld vid akuta våld-shändelser. Projektet kallas Islandsprojektet och är ett utvecklings- och samarbetsprojekt i Göteborg, Västra Götaland. Islandsprojektet har pågått under åren 2016 till 2019 under ledning av VKV - Västra Götalands-regionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. Islandsprojektets syfte var att utveckla ett konkret och effektivt samarbete eller samverkan mellan polis, åklagare, socialjour, socialtjänst samt hälso- och sjukvård. Samarbetet/samver-kan har fokuserat på handläggning och uppföljning på en operativ nivå vid akuta våldshän-delser i familjer med barn utifrån ett barnrättsperspektiv.

Each year in Sweden, approximately 6,900 children will have a parent diagnosed with cancer. Of all the children in Sweden born between 1990–1992, 5.6% have a parent with cancer and 1.1% of them have already had a parent die from cancer. Bereavement support is an important component in palliative care, which aims to alleviate the physical, psychological, and spiritual suffering of patients and their family members. Several, but not all families participating in the studies in this thesis came from a palliative care setting. Earlier research has shown that parentally bereaved children often experience psychological problems, physical problems, reduced self-esteem, difficulties communicating,school and behavioral problems, and/or complicated grief, with approximately 10% of parentally bereaved children experiencing some type of clinically significant psychological difficulty. Moreover, a child’s response to a parent’s death is often mediated by how their surviving parent responds to the loss. Still, support for bereaved children and families is limited in Sweden. The overall aim of this research project was to explore and describe psychological health, grief, and family communication among parentally bereaved children and surviving parents and to develop and evaluate a supportive family intervention. Four studies were conducted including an interview study exploring family communication in parentally bereaved families, a questionnaire study examining associations between family communication and psychological health in parentally bereaved children and adolescents, and the adaptation and evaluation of the Grief and Communication Family Support Intervention. Results from these four studies indicated that communication may be an important factor for adjustment following the death of a parent. Specifically, communication in some parentally bereaved families may involve conflict, which may in turn affect child and adolescent psychological health. Results from testing the Grief and Communication Family Support Intervention indicate that it may improve family communication and relationships. Testing the Grief and Communication Family Support Intervention with larger, more diverse samples is necessary to confirm these results. The results imply that helping families find ways to adjust and adapt in healthy ways following the death of a parent, potentially through the Grief and Communication Family Support Intervention, is likely to improve psychological health and communication among bereaved family members.

This article aims to describe the adaptation of the evidence-based Family BereavementProgram to a Swedish context. Empirical support indicating that family communication is aprotective factor for parentally bereaved children was used to motivate the focus of theintervention. Modules from the Family Bereavement Program manual were translated, culturallyadapted, and modified to fit a family format. The manual for the Grief andCommunication Family Support Intervention was pilot-tested with two families, whichresulted in minor modifications being made to the manual. Therapists reported that theycould follow the manual and adapt it to children’s varying ages.

Studieförbund och folkhögskolor når varje år ett stort antal deltagare. Många verksamheter genomförs i form av kurser, cirklar och kulturprogram, men även i alternativa former. Till skillnad från den verksamhet som finansieras med statsbidraget för folkbildningsverksamhet från Folkbildningsrådet, i rapporten benämnt folkbildningsanslaget, saknas det systematiska sammanställningar av folkbildningens alla verksamheter, oberoende av finansiering. Denna avsaknad gäller till exempel antal och omfattning för all verksamhet, vilka deltagare som nås samt dess betydelse och påverkan på folkbildningsaktörer och omkringliggande samhälle. Fokuseringen på folkbildningsanslaget innebär att den övergripande bilden av folkbildningen i statistik och rapporter riskerar att bli ofullständig.

Syftet med denna kartläggning är att beskriva studieförbundens och folkhögskolornas verksamheter som genomförs med övriga statliga anslag, övrig offentlig finansiering och övriga intäkter utöver folkbildningsanslaget. Kartläggningen ska också ställa verksamhet som finansieras med andra medel i relation till verksamhet som finansieras via det ordinarie folkbildningsanslaget. Ett ytterligare syfte med rapporten är att den slutligen ska kunna fungera som ett underlag för kommande utvärderingar av folkbildningens verksamheter.

För att uppfylla syftena har kartläggningen av folkbildningen vid sidan av folkbildningsanslaget genomförts med hjälp av tre olika metoder: intervjuer, dokumentanalys och en webbaserad enkät. 14 personer från folkhögskolor och studieförbundsavdelningar intervjuades i studiens första moment. I det andra momentet gick vi igenom årsredovisningar och verksamhetsberättelser från år 2016. I det tredje momentet skickades en webbaserad enkät ut till rektorer eller motsvarande för folkhögskolor och avdelningschefer eller motsvarande för studieförbunden.

De empiriska resultaten från intervjuer, dokumentanalys och enkät inkluderar information om den folkbildning som finansieras med andra medel och som presenteras i årsredovisningar och verksamhetsberättelser. Drygt åtta av tio folkhögskolor och åtta av tio avdelningar i studieförbund rapporterar att de bedriver verksamhet med hjälp av finansiering med andra medel än folkbildningsanslaget. I intervjuerna diskuteras varför

folkbildningen redovisar viss, men inte all, verksamhet, vilka som är tänkta att ta emot olika former av redovisningar samt begränsningar i existerande beskrivningar och redovisningar.

I det avslutande momentet av kartläggningen analyseras resultaten från den empiriska kartläggningen, bland annat i relation till de verksamheter som finansieras med folkbildningsanslaget.

Tre slutsatser är:

• Överensstämmelsen mellan dokument och enkätsvar visar att kartläggningen i viss grad fångar och beskriver folkbildningsverksamhet finansierad med andra medel än statsanslaget för folkbildning.

• Verksamhet finansierad med andra medel är en omfattande och viktig verksamhet för både folkhögskolor och studieförbundsavdelningar.

• Till viss del har verksamhet finansierad med andra medel en annan karaktär, men det kan räknas ha begränsad betydelse.

I rapportens kapitel med reflektioner och rekommendationer diskuteras varför folkbildningen inte redovisar all sin verksamhet, vilka konsekvenser detta kan få och om det behövs en redovisning av all verksamhet. Kapitlet fortsätter sedan med ett antal rekommendationer för vad vi väljer att kalla för en mer balanserad redovisning. Bland annat så rekommenderar vi att folkhögskolor och studieförbund bör vara initiativtagare till en sådan redovisning. Vi avslutar sedan med ett avsnitt om de lärdomar som vi har dragit när det gäller denna typ av kartläggningar och dess metod, inklusive definitioner för folkbildning, val av empiriskt material samt enkät som metod.

This thesis explores discourses regarding children’s voice, in the Swedish Patient Act, as well as in Swedish patient organizations. In the Patient Act, children’s rights as patients are construed on the basis of custodians’ parental rights and the assumption that patients are competent and autonomous adults. The child is given an object position, weaker than an adult patient and subordinated to parents’ authority. Consequently, the integrity of the child is not absolute, as it is construed through an autonomy discourse and a family discourse which set boundaries for the child´s voice in the Patient Act. The family discourse combined with a mass movement discourse form the prerequisits for children’s voice in the context of patient organizations. As a consequence, patient organizations do not act as voice in relation to children’s rights as patients, in the Patient Act. Rather, interviews with representatives of patient organizations show that the parents act as voice having a child in need of health care. The position of children in the organizationsis ambiguous and, rather than having a voice of their own, children can be used in advertising campaigns to attract funding, expressing the voice of the organization. When children are used in this way by organizations, children’s integrity seem to be negotiable. The thesis shows that in both the Patient Act and the patient organizations, the integrity of the child is questioned. Children seem to be regarded as imperfect rights-holders and as imperfect members of society.This perception of the child is traced to dominant ethical perspectives from which children’s human rights have emerged. Drawing on current academic debates, analternative approach to these prevailing ethical perspectives is suggested. Instead of making rights conditional upon presumed autonomy and adulthood, rights can be perceived as relational and expressions of the mutual interdependence of humans, regardless of age and maturity. If rights are seen in this way, with children being understood not as essentially different but differently equal, then the child´s voice can have actual importance.