Texterna i denna arbetsrapport bygger på presentationer vid Det Fjärde Nordiska Forskningsseminariet om Hästunderstödda Insatser som ägde rum den 16–17 september 2022 på Stall Kungsgården, Drottningholm, Stockholm. Seminariet organiserades i ett samarbete mellan Stiftelsen Hippocampus (Stall Kungsgården), Marie Cederschiöld högskola och Organisationen för hästunderstödda insatser. Seminariets titel Häst och lärande – ett område under utveckling var temat för seminariet som samlade cirka 70 nordiska deltagare. I den här rapporten presenteras 9 av de 13 bidragen i reviderad form.

Redaktörerna för den här rapporten, Henrik Lerner, Henrika Jormfeldt och Gunilla Silfverberg, har alla tre forskat kring hästunderstödda insatser inom hälso- och sjukvården.

KAPITEL

• Lärande och häst. Gunilla Silfverberg
• Synen på hästen – en nyckelfaktor i HUI och annan hästverksamhet. Susanne Larsson
• Expanding the toolbox and stories to share - animal assisted therapy learning by doing. Aurora Brønstad, Anne-Grethe T. Berg, Ingela Enmarker och Tobba Sudmann
• Kursen djur i vård på sjuksköterskeprogrammet: hur kunskap om hästunderstödda insatser kan berika lärandet. Henrik Lerner
• If it’s safe and it’s successful, then it’s ok: om upplevelsebaserat lärande som en nyckelfaktor i hästunderstödda insatser. Mia Harri
• Häst och människa tillsammans – lärande under aktivitet riktad till personer med intellektuell funktionsnedsättning. Marie Gustavsson och Charlotte Lundgren
• Fallstudier och utforskande partnerskap – en modell för lärande och systematisk kunskapsutveckling inom hästunderstödda insatser. Margareta Håkanson, Kristina Nietsche och Lena Sundén
• Närståendes bidrag till professionellt lärande i en hästunderstödd intervention för personer med schizofreni eller liknande psykossjukdom. Linda Fridén, Sally Hultsjö, Marie Lydell och Henrika Jormfeldt
• Samordningsprocess hästunderstödda insatser 2021–2022. Karolina Lagerlund och Elin Leeapple

Den här presentationen syftar till att utvärdera hur en kursdesign på högre utbildning bidrar till att stärka studenternas lärande inom problembaserat lärande, centrala begrepp inom hälso- och sjukvården samt kunskaper om människa-hästrelationen. Kursen heter Djur i vården och ges som en valbar kurs på termin 4 på sjuksköterskeprogrammet, Marie Cederschiöld högskola (före detta Ersta Sköndal Bräcke högskola), sedan vårterminen 2018. Hela sjuksköterskeutbildningen utgår från problembaserat lärande (PBL). Under de nio gånger som kursen getts så har teori om hästunderstödda insatser varit en del av kursens innehåll så väl som kursens examination. Det som delvis är unikt med kursen är att studenterna inte bara skall lösa ett problem som i många andra kurser utan också komma på själva problemet. Genom att följa en strukturerad metod för problemlösning skall de sedan i grupp teoretiskt arbeta fram ett förslag på insats som kan göras. De skall som en del av examinationen presentera sin hästunderstödda insats som de skulle gjort för sin egen verksamhet för att introducera insatsen och samtidigt visa på att den bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Sambandet mellan människors, djurs och ekosystems hälsa är viktigt för att målet "En gemensam hälsa" skall uppnås. I detta kapitel förklarar vi vad One Health är, vilka teorier som ligger bakom One Health, vilka centrala begrepp och perspektiv som är viktiga för området och forskning om kopplingen mellan människors och djurs hälsa, människors och miljöns hälsa, samt djurens och miljöns hälsa. Vi tar upp olika aspekter rörande lantbruksdjur, sällskapsdjur och vilda djur och hur det sätt vi föder upp och sköter dem på påverkar miljön, och i det långa loppet även människor. Vi beskriver hur djurs sjukdomar kan påverka människors hälsa och omvänt, samt One Health-perspektivets koppling till vård, omsorg och rehabilitering utomhus.

Animal welfare relates to the feelings, behavior, and the health status of animals. Nevertheless, animal welfare legislation rarely prescribes what animals should feel or experience, but rather what humans should do to protect the animals in their care from unnecessary suffering, and e.g., specifications to provide them with suitable housing conditions and appropriate feed to ensure a reasonably good life. This obviously applies to domesticated animals and wildlife kept in enclosures, but not to free-roaming wildlife. Wildlife welfare has received far less attention than welfare for farm or companion animals, although attempts have been made. In recent years the extent of interest in wildlife welfare has grown, as more people have realized that humans have a substantial influence on the lives and welfare of wildlife individuals. Humans, as individuals and as a species, intentionally or unintentionally influence the welfare of wildlife in many different ways, some of which are discussed in this special issue.

This chapter analyses attempts made to define health for non-human organisms. This could be done either as a bottom-up approach finding a common denominator that all organisms share, or as a top-down approach which starts with a certain valuable criterion that those organisms share. Through this chapter I will discuss both approaches. I will briefly discuss the concept of organism and why I only choose to discuss biological organisms. This chapter will also further develop a categorization of health definitions that acknowledges the variety of the different kinds of definitions. This is done as a two-level categorization consisting of categories and versions of these categories. I will go through relevant categories and versions in order to be able to say which could be fruitful to use as well as where science needs to be heading.

Relationen mellan häst och människa är grundmurad och hästen är idag en omistlig medarbetare inom vård, socialt behandlingsarbete och i pedagogik. Men vilken är egentligen hästens roll i människovårdande relationer?

En rad forskare och lärare med omfattande kunskaper och erfarenheter ger en historisk tillbakablick och granskar hästen läkande och hälsofrämjande insatser i vår tid. De visar hur hästen på olika sätt kan bidra som tredje part i hästunderstödda insatser.

I boken analyseras den terapeutiska relationen, vilken roll hästen har och hur man kan beskriva vad som händer i mötet mellan människa och häst. Här ingår också en checklista baserad på befintlig kunskap som kan användas när hästunderstödda insatser ska utformas i praktiken eller undersökas i forskningen.