Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Publikationer (10 of 52) Visa alla publikationer
Kassman, A., Kneck, Å. & Blomqvist Mickelsson, T. (2024). Hur kan ledare inom idrottsrörelsen navigera delvis motsägelsefulla förväntningar från utövare, föräldrar, styrelsen och staten?. In: : . Paper presented at Civilsamhällets särintressen och statens allmänintresse, Marie Cederschiöld högskola, Stockholm, 1 februari 2024.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Hur kan ledare inom idrottsrörelsen navigera delvis motsägelsefulla förväntningar från utövare, föräldrar, styrelsen och staten?
2024 (Engelska)Konferensbidrag, Enbart muntlig presentation (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Genom idrottsrörelsens verksamhet förväntas ett brett spektrum av mervärden, utöver enbart idrottslig utveckling och sportsliga framgångar. Främjandet av fysisk aktivitet, samhörighet, meningsfull fritidssysselsättning, social inkludering, integration, demokratisk fostran och brottförebyggande arbete bidrar till att motivera statlig och kommunal finansiering. I det implicita kontraktet mellan staten och idrottsrörelsen ingår även en aktiv strävan att vara öppen och tillgänglig för alla. Engagemanget för breddat deltagande utspelar sig i hög grad inom lokala medlemsbaserade föreningar, där ideella ledare står inför komplexa utmaningar. Ledaren har en nyckelroll, navigerar genom behov och förväntningar från utövare, föräldrar, styrelser och stat där egna förmågor och resurser blir avgörande. För att underlätta för den ideella lokala ledaren behövs olika former av stödstrukturer som behöver synliggöras tillsammans med ledarnas förutsättningar och bidrag till idrottsrörelsen.

Nationell ämneskategori
Annan samhällsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:esh:diva-10711 (URN)
Konferens
Civilsamhällets särintressen och statens allmänintresse, Marie Cederschiöld högskola, Stockholm, 1 februari 2024
Tillgänglig från: 2024-02-14 Skapad: 2024-02-14 Senast uppdaterad: 2024-02-20Bibliografiskt granskad
Kneck, Å., Ewertzon, M., Leksell, J., Årestedt, K. & Amsberg, S. (2024). I have never been invited: A cross-sectional explorative study of family members' experiences of encounters with healthcare professionals in diabetes care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 38(1), 82-91
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>I have never been invited: A cross-sectional explorative study of family members' experiences of encounters with healthcare professionals in diabetes care
Visa övriga...
2024 (Engelska)Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 38, nr 1, s. 82-91Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

AIM: To explore the experiences of family members of adult persons with type 1 diabetes concerning both the approach of healthcare professionals and feelings of alienation in encounters with professional diabetes care.

METHODS: A cross-sectional explorative quantitative and qualitative design. The Family Involvement and Alienation Questionnaire-Revised (FIAQ-R), including an open-ended question, was answered by 37 family members of adult persons with type 1 diabetes. Analyses included descriptive statistics and qualitative analysis. The study has received ethical approval.

RESULTS: Family members rated the approach of the healthcare professionals as being somewhat positive and considered that the approach towards them is important. They only felt partially alienated from the professional care. Qualitative data revealed that the family members often lacked direct access to the professional care and that their involvement was dependent on their relationship with the person with diabetes. Findings highlighted that the family members' wish to be involved in the care was sometimes unanswered.

CONCLUSION: Based on the findings, it is reasonable to stress the importance of considering family members' perspectives and involving them in diabetes care to improve overall patient support.

Nyckelord
Alienation, Diabetes, Experience of approach, Family member, Involvement, Participation
Nationell ämneskategori
Omvårdnad
Identifikatorer
urn:nbn:se:esh:diva-10392 (URN)10.1111/scs.13197 (DOI)37526063 (PubMedID)
Tillgänglig från: 2023-09-04 Skapad: 2023-09-04 Senast uppdaterad: 2024-02-16Bibliografiskt granskad
Klarare, A., Ekström, V., Godskesen, T., Westman, J., Mattsson, E. & Kneck, Å. (2024). Treatment of trauma-related conditions for people in homelessness: A scoping review. Journal of social distress and the homeless
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Treatment of trauma-related conditions for people in homelessness: A scoping review
Visa övriga...
2024 (Engelska)Ingår i: Journal of social distress and the homeless, ISSN 1053-0789, E-ISSN 1573-658XArtikel, forskningsöversikt (Refereegranskat) Epub ahead of print
Abstract [en]

