Bakgrund: Tidigare forskning visar att patienter inom rättspsykiatrisk vård upplever saknad av autonomi, delaktighet och respekt. Det ligger i sjuksköterskans intresse att värna om patientens resurser och planera omvårdnadsarbetet därefter. Genom att arbeta med förbättringsförslag från patienter, anhöriga och vårdpersonal kan vården anpassas efter önskat behov.

Syfte: Syftet med denna studie är att utforska områdena delaktighet, vårdrelation, vårdmiljö och bemötande i genomförda PDSA-cykler riktade mot patientens vård i ett kliniskt förbättringsarbete i rättspsykiatrisk vård.

Metod: Studien består av två delar, en explorativ kvalitativ design med en induktiv ansats samt en deskriptiv kvantitativ design. Datamaterial från nio enheter samlades in från det redan pågående implementeringsarbetet i den aktuella verksamheten. Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman användes sedan vid analysen av datamaterialet.

Resultat: Resultatet har kategoriserats i åtta subkategorier; påverka sin vårdprocess, möjligheten till inflytande, eget ansvar, förbättringar av gemensamma ytor, att skapa en trivsam miljö, stimulans för kropp och själ, ökad kännedom och att tillsammans uppnå uppsatta mål, som senare ledde till fyra huvudkategorier: delaktighet, vårdrelation, vårdmiljö och bemötande

Diskussion: Med hjälp av kvalitetsbegreppen trovärdighet, konfimerbarhet, pålitlighet och överförbarhet diskuteras studiens metodavsnitt. Studiens resultat ställs emot tidigare forskning och kopplas även samman med Erikssons teori om vårdandet och vilken betydelse det har i delaktighet, vårdrelation, vårdmiljö och bemötande.

Background: Research has shown that patients in forensic psychiatric care experience a lack of autonomy, participation and respect. It is in the nurse's interest to take care of the patient's resources and to plan the nursing thereafter. Care can be adapted to the desired needs by working with improvement suggestions from patients, relatives and healthcare professionals.

Aim: The aim of this study is to explore the areas of participation, care relationship, nursing environment and treatment in implemented PDSA cycles aimed at patient care in a clinical improvement work in forensic psychiatric care.

Method: The study consists of two parts, an explorative qualitative design with an inductive approach and a descriptive quantitative design. Data from nine units were collected from the ongoing implementation in the current work. The qualitative content analysis was used according to Graneheim and Lundman in the analysis of the data.

Results: The result has been categorized into eight subcategories; implicate the care process, ability to influence, own responsibility, improvement of social areas, creating a pleasant environment, stimulus for body and mind, increased awareness and jointly achieving set goals, which later resulted in four main categories: participation, care relationship, nursing environment and treatment.

Discussions: The methodology of the study is discussed using the quality concepts credibility, confidentiality, reliability and transferability. The results of the study are compared to previous research and are also linked to Eriksson's theory of care and its importance in participation, care relationship, nursing environment and treatment.