Sexhandel har existerat sedan lång tid tillbaka och har alltid ansetts problematiskt på olika sätt. Sedan 1999 är sexköp förbjudet enligt lag (SFS 1962:700, 6 kap. 11 §) och anses av regeringen som en del av mäns våld mot kvinnor och mäns överordnade ställning i samhället. Nya siffror från folkhälsomyndigheten visar att en av tio män i Sverige någon gång betalat för en sexuell handling. Trots att sexhandel har både en säljande och en köpande sida har forskningen mestadels varit ensidig och fokuserat på de personer som säljer, vilket har lämnat den köpande sidan relativt outforskad. Media däremot belyser ämnet från båda sidor vilket ger dem stor makt att påverka samhällets syn på sexköpare. Samtidigt influeras media i stor utsträckning av samhällspolitiken och verkar reflekterande av rådande maktordningar. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur media framställer sexköpare samt hur sexköpsdiskursen speglar såväl könsnormer som genusrelaterade maktordningar. 

Det teoretiska perspektivet utgår från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt radikalfeministiskt teori och med Faircloughs tredimensionella modell har jag undersökt och analysera 153 artiklar från Dagens Nyheter och Aftonbladet mellan den 1 januari 2018 och 31 maj 2020. Studien visar att fyra olika deldiskurser går att urskilja i diskursen om sexköpare i media: (1) anonymisering av de sexköpande männen samt referensen till dem som ‘’vanliga’’ män, (2) beskrivning av dem som rovdjur, förövare och samvetslösa, (3) måla upp en bild av sexköpare som offer samt ge utrymme för medömkan och (4) användning av marknadsdiskurs. Analysen visar också att olika diskurser reflekterar könsnormer och rådande maktordningar till olika grad där vissa till och med verkar utmanande och följer lagens samt det radikalfeministiska perspektivet på sexköp. 

Sex trafficking has existed for a long time and has always been considered problematic in various ways. Since 1999, the purchase of sex has been prohibited by law (SFS 1962: 700, Chapter 6, Section 11) and is considered by the government as part of men's violence against women and men's superior position in society. New figures from the public health authority shows that one in ten men in Sweden have paid for a sexual act. Despite the fact that the sex trade has both a selling and a buying side, the research has mostly been one-sided and focused on the people who sell, which has led to the buying side being relatively unexplored. Media, on the other hand, sheds light on both sides of the subject, which gives them power to influence society's view of sex buyers. At the same time, the media is to a large extent influenced by social policy and reflects the current power structures. The purpose of this paper is therefore to examine how the media portrays sex buyers and how the sex purchase discourse reflects both gender norms and gender-related power structures. The theoretical perspective is based on Norman Fairclough's critical discourse analysis and radical feminist theory. With Fairclough's three-dimensional model I have examined and analyzed 153 articles from Dagens Nyheter and Aftonbladet between 1 January 2018 and 31 May 2020. The study shows that four different sub-discourses can be distinguished in the discourse about sex buyers in media: (1) anonymization of men who buys sex and the reference to them as "ordinary" men, (2) the description of them as predators, perpetrators and conscienceless, (3) portraying sex buyers as victims and also provide space for compassion and (4) use of market discourse. The analysis also shows that different discourses reflect gender norms and current power structures to varying degrees, where some even act challenging and follows the law and the radical feminist perspective on sex purchases.