Ungefär var 20:e kvinna i Sverige lider av svåra premenstruella besvär, varav flertalet upplever symtom som vid en medelsvår till svår depression (PMS-förbundet u.å, Wikman m.fl. 2022). Trots ett stort lidande för de som drabbas så råder det fortfarande okunskaper i samhället kring diagnosen och dess inverkan i människors liv. Könsspecifika tillstånd/sjukdomar där kvinnliga patienter är överrepresenterade, som vid PMDS har en tendens att bli underprioriterade i samhället (Annell 2016). 

Syftet med den här studien var att undersöka och öka förståelsen för kvinnors upplevelser och erfarenheter av att leva med svåra premenstruella besvär och på så sätt även utveckla förståelser för hur det sociala arbetets praktik kan stödja och hjälpa kvinnor som lider av detta. Min utgångspunkt har varit induktiv och utforskande med fokus på kvinnans egna perspektiv, upplevelser och erfarenheter av att leva med PMDS/PMS (Kvale & Brinkmann 2014). För att svara till studiens syfte så har jag valt att använda mig av kvalitativa intervjuer. Jag har genomfört semistrukturerade intervjuer tillsammans med 9 kvinnor som lider av PMDS/svårare PMS. Det empiriska materialet har sedan tolkats utifrån narrativ psykologi och begreppen biografiskt avbrott och livsomställning. 

Studiens resultat visar hur de premenstruella besvären har genomsyrat kvinnornas vardag och tillvaro och påtagligt påverkat livssituationen och begränsat viktiga livsområden. I studien framkommer hur det sociala livet och de nära relationerna har påverkats negativt och hur det emotionella måendet bidragit till tvivel och ifrågasättande av förmågor och färdigheter, resurser, roller, livsval och framtidsmöjligheter samt starka känslor av otillräcklighet, skuld och skam. Det emotionella måendet har också inverkat på studier och arbetsliv, så som svårigheter att avsluta studier, att ansöka om och behålla arbete, ökad sjukfrånvaro samt ökade svårigheter att genomföra arbetsuppgifter.

Vidare visar studiens resultat hur PMDS/PMS blir en tyst erfarenhet i kvinnans liv. Att dölja sitt mående och aktuella situation samt uppleva farhågor kring att möta negativa attityder och oförstående begränsar och försvårar kvinnans livsvillkor. Andra försvårande omständigheter är upplevda okunskaper kring PMDS inom hälso- och sjukvården, den otillräckliga tillgången på fungerande behandling samt osynligheten och bristen på kunskap kring diagnosen i samhället. Studiens resultat visar vidare hur insikten, kunskapen och förståelsen kring det egna måendet, kroppen och den aktuella situationen har varit helt avgörande för att kunna må bättre, skapa en ökad förståelse kring sig själv och en hållbarare, meningsfullare tillvaro.  Studien visar vidare hur transparens och tydlighet kring upplevt mående och aktuell situation, samt att få dela upplevelser och erfarenheter tillsammans med andra är viktiga hjälpsamma aspekter i kvinnornas liv. Slutligen visar studiens resultat hur det sociala arbetets praktik kan ha en betydelsefull roll i att stödja och hjälpa kvinnor som lider av PMDS/PMS.

Min förhoppning är att resultaten från denna studie kan bidra till inspiration och nya perspektiv för alla som på olika sätt arbetar med att främja kvinnors psykiska hälsa.

Approximately one in 20 women in Sweden experiences severe premenstrual issues with the majority displaying symptoms akin to moderate to severe depression ((PMS-förbundet u.å, Wikman m.fl. 2022). Despite the considerable distress faced by those suffered, societal understanding of the diagnosis and its impact remains limited. Conditions and diseases predominantly affecting women, such as PMDD, tend to receive inadequate attention (Annell 2016). 

The aim of this study was to explore and enhance comprehension of women’s experiences of severe premenstrual disorder, and thereby advancing insights into how social work can assist and support those afflicted

My approach was inductive and exploratory, focusing on women’s individual perspectives and experiences with PMDD/PMS (Kvale & Brinkman 2014). To fulfill the study’s purpose, I have chosen to use qualitative interviews. I conducted semi-structured interviews with 9 women experiencing PMDS and more severe PMS. The empirical data were then interpreted using narrative psychology and the theoretical concepts of biographical interruption and life adjustment. 

The findings reveal how premenstrual issues permeate women’s daily lives, significantly impacting their life situations and constrain essential aspects. The study underscores negative effects on social life, close relationships, emotional state, self-doubt, abilities, roles, choices, and thoughts about the future. Feelings of inadequacy, guilt and shame are also prominent. The emotional state influences academic and professional pursuits. Additionally, the study highlights how PMDD/PMS remains a silent burden in women’s lives. 

Increased awareness and knowledge about PMDD in society, accessible treatment options, and diagnosis prioritization can enhance women’s wellbeing and living conditions. The study emphasizes the importance of women’s personal comprehension of their medical condition. Transparency, clarity about mood, sharing experiences with other and social support are crucial factors in women’s lives.

The study underscores social works significant role in aiding women dealing with PMDD/PMS.