People in homelessness face significant health inequities, with tri-morbidity, exposure to violence, substance use- and post-traumatic stress disorder. The aim of this scoping review was to describe treatments for trauma-related conditions for persons in homelessness. Systematic searches were performed in three databases: PubMed, PsycInfo and Scopus, guided by the PRISMA checklist. Nine studies fulfilled the criteria and were included in the review. Results show no randomized studies specifically focusing on treatment of trauma-related conditions for people in homelessness. Studies described interventions or programs that focused on consolidating and developing participants’ own strengths and skills to better navigate life with the challenges of homelessness, trauma, and PTSD. Treatment of trauma-related conditions may have positive effects for people in homelessness, as for others. Multimodal treatments, developing personal strengths and skills for people in homelessness, show potential to decrease trauma symptoms, however, more robust studies are needed for inferences and recommendations. 

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Taylor & Francis, 2024
Nyckelord
Homelessness, Scoping review, Therapies, Trauma, Treatment
Nationell ämneskategori
Hälsovetenskaper
Identifikatorer
urn:nbn:se:esh:diva-10708 (URN)10.1080/10530789.2024.2310948 (DOI)
Forskningsfinansiär
Vetenskapsrådet, 2019-01095Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, 2020-169
Tillgänglig från: 2024-02-13 Skapad: 2024-02-13 Senast uppdaterad: 2024-02-13Bibliografiskt granskad
Kneck, Å. (2023). Fungerande, behovsstyrd och resursstärkande samverkan: Avgörande för att den våldsutsatta kvinnan i hemlöshet ska kunna erbjudas traumavård. In: : . Paper presented at NaPSa, Nationell paper-konferens i socialt arbete, Södertörns högskola, Stockholm, 22-23 mars 2023..
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Fungerande, behovsstyrd och resursstärkande samverkan: Avgörande för att den våldsutsatta kvinnan i hemlöshet ska kunna erbjudas traumavård
2023 (Svenska)Konferensbidrag, Muntlig presentation med publicerat abstract (Refereegranskat)
Abstract [sv]

Det övergripande syftet för projektet är att öka möjligheten för våldsutsatta kvinnor i hemlöshet att kunna erbjudas traumavård vilket förutsätter att våldet identifieras och fungerande samverkan inom och mellan ett antal välfärdsinstitutioner. För kvinnor är våld både en orsak till, och en konsekvens av hemlöshet, där kvinnan sällan erbjuds traumavård och behandling pga. drogmissbruk, samsjuklighet och avsaknad av stabila levnadsförhållanden. Att kvinnan lämnas ensam att hantera sina trauman bidrar till psykisk och fysisk ohälsa, ökad droganvändning och begränsade möjligheter att ta sig ur hemlösheten. Fungerande samverkan mellan och inom socialtjänsten – samt med hälso-och sjukvården är avgörande för att kvinnas komplexa behov ska tillgodoses och för att våldet inte ska förbises eller normaliseras.

Strukturella, organisatoriska och individuella hinder för samverkan utmanar en fungerande samordning där kvinnas möjlighet och förmåga att vara delaktig och beslutskompetent är begränsad. Krav på hälsosjukvård och socialtjänstpersonal att skapa förutsättningar för delaktig är omfattande men svåruppnåeliga. Kvinnor i hemlöshet har länge betraktats som passiva, beroendet av andras agerande, stöd och omsorg dära utonomi, värdighet eller integritet är hotad. Utan att förbise denna utsatthet behöver kvinnan även ses som aktiv, kompetenta och ansvarstagande med möjlighet att påverka sin situation. Planerat projekt har en explorativ och samskapande design där våldsutsatta kvinnor i hemlöshet och olika personalkategorier medverkar i forskningsprocessen. Data utgörs främst av kvalitativt material. Ingående studier belyser både professions- och brukar/patientperspektiv och rör identifiering av våldsutsatthet, samspel och handlingsutrymme vid samordnad individuell plan samt utveckling av intervention för ökad samverkan.

