Den studie som redovisas och diskuteras i rapporten ingår i det större projektet “Civilsamhället som resurs: betydelsen av socialt kapital”. I studien undersöks hur socialt kapital ackumuleras, förvaltas och fördelas i lokala civilsamhällen i landsbygderna genom intervjuer och deltagande observationer. Intresset har varit att undersöka hur det lokala civilsamhället agerar vid faktiska händelser. Hot och utmaningar som lokalsamhällen har stått inför inkluderar exempelvis kamp för att få behålla den lokala skolan eller ersätta, kommersiellt och offentligt serviceutbud, men också händelser som stormar och flyktingmottagande. Många civilsamhällesorganisationer agerar i lokalsamhällen runtom i Sverige men vår studie visar att dessa konkreta organisationer är beroende av, och inbäddade i, vad vi kallar för det lokala civilsamhällets osynliga infrastruktur. Denna infrastruktur gör det möjligt att samordna handlingar, fördela resurser och mobilisera boende i lokalsamhället.

I rapporten diskuteras olika aspekter av denna infrastruktur som våra empiriska studier visar är viktiga. Det sociala kapital som utvecklas inom landsbygdernas lokala civilsamhällen tenderar att vara sammanlänkande, snarare än överbryggande, vilket ofta är en följd av konflikter mellan landsbygders lokalsamhällen och myndigheter, kommunorganisation och kommunpolitik, som skapar en motsättning mellan ”vi” och ”dem”, kopplat till spänningar mellan stad och land, centrum och periferi. Detta minskar det överbryggande sociala kapitalet – ett dilemma som måste lösas för att myndigheter skall kunna samverka med lokala civilsamhällen i landsbygderna i händelse av kris och krig. Hur detta dilemma skall lösas är långtifrån givet men denna studie pekar på två ansatser som är viktiga för att åstadkomma samverkan. För det första, om de som lever på och identifierar sig med en plats får verka för just den platsen i händelse av kris kan deras gemensamma resurser tas i bruk. För det andra, myndigheter och offentliga organisationer kan inte kommendera fram resurser och gemensamt handlande, utan det måste ske i öppenhet och med respekt för dem som lever och verkar i landsbygdernas lokalsamhällen.

Denna rapport utgör en forskningsöversikt över litteratur som undersökt förutsättningar, möjligheter och utmaningar för hållbart boende i form av bygg- och bogemenskaper. Byggemenskaper är kollektiva projekt där deltagare aktivt bidrar till att skapa sitt framtida boende, med varierande grad av privat och gemensamt utrymme. Bogemenskaper är kollektiva boendeformer med varierande grad av gemenskap, deltagande och styrning. De kan inkludera gemensamma ytor, aktiviteter och tjänster, och de har ofta sociala mål som miljö, integration och hållbarhet.

I dag är bygg- och bogemenskaper relativt marginella fenomen på den svenska bostadsmarknaden. Men de skulle kunna vara en del i ett svar på några av våra största samhällsutmaningar. En sådan utmaning är den åldrande befolkningen och de sociala och ekonomiska följder den kommer att få för Sveriges kommuner och regioner. Bogemenskaper har visat sig kunna erbjuda en slags medelväg mellan individuellt boende och institutionsboende som kan bryta social isolering, erbjuda ömsesidigt stöd och skapa en känsla av sammanhang särskilt för äldre.

En stor ödesfråga kopplat till byggande och boende är klimatkrisen. Bogemenskaper har också visat sig kunna minska de boendes miljö- och klimatavtryck genom att resurser och utrymmen delas. Byggemenskaper har dessutom visat sig vara ett sätt för miljömedvetna personer att försöka bygga mindre miljöbelastande bostäder åt sig själva genom innovativt användande av ny teknik. Både bygg- och bogemenskaper kan organisera och tillvarata engagemang i miljö- och klimatfrågor, och dessutom kan de i bästa fall verka som ”skolor i miljötänkande” och som skyltfönster för miljö- och klimatsmarta boendeformer.

Syftet med denna rapport är att sammanställa existerande kunskap om bygg- och bogemenskaper för att skapa en mer sammanhållen bild av potential och begränsningar för dem i relation till dessa utmaningar. Rapporten försöker besvara följande frågor:

Vad kännetecknar bygg-och bogemenskaper?Vilka samhällsvisioner knyts till bygg- och bogemenskaper?Vad kännetecknar de som deltar i bygg- och bogemenskaper?Vilka typer av hinder stöter bygg- och bogemenskaper på?Rapportens resultat visar att det finns många argument för att det ligger i samhällets intresse att verka för fler bygg- och bogemenskaper. Det som framför allt talar emot bygg- och bogemenskaper är att de huvudsakligen verkar attrahera en begränsad del av befolkningen. De som deltar i bygg- och bogemenskaper är vanligtvis socialt engagerade, ofta mer högutbildade och något äldre än allmänheten, och de är mindre heterogena än samhället i övrigt vad gäller etnisk och kulturell bakgrund. Den stora utmaningen för politiska ambitioner om att öka antalet bygg- och bogemenskaper är därför att finna sätt att göra dem tillgängliga och attraktiva för fler och bredare grupper i samhället. Därutöver stöter byggemenskaper ofta på hinder vad gäller till exempel finansiering, byggnormer som är dåligt anpassade, och krångliga beslutsprocesser.

