Fatherhood ideals have been changing over the last decades, and Sweden has often been seen as a fore-runner when it comes to both fatherhood policies and gender equality. In this article, we investigate how discourses about engaged, Swedish fathers and various formulations of gender equality are linked to and used in the discursive production of Sweden as a nation. We use three communication campaigns launched by the Swedish Institute (a governmental organization with the task of marketing Sweden), issued between 1968 and 2015. All campaigns emphasize modernity, rationality and self-development, but the earliest represents women and men while the latter campaigns focus exclusively on fathers, giving Swedish gender equality a conflict-free, already achieved quality. While the campaigns challenge established gendered patterns, they also avoid fundamental questions of power and contribute to rendering invisible a significant gap between gender equality in theory and in practice in Swedish society.

“I’ve read that women in Sweden find a man pushing the pram sexier than anything else”. Så startar inslaget i australiensiska 60 Minutes om svensk pappaledighet (60 Minutes: 2017) Inslaget sändes i samband med att fotoutställningen Swedish Dads visades i Sydney. Bakom utställningen stod Svenska institutet tillsammans med svenska ambassaden i Australien. Visningen i Sydney var endast ett av stoppen på utställningens långa världsturné. Under 2016 och 2017 visades Swedish Dads i sammanlagt 40 länder (Svenska institutet 1: 2017).

Fotoutställningen utgjorde en del av Svenska institutets informationsinsatser till utlandet om Sverige och svenska förhållanden. Svenska institutet är en statlig myndighet och har som mål att via ”strategisk kommunikation /…/ öka omvärldens förtroende och intresse för Sverige” och stärka ”Sveriges attraktionskraft” (Svenska institutet 2: 2017). Svenska institutets arbete kan beskrivas som en form av varumärkesbyggande (Klinth: 2012). Eller som institutet själva uttrycker saken: ”Vi levandegör berättelsen om dagens Sverige.” (Svenska institutet 2: 2017)

This article discusses the status of the concept of hegemonic masculinity in research on men and boys in Sweden, and how it has been used and developed. Sweden has a relatively long history of public debate, research, and policy intervention in gender issues and gender equality. This has meant, in sheer quantitative terms, a relatively sizeable corpus of work on men, masculinities, and gender relations. There is also a rather wide diversity of approaches, theoretically and empirically, to the analysis of men and masculinities. The Swedish national context and gender equality project is outlined. This is followed by discussion of three broad phases in studies on men and masculinities in Sweden: the 1960s and 1970s before the formulation of the concept of hegemonic masculinity; the 1980s and 1990s when the concept was important for a generation of researchers developing studies in more depth; and the 2000s with a younger generation committed to a variety of feminist and gender critiques other than those associated with hegemonic masculinity. The following sections focus specifically on how the concept of hegemonic masculinity has been used, adapted, and indeed not used, in particular areas of study: boys and young men in family and education; violence; and health. The article concludes with review of how hegemonic masculinity has been used in Swedish contexts, as: gender stereotype, often out of the context of legitimation of patriarchal relations; "Other" than dominant, white middle-class "Swedish," equated with outmoded, nonmodern, working-class, failing boy, or minority ethnic masculinities; a new masculinity concept and practice, incorporating some degree of gender equality; and reconceptualized and problematized as a modern, heteronormative, and subject-centered concept.

Jubileer av olika slag bidrar till att rikta uppmärksamheten bakåt, mot ursprunget, mot historien. Hur såg startpunkten ut och vilka vägar har lett fram till den punkt vi nu befinner oss vid? Att lära känna sin historia, både som individ och organisation, är viktigt. Det stärker identiteten och ger endjupare förståelse för nuet. I fallet Forum för genusvetenskap och jämställdhet erbjuder också historieskrivningen en intressant resa genom de senaste decenniernas utveckling vad gäller genusforskning och jämställdhetsarbete. Historien om Forum synliggör den i många fall snabba och omvälvande utveckling som dessa områden genomgått – både vad gäller begrepp, metoder och kunskapsintressen. Det fokus på kvinnoforskning– forskning om kvinnor och av kvinnor – som präglade den första tiden under 1980-talet har idag ersatts av en mer mångfacetterad begreppsflora. Nya perspektiv och kunskapsintressen har vuxit fram. Begrepp som kritisk manlighetsforskning, intersektionalitet, queerperspektiv etcetera markerar nya sätt att förstå och beforska könsrelationer.