Nationell ämneskategori
Omvårdnad Socialt arbete
Identifikatorer
urn:nbn:se:esh:diva-10720 (URN)
Konferens
NaPSa, Nationell paper-konferens i socialt arbete, Södertörns högskola, Stockholm, 22-23 mars 2023.
Tillgänglig från: 2024-02-15 Skapad: 2024-02-15 Senast uppdaterad: 2024-02-22Bibliografiskt granskad
Kneck, Å. & Kassman, A. (2023). Idrottsrörelsen är inte anpassad för alla: Flickors erfarenheter om fysiska aktiviteter i och utanför den organiserade idrotten. Socialmedicinsk Tidskrift (4), 612-620
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Idrottsrörelsen är inte anpassad för alla: Flickors erfarenheter om fysiska aktiviteter i och utanför den organiserade idrotten
2023 (Svenska)Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, nr 4, s. 612-620Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [sv]

Syftet är att ge en inblick i hur flickor som inte deltar i organiserad idrott resonerar om fysisk aktivitet. Studien designades med fokusgrupper bland 18 flickor i åldrarna 9-12 år, 8 av dem följdes också upp tre år senare. I intervjuerna användes fotografier tagna av flickorna själva för att stimulera till erfarenhetsutbyte. Resultaten ger inblick i hur olika strukturella skillnader upplevs, hanteras och påverkar flickornas fysiska aktivitet. Flickorna är väl medvetna om samhällets förväntningar, men bland de som inte började tidigt med idrott blir det svårare ju äldre de blir. Det saknas fungerande utlopp för fysisk aktivitet efter barnaårens lekande. Varken skolans idrott, det egna promenerandet med kompisar eller olika mer tillfälliga aktiviteter med familjen räcker för att nå de högt satta målen för fysisk aktivitet.

Abstract [en]

The aim of this study is to provide an insight into how girls who do not participate in organized sports reason about physical activity. The study was designed with focus groups among 18 girls aged 9-12 years, 8 of them were followed up three years later. In the interviews, the girls’ own photographs were important to stimulate exchange of experiences. The results provide insight into how structural differences was experienced and handled by the girls and affect their physical activity. There is a lack of functioning outlets for physical activity following the more childish playing. The girls are aware of society’s expectations, but among those who did not start early with sports, it becomes more difficult the older they get. Neither the school’s sports, their own walking with friends, nor various more temporary activities with the family are enough to achieve the high goals for physical activity.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: , 2023
Nationell ämneskategori
Idrottsvetenskap Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:esh:diva-10618 (URN)
Tillgänglig från: 2024-01-16 Skapad: 2024-01-16 Senast uppdaterad: 2024-02-12Bibliografiskt granskad
Stobin, R., Björling, A. & Kneck, Å. (2023). Orimliga krav på den som är sjuk och hemlös att ensam försöka navigera i ett svårtolkat strukturellt system: Erfarenheter hos personer i hemlöshet kring samverkan av vård- och omsorgsinsatser. Vårdmagasinet Hälsa : medlemstidning för distriktssköterskor (1), 28-29
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Orimliga krav på den som är sjuk och hemlös att ensam försöka navigera i ett svårtolkat strukturellt system: Erfarenheter hos personer i hemlöshet kring samverkan av vård- och omsorgsinsatser
2023 (Svenska)Ingår i: Vårdmagasinet Hälsa : medlemstidning för distriktssköterskor, ISSN 2003-1165, nr 1, s. 28-29Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm)) Published
Abstract [sv]

Personer som lever i hemlöshet är sjukare, både fysiskt och psykiskt och har kortare livslängd än genomsnittsbefolkningen, ändå söker denna patientgrupp vård i mindre utsträckning än andra. Ofta har personen komplexa behov som kräver insatser från hälso-sjukvården samt socialtjänsten. Problem med ohälsa till följd av missbruk, trauma, våldsutsatthet i kombination med avsaknad av fast bostad gör personer i hemlöshet särskilt sårbara och samverkan mellan olika aktörer avgörande för att säkerställa adekvata åtgärder.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Sigtuna: Distriktssköterskeföreningen i Sverige, 2023
Nationell ämneskategori
Omvårdnad
Identifikatorer
urn:nbn:se:esh:diva-10138 (URN)
Tillgänglig från: 2023-04-05 Skapad: 2023-04-05 Senast uppdaterad: 2023-04-05Bibliografiskt granskad
Kneck, Å. & Kassman, A. (2023). Tankar från flickor kring fysisk aktivitet, hälsa och fritid: Samskapandeforskning med flickor som inte deltar i idrottsrörelsen. In: : . Paper presented at CKVO Konferens: Jämlik hälsa i en osäker värld, Stockholms universitet, 11-12 maj 2023..
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Tankar från flickor kring fysisk aktivitet, hälsa och fritid: Samskapandeforskning med flickor som inte deltar i idrottsrörelsen
2023 (Svenska)Konferensbidrag, Muntlig presentation med publicerat abstract (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Även om fysisk aktivitet är viktigt för alla barns hälsa så är flickor mindre fysiskt aktiva än pojkar och minst fysiskt aktiva är flickor med utländsk bakgrund. Fysisk aktivitet har kommit att bli något exklusivt med krav på medlemskap, transportmöjligheter, sker i organiserad form, på givna platser och tider.

