Endre søk
Link to record
Permanent link

Direct link
Segnestam Larsson, OlaORCID iD iconorcid.org/0000-0001-5015-0443
Alternativa namn
Publikasjoner (10 av 82) Visa alla publikasjoner
Jutterström, M. & Segnestam Larsson, O. (2023). Civilsamhällets kvalitet: Vilka dimensioner, för vem och med vilka resultat inom välfärden?. Stockholm: Marie Cederschiöld högskola
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Civilsamhällets kvalitet: Vilka dimensioner, för vem och med vilka resultat inom välfärden?
2023 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Frågor om kvalitet har blivit viktigare för civilsamhällets organisationer. I samhällets resursfördelning utvärderas och jämförs kvaliteten i vad de tillhandahåller allt mer – inte minst till följd av samhällets ökande marknadisering. Men på vilka grunder bedöms kvalitet i välfärdstjänster? Är dessa kvalitetsgrunder relevanta för dem tjänsterna är till för, och tar de hänsyn till skillnader mellan utförare?

I den här rapporten bidrar vi på tre sätt till kunskapen om civilsamhällets kvalitet med en fokus på välfärd. För det första lyfter vi fram kvalitetskonceptets inneboende mångfald, delvis som en följd av att det ska kunna passa olika situationer, förutsättningar och intressenter. För det andra sammanställer och analyserar vi tidigare forskning om civilsamhälle, kvalitet och välfärd. Vi avslutar rapporten med förslag på hur ideella organisationer kan använda studiens resultat – både i den egna verksamhetsutvecklingen, och i det opinionsbildande arbetet.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Stockholm: Marie Cederschiöld högskola, 2023. s. 42
Serie
Marie Cederschiöld högskola arbetsrapportserie, ISSN 1402-277X ; 106
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:esh:diva-10236 (URN)
Tilgjengelig fra: 2023-05-25 Laget: 2023-05-25 Sist oppdatert: 2023-09-22
Segnestam Larsson, O. (2023). Ideellt arbete. In: Myndigheten för kulturanalys (Ed.), Kulturområdets finansiering: En kartläggning med fokus på icke-offentliga aktörer. Delredovisning 2023-12-07 (pp. 44-48). Stockholm: Myndigheten för kulturanalys
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Ideellt arbete
2023 (svensk)Inngår i: Kulturområdets finansiering: En kartläggning med fokus på icke-offentliga aktörer. Delredovisning 2023-12-07 / [ed] Myndigheten för kulturanalys, Stockholm: Myndigheten för kulturanalys , 2023, s. 44-48Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

I det här kapitlet värderas det ideella arbetet i kulturorganisationer i civilsamhället i Sverige i ekonomiska termer. Det ekonomiska värdet i kulturorganisationer jämförs också med värdet i andra organisationstyper i civilsamhället och med värdet för alla ideellt arbetade timmar i Sverige. Uträkningen bygger på data från Marie Cederschiöld högskolas återkommande undersökning av det ideella arbetet i Sverige (se exempelvis von Essen & Svedberg, 2020) och data från Statistikmyndigheten SCB (Segnestam Larsson & Wagndal, 2017; Segnestam Larsson et al., 2021).

Med begreppet ideellt arbete avses arbetsuppgifter som utförs obetalt eller mot en symbolisk belöning och inom ramen för en ideell organisation (se exempelvis von Essen & Svedberg, 2020). Allmänhet, media och akademi använder ibland andra benämningar, till exempel frivilligt arbete eller volontärarbete. I kapitlet används genomgående ideellt arbete. Med ideell organisation menas en formell organisation, som en ideell förening eller stiftelse, inom civilsamhället. Ideellt arbete förekommer också i mindre utsträckning inom offentliga eller privata organisationer. Då hänvisas till detta fenomen som ideellt arbete utanför ideella organisationer.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Stockholm: Myndigheten för kulturanalys, 2023
HSV kategori
Forskningsprogram
Människan i välfärdssamhället, Social välfärd med inriktning mot civilsamhället
Identifikatorer
urn:nbn:se:esh:diva-10657 (URN)
Tilgjengelig fra: 2024-01-29 Laget: 2024-01-29 Sist oppdatert: 2024-02-09bibliografisk kontrollert
Segnestam Larsson, O. & Tideman, M. (2023). Kommunala riktlinjer för LSS-insatser: En uppföljning. Stockholm: Marie Cederschiöld högskola
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Kommunala riktlinjer för LSS-insatser: En uppföljning
2023 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Denna studie är en uppföljning av rapporten ”Riktlinjer – till hjälp eller stjälp?” som Länsstyrelserna publicerade 2007. På uppdrag av regeringen granskade länsstyrelserna kommunernas riktlinjer för bedömning av insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Vi har genomfört en likartad analys 18 år senare. Syftet har varit att undersöka eventuella förändringar över tid i antal kommuner med riktlinjer och antal begränsningar per insats. Begränsningar kan handla tex om en insats endast kan beviljas i en viss omfattning eller bara får ges inom ett visst geografiskt område, att beslut om insatser alltid ska tidsbegränsas, om vissa insatser utesluter rätt till andra insatser eller om det finns begränsningar som har med personernas egenskaper att göra.

