Kliniskt verksamma sjuksköterskor och omvårdnadsforskare har under mer än 30 år tillsammans utvecklat De 6 S:n som stöd för planering, dokumentation och utvärdering av palliativ vård utifrån patientens perspektiv. De 6 S:n vilar på en humanistisk grund, den palliativa vårdens mål och stämmer väl överens med samhälleliga mål och styrdokument för hälso- och sjukvården. De 6 S:n kan ses som ett sätt att kvalitetssäkra vården. Modellen utgår från följande begrepp: 

• Självbild

• Självbestämmande 

• Symtomlindring

• Sociala relationer

• Sammanhang 

• Strategier

I denna tredje upplaga av boken har samtliga kapitel uppdaterats. Självbestämmande- och symtomkapitlen har utvecklats, det senare med kroppslig omvårdnad och det har tillkommit kapitel om De 6 S:n inom äldreomsorg och om användning av dem för ett livslångt lärande.

Boken vänder sig till studerande inom specialistutbildning, magister- eller masterprogram, till studerande på grundnivå och till personal inom olika vårdformer som vill utveckla den palliativa vården.

Dignity, usually considered an essential ethical value in healthcare, is a relatively complex, multifaceted concept. However, healthcare professionals often have only a vague idea of what it means to respect dignity when providing care, especially for persons with impaired autonomy. This article focuses on two concepts of dignity, human dignity and dignity of identity, and aims to analyse how these concepts can be applied in the care for persons with impaired autonomy and in furthering the practice of respect and protection from harm. Three vignettes were designed to illustrate typical caring situations involving patients with mild to severely impaired autonomy, including patients with cognitive impairments. In situations like these, there is a risk of the patient’s dignity being disrespected and violated. The vignettes were then analysed with respect to the two concepts of dignity to find out whether this approach can illuminate what is at stake in these situations and to provide an understanding of which measures could safeguard the dignity of these patients. The analysis showed that there are profound ethical challenges in the daily care of persons with impaired autonomy. We suggest that these two concepts of human dignity could help guide healthcare professionals to develop practical skills in person-centred, ethically grounded care, where the patient’s wishes and needs are the starting point

Palliativ vård utvecklades för patienter med cancerdiagnos, och WHO:s definition är sedan 1990 globalt rådande. En ny definition har nu presenterats av International Association for Hospice and Palliative Care (IAHPC) i samarbete mellan specialister från 88 länder.

Den största utmaningen med WHO:s definition, menar IAHPC, är att den begränsar palliativ vård till att gälla för problem associerade till livshotande sjukdom snarare än de behov som finns hos patienten.

IAHPC:s definition vänder därför på perspektivet: i stället för att fokusera på diagnos med livshotande sjukdom som tongivande för palliativ vård fokuseras på allvarligt lidandet hos en person med svår sjukdom.

[Redefining palliative care- focusing serious suffering of severe illness]

Palliative care was initially developed for patients with a cancer diagnosis and severe symptoms. Despite the ambition to broaden the palliative care approach to include other groups, patients with cancer are still a majority in specialised palliative care. The broader view and development of palliative care has led to an intense debate on existing definitions. Following a request from The Lancet Commission on global palliative care, the International Association of Hospice and Palliative Care (IAHPC) has presented a new definition. The proposal was developed in several stages, in collaboration with specialists in palliative care from a total of 88 countries.The IAHPC's definition differs from the WHO's definition in several aspects. Most importantly, the IAHPC's definition takes a reversed perspective and instead of focusing on life-threatening illness as motivating palliative care, the new proposal focuses on serious suffering of a person with severe illness.

Vad är ett gott liv nära döden och hur kan ett sådant främjas? Många olika synsätt existerar sida vid sida och det finns inte enbart ett enkelt svar. För att fånga den enskilda personens behov krävs ett personcentrerat förhållningssätt där patienter och närstående är självklara aktörer. Behovet av kunskap om döende, död och palliativ vård har blivit extra tydligt i samband med den pandemi som drabbade världen våren 2020.

Detta är den andra omarbetade och uppdaterade utgåvan av boken. Nya kapitel: Möte med religion i det nya Sverige, Mening, Sorg samt Medicinska aspekter på döendefasen kompletterar detta redan gedigna verk. Centrala begrepp och perspektiv i teori och praktik belyses i bokens sju delar: Att möta döden i vår samtid, Värdegrund och förhållningssätt, Identitet, autonomi och delaktighet, Smärta, lidande och sorg, Stöd, tröst och mening, Livet nära döden - tidigt och sent i livet och Den palliativa vårdens praktik. Samtliga kapitel i boken har en tydlig vetenskaplig grund. Författarna är aktiva forskare med olika yrkesbakgrund och erfarenheter av palliativ vård.

Boken vänder sig till studenter på grundnivå och avancerad nivå inom hälso- och sjukvårdsprogrammen, men även forskare, beslutsfattare och en intresserad allmänhet kan ha nytta av att läsa boken. 

Aims and objectives: The aim of this study was to test the theoretical conceptualization of the co-creative process in home care nursing encounters over time.

Method and design: This was a multiple case study with a deductive analysis of qualitative data over time, using interviews and observations collected from three cases.

Results: The co-creative process was complex and contained main, sub- and micro-processes. Time was important and valuable, giving the patient and relatives space to adjust the process to their own pace. Some processes were worked on more intensively in accordance with the patients' and relatives' needs, and these are considered the main-process. The further developed theory of the co-creative process and its main, sub- and microprocesses can be understood as a concretization of how good nursing care can be performed within caring relationships in the context of advanced palliative home care.

The sense of self is vulnerable in people with Alzheimer's disease (AD), and might be positively and negatively influenced by research participation. The purpose of this study was to describe how people with AD express their experience of being a research participant with respect to their sense of self. Interviews and support group conversations involving 13 people with mild and moderate AD were analyzed using qualitative content analysis. Three themes were constructed: contributing to an important cause, gaining from participating, and experiencing risks and drawbacks. Participants described contributing to research as being in line with their lifelong values and lifestyles. They expressed contentment and pride about being research participants, emphasized their positive relationships with the researchers, and described participation as a meaningful activity. When research procedures threatened their sense of self, they were able to reason about risks and decline participation.