Vi har valt att lyssna och ge en röst till flickor som sällan hörs i diskussioner kring barn och fysisk aktivitet – flickor som inte deltar i idrottsrörelsen.

I en photo-voice studie har åtta flickor i åldern 12-15 år träffats åtta gånger över en period om sju månader. Flickorna har tagit foton, analyserat dessa gemensamt och kollektivt bestämt nya teman att fördjupa vid kommande träffar. Fokusområden har varit fysisk aktivitet, fritid och hälsa. Som en del av metoden ingår att kommunicera med omgivande samhälle, vilket gjordes genom en publik fotoutställning där flickorna, förutom att visa sina foton med citat även hade möjlighet att ställa frågor till beslutsfattare inom politiken, skolan och civilsamhället. Utställningen gavs uppmärksamhet i både radio och tidningar.

Resultat från studien var flickornas tvekan till rimligheten att nå Världshälsoorganisationens (WHO) mål om en timmes fysisk aktivitet per dag. Generellt uppfattades pojkar som mer fysiskt aktiva än flickor, på fritiden, på raster och i skolidrotten. Flickorna ansåg därför att utökad tid för skolämnet idrott och hälsa främst skulle gagna de som redan var idrottsaktiva. De själva kände sig mest i vägen för de mer tävlingsinrikade eleverna, ofta pojkar. Ett annat hinder för att ökad skolidrott skulle möjliggöra för mer fysisk aktivitet var flickornas motstånd till att riskera att bli svettig under skoltid vilket ansågs jobbigt främst på grund av motståndet mot att duscha i skolan.

Helst önskade flickorna att vara fysiskt aktiva med sina familjer och att då få spendera tid tillsammans med dem. Samtidigt konstaterades att detta främst kunde ske vid vissa enstaka tillfällen och inte med den regelbundenhet som skulle krävas för att nå WHO:s mål om fysisk aktivitet. En slutsats från studien är att när fysisk aktivitet likställs med idrottsdeltagande så försvårar det för grupper som av olika skäl inte vill, kan eller får delta i den organiserad idrott att nå den mängd fysiska aktivitet som är viktig som en del av hälsofrämjande vanor. Detta får konsekvenser för möjligheten till jämlik hälsa då vi generellt har kommit att bli allt mer stillasittande vilket möjliggöras av en digital livsstil. Fysisk aktivitet blir således ett aktivt val, något som måste prioriteras i konkurrens med andra intressen. 

Nationell ämneskategori
Omvårdnad
Identifikatorer
urn:nbn:se:esh:diva-10722 (URN)
Konferens
CKVO Konferens: Jämlik hälsa i en osäker värld, Stockholms universitet, 11-12 maj 2023.
Tillgänglig från: 2024-02-15 Skapad: 2024-02-15 Senast uppdaterad: 2024-02-15Bibliografiskt granskad
Audulv, Å., Westergren, T., Ludvigsen, M. S., Pedersen, M. K., Fegran, L., Hall, E. O. C., . . . Kneck, Å. (2023). Time and change: A typology for presenting research findings in qualitative longitudinal research. BMC Medical Research Methodology, 23, Article ID 284.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Time and change: A typology for presenting research findings in qualitative longitudinal research
Visa övriga...
2023 (Engelska)Ingår i: BMC Medical Research Methodology, E-ISSN 1471-2288, Vol. 23, artikel-id 284Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Background Qualitative longitudinal research (QLR) is an emerging methodology used in health research. The method literature states that the change in a phenomenon through time should be the focus of any QLR study, but in empirical studies, the analysis of changes through time is often poorly described, and the emphasis on time/change in the findings varies greatly. This inconsistency might depend on limitations in the existing method literature in terms of describing how QLR studies can present findings. The aim of this study was to develop and describe a typology of alternative approaches for integrating time and/or change in QLR findings.