Endast 6% av kommuners riktlinjer är helt fria från begränsningar i jämförelse med 10% år 2006. Trots att antalet begränsningar verkar vara relativt oförändrade över tid, visar vår studie att karaktären på begränsningarna har ändrats över tid. Till exempel fanns det fler begränsningar år 2006 i relation till tid medan 2022 års riktlinjer har fler begränsningar i relation till personens ålder och sociala nätverk. Vissa insatser, som ledsagning och kontaktperson, har relativt sett fler begränsningar nu jämfört med 2006 medan begränsningar när det gäller boendeinsatserrelativt sett minskat. Det behövs ytterligare studier för att kunna förklara förekomsten av riktlinjer och antalet begränsningar, men även forskning om hur riktlinjerna appliceras i praktiken av handläggare i respektive kommun.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Stockholm: Marie Cederschiöld högskola, 2023. s. 33
Serie
Marie Cederschiöld högskola arbetsrapportserie, ISSN 1402-277X ; 105
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:esh:diva-10217 (URN)
Tilgjengelig fra: 2023-05-17 Laget: 2023-05-17 Sist oppdatert: 2023-09-22bibliografisk kontrollert
Segnestam Larsson, O. (2023). The Role of Nonprofit Organizations in the Co-production of Welfare Services: A Systematic Literature Review. Journal of Public and Nonprofit Affairs, 9(2), 164-182
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>The Role of Nonprofit Organizations in the Co-production of Welfare Services: A Systematic Literature Review
2023 (engelsk)Inngår i: Journal of Public and Nonprofit Affairs, ISSN 2381-3717, Vol. 9, nr 2, s. 164-182Artikkel, forskningsoversikt (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

This review studies previous research on the role of nonprofit organizations in the co-production of welfare services. The need for the review stems from the lack of systematic literature reviews related to nonprofit organizations, co-production, and welfare services. The empirical material is delimited to peer-reviewed research published in international academic journals and analyzed in relation to levels of co-production, the role of organizations, and nonprofit organizational distinctiveness. Main findings include that research has primarily studied the role of nonprofit organizations in relation to co-production and enabling favorable conditions, and that existing research identifies several potential distinctive contributions made by nonprofit organizations to co-production. Implications include encouraging co-management of welfare services, enabling co-production in welfare services beyond public organizations, and exploring how different types of organizations contribute to co-production.

Emneord
Co-Production, Welfare, Nonprofit Organizations
HSV kategori
Forskningsprogram
Människan i välfärdssamhället, Social välfärd med inriktning mot civilsamhället
Identifikatorer
urn:nbn:se:esh:diva-10656 (URN)10.20899/jpna.9.2.164-182 (DOI)
Tilgjengelig fra: 2024-01-29 Laget: 2024-01-29 Sist oppdatert: 2024-02-09bibliografisk kontrollert
Segnestam Larsson, O. & Jutterström, M. (2023). Vad kan tidigare forskning säga om kvaliteten i idéburen välfärd?. Socialmedicinsk Tidskrift, 100(6), 763-773
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Vad kan tidigare forskning säga om kvaliteten i idéburen välfärd?
2023 (svensk)Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 100, nr 6, s. 763-773Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [sv]

Kvalitet är ett centralt begrepp inom välfärden. Det behövs för att kunna bedöma och jämföra värdet av en välfärdstjänst, och det utgör en grund för verksamhetsutveckling hos organisationer som tillhandahåller sådana tjänster. Men hur definieras, mäts och jämförs då kvalitet av välfärdstjänster? I denna artikel analyserar vi forskning om kvalitet i de välfärdstjänster som idéburna organisationer tillhandahåller, en grupp av organisationer som ofta glöms bort i den allmänna debatten i Sverige. Forskningsöversikten visar att det finns få tydliga definitioner av kvalitet, och att forskningen främst baserats på studier av äldre- och omsorgsboenden. Det förekommer också ett stort antal sätt att mäta, analysera och jämföra kvalitet. Vidare är det relativt sällan som patienter, brukare och klienter avgör kvaliteten. I stället baseras forskningen på offentliga register och återkommande kontroller av andra mått. Knappt hälften av artiklarna redovisar entydigt positiva relationer mellan kvalitet, civilsamhälle och välfärd, och då utifrån jämförelser med antingen offentliga eller privata organisationer, eller med båda. Artikeln avslutas med några förslag till framtida forskning.

