Genom idrottsrörelsens verksamhet förväntas ett brett spektrum av mervärden, utöver enbart idrottslig utveckling och sportsliga framgångar. Främjandet av fysisk aktivitet, samhörighet, meningsfull fritidssysselsättning, social inkludering, integration, demokratisk fostran och brottförebyggande arbete bidrar till att motivera statlig och kommunal finansiering. I det implicita kontraktet mellan staten och idrottsrörelsen ingår även en aktiv strävan att vara öppen och tillgänglig för alla. Engagemanget för breddat deltagande utspelar sig i hög grad inom lokala medlemsbaserade föreningar, där ideella ledare står inför komplexa utmaningar. Ledaren har en nyckelroll, navigerar genom behov och förväntningar från utövare, föräldrar, styrelser och stat där egna förmågor och resurser blir avgörande. För att underlätta för den ideella lokala ledaren behövs olika former av stödstrukturer som behöver synliggöras tillsammans med ledarnas förutsättningar och bidrag till idrottsrörelsen.

Syftet är att ge en inblick i hur flickor som inte deltar i organiserad idrott resonerar om fysisk aktivitet. Studien designades med fokusgrupper bland 18 flickor i åldrarna 9-12 år, 8 av dem följdes också upp tre år senare. I intervjuerna användes fotografier tagna av flickorna själva för att stimulera till erfarenhetsutbyte. Resultaten ger inblick i hur olika strukturella skillnader upplevs, hanteras och påverkar flickornas fysiska aktivitet. Flickorna är väl medvetna om samhällets förväntningar, men bland de som inte började tidigt med idrott blir det svårare ju äldre de blir. Det saknas fungerande utlopp för fysisk aktivitet efter barnaårens lekande. Varken skolans idrott, det egna promenerandet med kompisar eller olika mer tillfälliga aktiviteter med familjen räcker för att nå de högt satta målen för fysisk aktivitet.

The aim of this study is to provide an insight into how girls who do not participate in organized sports reason about physical activity. The study was designed with focus groups among 18 girls aged 9-12 years, 8 of them were followed up three years later. In the interviews, the girls’ own photographs were important to stimulate exchange of experiences. The results provide insight into how structural differences was experienced and handled by the girls and affect their physical activity. There is a lack of functioning outlets for physical activity following the more childish playing. The girls are aware of society’s expectations, but among those who did not start early with sports, it becomes more difficult the older they get. Neither the school’s sports, their own walking with friends, nor various more temporary activities with the family are enough to achieve the high goals for physical activity.

The aim is to analyze how girls from a multi-ethnic area, not doing sports, reason about their well-being during leisure time, and how they think about physical activities, social relations, and their near future. The results say that they mainly regard leisure time as a moment for rest. They have close relations in primary groups but weaker secondary relations. They reveal stereotypical opinions about gender divisions in sports. Physical activity is unwanted and tiresome, if not part of playing.

Football is one of the most popular organized leisure activities, and sports clubs organize many volunteers. But participation is stratified, volunteering among parents is class based and especially immigrant girls participate less. The aim of this study is to explore volunteering for children's football as a social activity from a relational perspective. We analyse the dynamics in the clubs to understand how structures are shaped in interaction between individuals and organizations. The study has a mixed-methods approach with interviews among club employees and a survey to volunteers. Our analysis reveal that the dynamics of the recruitment process results in a homogenic group of volunteers from a more affluent area and that flexible working hours is a key mechanism in the stratification process. Even so the playing children seems to be a more heterogenic group and especially boys seem to be recruited from a wider community.

Svenska flickor med utländsk bakgrund är mindre fysiskt aktiva än andra barn. Svensk idrottsrörelse har en särskild nordisk prägel som kräver mycket av föräldrarna.

Fysisk aktivitet är viktigt för alla barns hälsa, men flickor är mindre fysiskt aktiva än pojkar och minst fysiskt aktiva är flickor med utländsk bakgrund. I Sverige är barns fysiska aktivitet starkt förknippad med deltagande i idrottsrörelsen, som inte passar alla.

Undersökningen är en fallstudie av hur föreningsfotbollen i Stockholm och de nationella förbunden hanterade Coronapandemin våren 2020. I Sverige poängterades det personliga ansvaret vilket medförde att föreningar och ideellt engagerade ledare gavs ett stort ansvar att tolka, hantera och kontrollera efterföljden av de rekommendationer och restriktioner som beslutades. Resultaten visar att det på alla nivåer fanns farhågor att även ett tillfälligt stopp av verksamheten kunde få långsiktiga negativa konsekvenser bland annat på grund av minskad fysisk aktivitet. En nyckelhändelse var att St Erikscupen kunde genomföras vilket under pandemin adderade den ovana rollen för de ideella ledarna att försöka hålla vissa hygienregler samt att se till så att det inte samlades mer än max 50 personer i samband med matcherna.

This is a case study of how football associations in Stockholm handled the Corona pandemic in the spring of 2020. In Sweden, personal responsibility was emphasized, which meant that associations and voluntary leaders were given a great responsibility to interpret, manage and control compliance with the recommendations and restrictions decided. The results show that at all levels there were fears that even a temporary shut-down could have long term negative consequences. A key event was that the St Erikscup could be carried out, which during the pandemic added the unfamiliar role for the volunteers to try to keep certain hygiene rules and to ensure that no more than a maximum of 50 people gathered in connection with the matches.

A critical, integrative review in the SocINDEX database was conducted to screen empirically grounded research on civil society and health among youth. Our initial search string resulted in 477 hits, and our final selection was 58 articles. We found both promotive and excluding processes emanating from civil society. The engaged participants seem to empower themselves and live healthier lives, but simultaneously, they tend to exclude those with poorer health and status. Civil society does not seem to have the ability to resolve the existing stratifications, and there are risks of reinforcing the existing inequalities. Partly due to insufficient theoretical detail, there was also significant room for circular reasoning since the operationalisations of participation in civil society, social capital and health often overlapped. Of the three mechanisms proposed by Robert Putnam as links between networks and health, social control seems to have the best support in the reviewed empirical studies.

Den organiserande idrottsrörelsen har länge haft en central ställning i det svenska samhället och möjliggjort fysisk aktivitet för flera generationer. Samtidigt är flickor, och speciellt de med utomeuropisk bakgrund, underrepresenterade vad gäller deltagande i idrottsrörelsen. Mot bakgrund av detta syftar denna rapport att kasta ljus över flickors lägre deltagande. Rapporten bygger på fokusgruppsintervjuer med föräldrar födda i Syrien, Somalia, Eritrea och Sverige där föräldrars uppfattningar och erfarenheter kring idrott, barndom, hälsa och föreningsliv samt skillnader mellan pojkar och flickor behandlades.