Methods In this method study, we used an adapted scoping review design. Articles were identified using EBSCOhost. In total, methods and results sections from 299 QLR articles in the field of health research were analyzed with inspiration from content analysis.

Results We constructed a typology of three types and seven subtypes. The types were based on the underlying structural principles of how time/change was presented: Type A) Findings have a low utilization of longitudinal data, Type B) Findings are structured according to chronological time, and Type C) Findings focus on changes through time. These types differed in 1) the way the main focus was on time, change or neither; 2) the level of interpretation in the findings; and 3) how theoretical understandings of time/change were articulated in the articles. Each type encompassed two or three subtypes that represented distinct approaches to the aim and results presentation of QLR findings.

Conclusions This method study is the first to describe a coherent and comprehensive typology of alternative approaches for integrating time/change into QLR findings in health research. By providing examples of various subtypes that can be used for results presentations, it can help researchers make informed decisions suitable to their research intent.

Nyckelord
Longitudinal studies, Method study, Qualitative research, Research design, Repeated data collection, Typology
Nationell ämneskategori
Omvårdnad
Identifikatorer
urn:nbn:se:esh:diva-10585 (URN)10.1186/s12874-023-02105-1 (DOI)001114679400001 ()38057741 (PubMedID)
Tillgänglig från: 2024-01-08 Skapad: 2024-01-08 Senast uppdaterad: 2024-01-17Bibliografiskt granskad
Mattsson, E., Lindblad, M., Kneck, Å., Salzmann-Eriksson, M. & Klarare, A. (2023). Voices of women in homelessness during the outbreak of the COVID-19 pandemic: A co-created qualitative study. BMC Women's Health, 23(11)
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Voices of women in homelessness during the outbreak of the COVID-19 pandemic: A co-created qualitative study
Visa övriga...
2023 (Engelska)Ingår i: BMC Women's Health, E-ISSN 1472-6874, Vol. 23, nr 11Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

BACKGROUND: Women in homelessness face extreme health- and social inequities. It could be postulated that during societal crises, they become even more vulnerable. Thus, the aim was to explore experiences related to the COVID-19 pandemic among women in homelessness.

METHODS: Ten interviews were conducted with women in homelessness, in Stockholm, Sweden, using researcher-driven photo elicitation. The data analysis was guided by the DEPICT model for collaborative data analysis and a qualitative content analysis was performed. A collaborative reference group of women with lived experience of homelessness contributed to the research process through designing the data collection, performing the data analysis, and providing feedback during report writing.

RESULTS: For women in homelessness, the COVID-19 pandemic was adding insult to injury, as it significantly affected everyday life and permeated most aspects of existence, leading to diminished interactions with others and reduced societal support. Thus, in an already dire situation, the virus amplified health- and social issues to another level. The women strived to find their balance on the shifting sands of guidelines and restrictions due to the pandemic. Adhering to the new social distancing rules and guidelines in line with the rest of society, was simply impossible when experiencing homelessness. However, for some women the pandemic was nothing but a storm in a teacup. The harsh reality continued irrespectively, living one day at a time and prioritizing provision for basic human needs.

CONCLUSIONS: The COVID-19 pandemic and homelessness can be viewed as two intersecting crises. However, the women's aggregated experiences were greater than the sum of experiencing homelessness and meeting the threat of the virus. Gender, exposure to violence, poverty, social isolation, and substance use were additional factors that further marginalized the women during the pandemic. To rebuild a better and more sustainable post-pandemic future for all, global commitment to ending homelessness is crucial. In addition, addressing social determinants of health must be the number one health intervention.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Springer, 2023
Nyckelord
COVID-19 pandemic, Homelessness, Inclusion health, Public involvement, Qualitative, Women
Nationell ämneskategori
Omvårdnad Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:esh:diva-10001 (URN)10.1186/s12905-023-02157-x (DOI)000912027800003 ()36627642 (PubMedID)
Anmärkning

In collaboration with: Women Advisory Board for Inclusion Health. Ersta Möjlighet, Stockholm, Sweden.