Abstract [en]

This article analyzes how quality is defined, measured, and compared in research on civil society and welfare. Quality and quality development work is essential for all organizations in the welfare sector, regardless of whether they belong to the non-profit, public, or private sector. The review of previous research shows that there are few clear definitions of quality, and that the research mainly focuses on homes for elderly and nursing homes. There are also many ways to operationalize, measure, analyze and compare quality. Furthermore, it is relatively rare that patients, users, and clients determine the quality, instead the research is regularly based on public registers and controls. Almost half of the articles report unambiguously positive relations-hips between quality, civil society, and welfare, based on comparisons with either or both public and private organizations. The article concludes with some suggestions for future research.

HSV kategori
Forskningsprogram
Människan i välfärdssamhället, Social välfärd med inriktning mot civilsamhället
Identifikatorer
urn:nbn:se:esh:diva-10655 (URN)
Tilgjengelig fra: 2024-01-29 Laget: 2024-01-29 Sist oppdatert: 2024-01-29bibliografisk kontrollert
Mirabella, R., Segnestam Larsson, O. & Hvenmark, J. (2022). Civil Society Education: Western Perspectives. Journal of Nonprofit Education and Leadership, 12(1)
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Civil Society Education: Western Perspectives
2022 (engelsk)Inngår i: Journal of Nonprofit Education and Leadership, ISSN 1046-6819, E-ISSN 2157-0604, Vol. 12, nr 1Artikkel i tidsskrift, Editorial material (Annet vitenskapelig) Published
Abstract [en]

This is the third themed issue in the Journal of Nonprofit Education and Leadership (JNEL) in which researchers around the world examine regional and national training and education programs for individuals with civil society leadership roles. When we as editors set our sails in the early years of the last decade, the third issue was always our planned destination. However, as with most voyages, things do not always go according to plan. As we now proudly present the third issue, we are already hard at work with two more themed issues—one with a focus on a set of countries in Southeast Asia and another with a focus on regional mappings and studies. Over time have we come to realize that this voyage has no one harbor, to arrive at once and for all, and that the true delight is the cruise itself.

HSV kategori
Forskningsprogram
Människan i välfärdssamhället, Social välfärd med inriktning mot civilsamhället
Identifikatorer
urn:nbn:se:esh:diva-9400 (URN)10.18666/JNEL-2022-11744 (DOI)
Merknad

Themed Issue on Civil Society Education: East Asia.

Tilgjengelig fra: 2022-02-04 Laget: 2022-02-04 Sist oppdatert: 2024-02-20bibliografisk kontrollert
Segnestam Larsson, O., Forsberg, C. & Schneider, T. (2022). Comparing co-production in public, for-profit, and non-profit organizations: A survey of homes for the elderly in Sweden. Nordic Journal of Wellbeing and Sustainable Welfare Development, 1(1), 51-66
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Comparing co-production in public, for-profit, and non-profit organizations: A survey of homes for the elderly in Sweden
2022 (engelsk)Inngår i: Nordic Journal of Wellbeing and Sustainable Welfare Development, ISSN 2703-9986, Vol. 1, nr 1, s. 51-66Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

This article contributes to research on co-production in non-profit organizations. By comparing co-production in public, for-profit, and non-profit organizations, similarities and differences between types of organizations are identified. The empirical material is delimited to homes for the elderly in Sweden, collected by a questionnaire, and combined with secondary data. In terms of main results, most analyses revealed neither any differences in the co-production of welfare between types of organizations nor correlations with size of the homes. However, the differences that were identified indicate that managers and residents in non-profit homes value and participate in co-production to a higher degree than managers and residents in public and for-profit homes. These results support assumptions and results from previous research, including the finding that co-production in different types of organizations varies, and that co-production could be more widespread in non-profit organizations.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Scandinavian University Press / Universitetsforlaget AS, 2022
Emneord
Co-production, Welfare, Non-profit, For-profit, Public organizations
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:esh:diva-9857 (URN)10.18261/njwel.1.1.5 (DOI)
Forskningsfinansiär
Riksbankens Jubileumsfond, RMP17-0612
Tilgjengelig fra: 2022-10-24 Laget: 2022-10-24 Sist oppdatert: 2024-02-09
Segnestam Larsson, O., Rådelid, D. & Wester, D. (2021). Det frivilliga arbetet i Sverige som del av BNP. Stockholm: Statistikmyndigheten SCB
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Det frivilliga arbetet i Sverige som del av BNP
2021 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