I rapporten Folkbildning i landsbygder undersöks folkbildningens betydelse för människor och lokalsamhällen i tre utvalda svenska landsbygder. Vilka betydelser har studieförbund och folkhögskolor som mötesplatser och lokala offentligheter? Som infrastrukturer för lokalt samhällsengagemang? För lokal kompetensutveckling? Eller för det lokala kulturutbudet?

Rapportens avslutande analys handlar om de avvägningar som studieförbundens och folkhögskolornas anställda gör mellan de ideal och riktlinjer som styr folkbildningen, och de behov som präglar det lokalsamhälle som de är verksamma i.

Civil society and the landscape the organizations inhabiting this societal sphere make up is multifaceted and built around particularism and the myriad of interests that individuals organize themselves around. This is also what we find when specifying our interest and focus on civil society in rural areas, which has not been the focus of too many previous studies since much existing civil society research has focused on urban areas and civil society organizations working in, or in the vicinity of, metropolitan and urban areas (cf. Cras, von Essen & Åberg, 2022). In many rural areas, civil society organizations fill many important functions for the local community. Furthermore however, our studies show that in small local rural communities where there is a vibrant civil society, this is contingent on particular civil society organizations, who often have a long tradition in the area, providing a kind of infrastructure for civil society and for new organizations to form. This provision of infrastructure often takes place behind the scenes and such organizations become an invisible glue and an invisible resource that is of great importance for maintaining and developing a strong local civil society (Cras, et al., forthcoming). Furthermore, it seems as if this kind of supporting infrastructure, by providing resources and establishing networks which assist entrepreneurs within local civil societies, is particularly important and salient in rural areas. In this paper, we wish to explore this, often unseen, function of established organizations and of networks of friends and family, which become important nodes for building and maintaining a vibrant local civil society. By studying this in the setting of small rural communities and including personal networks that are often important especially in smaller communities (cf. Wuthnow, 2013) we also approach the borderland between the two societal spheres of civil society and the private sphere of the family, which is much less studied than the borderlands between civil society and the state or between civil society and the market (Åberg & Rodin, 2017; Ginsborg, 2013). Hence, the question we ask is: in what ways do civil society organizations and networks provide an infrastructure for civic engagement in local rural communities? Empirically, we base our paper on 46 semi-structured interviews with people active in various civil society organizations in five small rural communities in Sweden. In addition to the interview material, we have made observations of meetings and organizational activities in these communities and we also have access to quantitative data describing the communities we study. Theoretically, we primarily draw on social capital (Lin, 2001; Putnam, 1992, 2000) and resource mobilization theory (McCarthy & Zald, 1977) to make sense of and interpret the empirical findings in relation to the question posed.

Människors engagemang i form av ideellt arbete och informella insatser, genom givande och politisk deltagande spelar en avgörande roll och har under lång tid bidragit till att forma det svenska samhället.

Engagemangets gestaltningar är skriven av forskare som under lång tid studerat området. I den sammanhållna antologin, som bygger på ett stort material från ett antal befolkningsundersökningar, presenteras olika former av engagemang. Den långa tidsserien är unik både i ett nationellt och internationellt sammanhang. Det medborgerliga engagemanget och dess förändringar över tid kan följas på ett alldeles särskilt sätt. I boken presenteras de olika formerna av engagemang, vilka som är engagerade, vad de är engagerade i och hur detta engagemang kommer till uttryck. Bokens kapitel fogas systematiskt in i teoretiska referensramar.

Genom undersökningarna får läsaren veta på vilka sätt människor är engagerade både i traditionella organisationer, på internet och i sociala medier. Dessutom presenteras en särskild studie av medborgerligt engagemang bland människor med utländsk bakgrund samt en studie av människor som aldrig varit engagerade. Dessa undersökningar ger möjlighet att fånga upp betingelserna även för de här grupperna och att göra jämförelser med befolkningen i stort.

Boken riktar sig till studerande inom samhällsvetenskapliga ämnen samt verksamma i och utanför civilsamhället.