Tillgänglig från: 2023-01-11 Skapad: 2023-01-11 Senast uppdaterad: 2024-02-09Bibliografiskt granskad
Kneck, Å. (2023). Våld som en del av vardagen: Samskapande forskning för att ge möjlighet för patienter i hemlöshet att bejaka våldsutsatthet i vårdmötet. In: : . Paper presented at CKVO Konferens: Jämlik hälsa i en osäker värld, Stockholms universitet, 11-12 maj 2023..
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Våld som en del av vardagen: Samskapande forskning för att ge möjlighet för patienter i hemlöshet att bejaka våldsutsatthet i vårdmötet
2023 (Svenska)Konferensbidrag, Muntlig presentation med publicerat abstract (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Personer som lever i hemlöshet är sjukare, både fysiskt och psykiskt och har kortare livslängd än genomsnittsbefolkningen. Problem med ohälsa till följd av missbruk, trauma, våldsutsatthet i kombination med avsaknad av fast bostad gör personer i hemlöshet särskilt utsatta. Samverkan mellan olika aktörer är avgörande för att säkerställa adekvata åtgärder för den som blivit våldsutsatt. Våld är vanligt förekommande som både orsak till och konsekvens av hemlöshet men ges sällan prioritet i vårdmötet, vare sig av patient eller vårdgivare. Traumabehandling försvåras ofta av, eller är inte alls tillgänglig, för den som har en missbruksproblematik och/eller saknar bostad. Samtidigt är missbruk eller ”självmedicinering” vanligt hos den som blivit utsatt för våld och befinner sig i hemlöshet.

I ett samskapande forskningsprojekt mellan Capio Vård för hemlösa öppenvård -Pelarbacken och Marie Cederschiöld högskola har ett flerårigt projekt för att utveckla vården för personer i hemlöshet som blivit våldsutsatta genomförts. Interventioner för att identifiera, slussa/samordna samt erbjuda initiala samtal och behandlingsåtgärder för personer i hemlöshet som blivit våldsutsatta har utvecklats och implementerats. Målsättningen har varit att identifiera patienter som blivit våldsutsatta genom att systematiskt fråga alla patienter som besöker Pelarbacken samt ett erbjuda vårdinsatser efter behov. Visuellt material har utvecklats för att främja dialog och reflektion kring våld vid hemlöshet, som ofta är normaliserat hos både patienter och personal. I forskningsprojektet har upprepade datainsamling med personalenkäter och fokusgruppsintervjuer genomförts för att studera utveckling och implementering av interventionerna. Preliminära resultat visar på svårigheter för både patienter och personal att prioritera våldet i vårdmötet. Slutsatser från forskningsprojektet är behov av bredare samverkan för att kunna bejaka våldsutsatthet i vårdmötet där patientens komplexa behov av både interventioner från hälso-sjukvården samt socialtjänsten måste utvecklas.