År 2019 arbetade 4 140 000 personer frivilligt på en regelbunden basis om totalt 735 miljoner timmar. Det beräknade värdet av det frivilliga arbetet för år 2019 kan då uppskattas till 161 miljarder kronor, vilket skulle motsvara 3,2 procent av BNP år 2019. Detta värde kan exempelvis jämföras med detaljhandeln, där andelen av BNP år 2019 var 3,3 procent. Det ideella arbetet i Sverige har värderats ekonomist i ett samarbete mellan Ersta Sköndal Bräcke högskola och Statistikmyndigheten SCB.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Stockholm: Statistikmyndigheten SCB, 2021
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:esh:diva-9866 (URN)
Tilgjengelig fra: 2022-10-29 Laget: 2022-10-29 Sist oppdatert: 2023-07-04bibliografisk kontrollert
Karlsson, P., Oscarsson, L., Segnestam Larsson, O. & Wollter, F. (2021). Enhetschefers syn på kunskapsformers och ramfaktorers betydelse för insatser inom socialtjänsten. Socialvetenskaplig tidskrift, 28(2), 209-230
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Enhetschefers syn på kunskapsformers och ramfaktorers betydelse för insatser inom socialtjänsten
2021 (svensk)Inngår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, E-ISSN 2003-5624, Vol. 28, nr 2, s. 209-230Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [sv]

Det är väl belagt i internationell forskning att en pluralism av olika kunskapsformer och organisatoriska förhållanden påverkar val och utformning av insatser inom socialt arbete. I den svenska kontexten har det visat sig att dessa kunskapsformer och så kallade ramfaktorer kan framstå som svårförenliga eller till och med i konflikt med varandra. Samtidigt saknas det aktuella svenska studier som på en nationell nivå visar vilken utbredning och upplevd betydelse kunskapsformer och ramfaktorer har för kommunernas utbud och val av insatser. I artikeln presenterar vi en nationell studie av enhetschefers syn på olika kunskapsformers och ramfaktorers förekomst och betydelse för utbud och beslut om insatser inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Artikeln bygger på data från en nationell enkät riktad till enhetschefer för ett urval av Sveriges kommuners barn- och familje- respektive missbruksverksamheter. Resultaten visar att samtliga undersökta kunskapsformer och ramfaktorer påverkar val och utformning av insats, men att vissa former mer framträdande än andra. Främst baseras val och utformning av insats på individuell erfarenhetsbaserad kunskap från yrkeserfarenhet och utbildning, snarare än kollektiv professionell kunskap. Vidare menar enhetscheferna att systematiska kunskapssammanställningar påverkar i högre utsträckning än enskilda kvalitativa och kvantitativa forskningsstudier inom vetenskaplig kunskap. När det gäller ramfaktorer visar studien att insatsens kostnad påverkar i mindre utsträckning än faktorer som tillgänglighet, ramavtal och lagstiftning.

Abstract [en]

Swedish and international research shows that social work intervention design is permeated by a plurality of discretionary actors, knowledge forms, and organizational conditions. Against this background, this paper presents the results of a national questionnaire survey that explored and compared the organizational conditions and knowledge base of intervention design in local public administrations in Sweden. The empirical material of this study was gathered through a questionnaire survey completed by managers in Swedish social services. The sampling method was stratified based on the number of inhabitants in the municipality where the local public administration unit was located. Sweden’s 290 municipalities were divided into four strata. The data were analysed by descriptive statistical methods and correlation analysis (Spearman). The study found social work intervention design to be permeated by a pluralism of knowledge forms and organizational conditions. However, managers described some knowledge forms as more significant than others for the choice and design of interventions: professional experience-based knowledge, research-based knowledge, and evidence-based knowledge were described as the most significant. Client knowledge and layperson knowledge were described as the least significant, while organizational knowledge, such as local follow-ups and evaluations, was described as having a moderate impact on intervention design. When it comes to administrative and organizational conditions, financial restrictions were not reported as a crucial factor for the choice and design of interventions, while legislation and procurement were reported to have a greater impact.

HSV kategori
Forskningsprogram
Människan i välfärdssamhället, Social välfärd med inriktning mot civilsamhället
Identifikatorer
urn:nbn:se:esh:diva-8287 (URN)10.3384/SVT.2021.28.2.4256 (DOI)
Merknad

Publication status in dissertation: Submitted

Title in dissertation: Nationella imperativa och lokala praktiker: om kunskapsformers och ramfaktorers betydelse för insatser inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg

Author order in dissertation: Wollter, F., Segnestam Larsson, O., Karlsson, P., and Oscarsson, L.

Tilgjengelig fra: 2020-08-14 Laget: 2020-08-14 Sist oppdatert: 2023-09-26bibliografisk kontrollert
Segnestam Larsson, O., Forsberg, C. & Schneider, T. (2021). Micro Conditions for Co-production: Values, Levels, and Satisfaction with Co-production in a Non-profit Welfare Organization. In: Bjarne Ibsen (Ed.), Voluntary and Public Sector Collaboration in Scandinavia: New Approaches to Co-Production (pp. 319-337). Cham: Palgrave Macmillan
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Micro Conditions for Co-production: Values, Levels, and Satisfaction with Co-production in a Non-profit Welfare Organization
2021 (engelsk)Inngår i: Voluntary and Public Sector Collaboration in Scandinavia: New Approaches to Co-Production / [ed] Bjarne Ibsen, Cham: Palgrave Macmillan , 2021, s. 319-337Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
Abstract [en]

Research indicates that macro or meso conditions influence co-production between the voluntary and public sectors. By comparing departments, this chapter focuses on the micro conditions and co-production in a non-profit organization. Data was gathered by a survey of and a focus group with department and project managers in one of the largest non-profit welfare organizations in Sweden. Secondary material from an employee survey complements the analysis. The main findings include an intriguing web of relationships between micro conditions and co-production. Smaller departments and projects, as well as departments with lower employee satisfaction, valued and implemented co-production more. Possible explanations based on the focus group and suggestions for future research are identified and discussed.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Cham: Palgrave Macmillan, 2021
Serie
Palgrave studies in third sector research, ISSN 2662-690X, E-ISSN 2662-6918
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:esh:diva-9189 (URN)10.1007/978-3-030-72315-6_12 (DOI)978-3-030-72314-9 (ISBN)978-3-030-72317-0 (ISBN)978-3-030-72315-6 (ISBN)
Forskningsfinansiär
Riksbankens Jubileumsfond, RMP17-0612
Tilgjengelig fra: 2021-10-01 Laget: 2021-10-01 Sist oppdatert: 2023-06-29bibliografisk kontrollert
Prosjekter
Nationella Imperativ och Lokala praktiker - att hantera motstridiga kunskapsintressen på lokal nivå [2014-01577_VR]; Marie Cederschiöld högskolaForskningsprogrammet Människovärde och delaktighet (MOD); Marie Cederschiöld högskola; Publikasjoner
Holmqvist, A., Eriksson, M. & Tideman, M. (2023). Being represented by others due to diminished decision capacity: a review of research literature. Nordic Social Work Research, 13(3), 445-459Hultman, L. & Hultman, M. (2023). "Believe me, only I know how I feel.": An autoethnographic account of experiences of epistemic injustice in mental health care. Frontiers in Psychiatry, 14, Article ID 1058422. Segnestam Larsson, O. & Tideman, M. (2023). Kommunala riktlinjer för LSS-insatser: En uppföljning. Stockholm: Marie Cederschiöld högskolaHultman, L., Tideman, M. & Eriksson, M. (2022). ‘A Limited Guardian Should First and Foremost Get to Know the Person He Helps’: Experiences of Having a Limited Guardian from the Perspective of Adults with Intellectual Disability. Scandinavian Journal of Disability Research, 24(1), 288-301Linehan, C., Birkbeck, G., Araten-Bergman, T., Baumbusch, J., Beadle-Brown, J., Bigby, C., . . . Tossebro, J. (2022). COVID-19 IDD: Findings from a global survey exploring family members' and paid staff's perceptions of the impact of COVID-19 on individuals with intellectual and developmental disabilities (IDD) and their caregivers.. HRB open research, 5, Article ID 27. Tideman, M. & Aspling, J. (2021). Covid-19-pandemins påverkan på personer med intellektuell funktionsnedsättning i Sverige: Anhörigas och personals erfarenheter efter sex månader. Socialvetenskaplig tidskrift, 28(4), 393-415
Kommunala riktlinjer för LSS-insatser; Marie Cederschiöld högskola; Publikasjoner
Segnestam Larsson, O. & Tideman, M. (2023). Kommunala riktlinjer för LSS-insatser: En uppföljning. Stockholm: Marie Cederschiöld högskola
Organisasjoner
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0001-5015-0443