Bakgrund: Suicid är idag den vanligaste yttre dödsorsaken i Sverige. Den enskilt största risken att avlida i suicid är tidigare suicidförsök. Det är en frekvent förekommande anledning till akut vård, vilket innebär att sjuksköterskor utanför den psykiatriska vården möter dessa patienter. Patienter som utfört suicidförsök beskriver både positiva och negativa erfarenheter av vården. I sjuksköterskans ansvar ingår att utföra bedömningar och att tillsammans med patienten komma överens om omvårdnadsåtgärder.

Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda suicidnära patienter inom somatisk vård.

Metod: En litteraturöversikt har genomförts där tio kvalitativa artiklar inhämtades från databaserna CINAHL Complete och PubMed. Färgkodning användes för att identifiera likheter och skillnader i artiklarnas resultat. Dessa tematiserades sedan under tre rubriker.

Resultat: I resultatet framkom det att sjuksköterskor upplevde att de inte hade den utbildning och kunskap eller de erfarenheter och färdigheter som behövdes för att vårda dessa patienter. Det framkom även att hög arbetsbelastning och tidsbrist påverkade mötet negativt. Vidare beskrevs att vården som gavs främst var inriktad på de fysiska behoven. I mötet väcktes känslor som medlidande, ilska, rädsla och lidande.   

Diskussion: Resultatet har diskuterats utifrån Joyce Travelbees teori om den mellanmänskliga relationen. Författarna har kommit fram till att etableringen av den mellanmänskliga relationen kan hindras på grund av osäkerhet, tidsbrist, hög arbetsbelastning, kommunikationssvårigheter eller om fokus läggs på observation av symtom och tecken snarare än att lära känna personen bakom dessa. Den kan även hindras om sjuksköterskan och patienten ser varandra på ett stereotypt sätt. Vidare diskuteras om sjuksköterskornas beskrivna sympati är gynnsam eller hämmande i vården av suicidnära patienter.

Background: Suicide is today the most common external cause of death in Sweden. The single greatest risk to die in suicide is a previously performed suicide attempt. This is a frequently occurring reason for acute care which means that nurses outside psychiatric care is meeting these patients. Patients that has attempted suicide describes both positive and negative experiences of the care provided. In the nurses’ responsibilities includes performing assessments and to reach agreement in which nursing measures to apply.

Aim: The aim was to describe the nurses’ experiences of encountering suicidal patients in somatic care.

Method: A litterature review has been performed. Ten qualitative articles were retrieved from CINAHL Complete and PubMed. Color coding was used to identify similarities and differences in the results of the articles. These were then themed under three headlines.

Results: The results showed that the nurses experienced that they did not have the education, knowledge, experiences or skills needed to care for these patients. It also emerged that high workload and lack of time affected the encounter negatively. Furthermore, it was described that the care provided was mainly focused on the physical needs. Feelings that were evoked in the encounter were primarily compassion, anger and fear.

Discussion: The result has been discussed based on Joyce Travelbee’s theory of the interpersonal relationship. The authors has come to the conclusion that the establishment of the interpersonal relationship can be hindered because of uncertainty, communication difficulties, or if focus is placed on observing symptoms and signs, rather than getting to know the person behind them. It can also be hindered if the nurse and the patient see each other in a stereotypical way. Furthermore, it is discussed whether the described sympathy is beneficial of inhibitory in the care of suicidal patients.