Nationell ämneskategori
Omvårdnad
Identifikatorer
urn:nbn:se:esh:diva-10721 (URN)
Konferens
CKVO Konferens: Jämlik hälsa i en osäker värld, Stockholms universitet, 11-12 maj 2023.
Tillgänglig från: 2024-02-15 Skapad: 2024-02-15 Senast uppdaterad: 2024-02-15Bibliografiskt granskad
Projekt
Hälsa och idrott åt alla; Marie Cederschiöld högskola; Publikationer
Kassman, A., Kneck, Å. & Blomqvist Mickelsson, T. (2024). Hur kan ledare inom idrottsrörelsen navigera delvis motsägelsefulla förväntningar från utövare, föräldrar, styrelsen och staten?. In: : . Paper presented at Civilsamhällets särintressen och statens allmänintresse, Marie Cederschiöld högskola, Stockholm, 1 februari 2024. Kneck, Å. & Kassman, A. (2023). Idrottsrörelsen är inte anpassad för alla: Flickors erfarenheter om fysiska aktiviteter i och utanför den organiserade idrotten. Socialmedicinsk Tidskrift (4), 612-620Kassman, A. & Kneck, Å. (2022). Doing childhood, doing gender, but not doing sports: Unorganized girls’ reflections on leisure time from a relational perspective. Childhood, 29(2), 172-186Kassman, A. & Kneck, Å. (2022). Doing it together. The dynamics of volunteer work in football clubs for children, the Swedish case. Soccer & Society (6), 1-14Kneck, Å. & Kassman, A. (2022). Fysisk aktivitet, idrott och hälsa bland flickor: Forskning med föräldrar från Somalia, Eritrea, Syrien och Sverige. Skolhälsan (4), 30-31Kneck, Å. & Kassman, A. (2022). Organiserad idrott: viktig källa till fysisk aktivitet för många barn. Diabetesvård : tidning för Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård, 20-20Kneck, Å. & Kassman, A. (2022). Uppfattningar om fysisk aktivitet, idrott, fritid och hälsa: Forskning med flickor som inte deltar i idrottsrörelsen. Vårdmagasinet Hälsa : medlemstidning för distriktssköterskor (4)Kassman, A., Hvenmark, J. & Kneck, Å. (2021). Barn- och ungdomsfotboll under Coronapandemin: De svenska erfarenheterna visar att folkhälsa är mer än smittskydd. Socialmedicinsk Tidskrift (1), 100-111Kassman, A. & Kneck, Å. (2021). Health-promotive and exclusionary mechanisms in civil society: A critical review of the empirical support for Putnam’s view of social capital. Cogent Social Sciences, 7(1), Article ID 1953768. Kassman, A. & Kneck, Å. (2021). Idrott och hälsa bland flickor: Uppfattningar och erfarenheter bland föräldrar från Somalia, Eritrea, Syrien och Sverige. Stockholm: Delegationen för migrationsstudier (Delmi)
Jämlik vård till kvinnor som lever i hemlöshet - utveckling, genomförbarhet och implementering av interventioner [2020-00169_Forte]; Marie Cederschiöld högskola; Publikationer
Bockgård, G., Mattsson, E., von Essen, L. & Klarare, A. (2024). Collaborative Interpretation of Researcher-Generated Photo-Elicitation Findings: Insights From Women With Lived Experience of Homelessness. Qualitative Health ResearchKarlsson Rosenblad, A., Klarare, A., Rapaport, P., Mattsson, E. & Gaber, S. N. (2024). Health literacy and its association with mental and spiritual well-being among women experiencing homelessness. Health Promotion International, 39(2)Klarare, A., Ekström, V., Godskesen, T., Westman, J., Mattsson, E. & Kneck, Å. (2024). Treatment of trauma-related conditions for people in homelessness: A scoping review. Journal of social distress and the homelessAnonymous, . (2024). When the wounds heal but the soul bleeds: A lived experience narrative. Journal of Psychiatric and Mental Health NursingGaber, S., Klarare, A., Mattsson, E. & Karlsson Rosenblad, A. (2023). A comparison of perceptions of caring behaviours among women in homelessness, Registered Nurses and nursing students. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 37(4), 959-969Kneck, Å. (2023). Fungerande, behovsstyrd och resursstärkande samverkan: Avgörande för att den våldsutsatta kvinnan i hemlöshet ska kunna erbjudas traumavård. In: : . Paper presented at NaPSa, Nationell paper-konferens i socialt arbete, Södertörns högskola, Stockholm, 22-23 mars 2023.. Mattsson, E. & Klarare, A. (2023). Kvinnor far illa inom ramen för samhällets institutioner. Dagens arena (2023-04-14)Stobin, R., Björling, A. & Kneck, Å. (2023). Orimliga krav på den som är sjuk och hemlös att ensam försöka navigera i ett svårtolkat strukturellt system: Erfarenheter hos personer i hemlöshet kring samverkan av vård- och omsorgsinsatser. Vårdmagasinet Hälsa : medlemstidning för distriktssköterskor (1), 28-29Agius, J., Klarare, A., Mattsson, E., Vamstad, J., Eriksson Lundström, J. & Vahlman, S. (2023). Vilket stöd våldsutsatta får blir ett lotteri: Ge kommuner ett särskilt bostadsförsörjningskrav för våldsutsatta. Dagens Samhälle, Article ID 2023-06-08. Mattsson, E., Lindblad, M., Kneck, Å., Salzmann-Eriksson, M. & Klarare, A. (2023). Voices of women in homelessness during the outbreak of the COVID-19 pandemic: A co-created qualitative study. BMC Women's Health, 23(11)
Organisationer
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-2135-2684

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer