Background:

Deliberate self-harm is when an individual deliberately exposes themselves to an act that directly damage the individual's body. Many of those who intentionally injure themselves do so to deal with anxiety and the behavior is thus used as a kind of distraction from their feelings. Today's social outlook on self-injurious behavior is in general judgmental. To have an attitude is to be emotionally preset to a situation, person or an object. Patients who self-harm currently perceive care as negative, despite existing recommendations on how to care for the group of patients. The general nurse encounters this group of patients in many places, such as the emergency room and in health centers.

Aim:

The aim of the study was to examine the nurse’s attitude towards patients who self-harm.

Method:

General literature review based on ten articles where six were of quantitative design, one was qualitative and three were mixed method. Through critical review and selection criteria, the articles that responded to the purpose of the literature review were selected for further analysis.

Results:

Three themes were extracted: The nurse’s preunderstanding, individual factors affecting the attitude and working conditions and its impact on the attitude. 

Discussion:

The results discussion the authors discusses education, stigma in the healthcare sector and the importance of reflecting attitudes. The authors themselves reflects on how the quality of the nurse and patient’s relationship could be more nursing in the future. Discussions are supported partly by Katie Eriksson's concept of "care suffering" as well as relevant studies and literature.

Bakgrund:

Självskadebeteende är när en individ avsiktligt utsätter sig för handlingar som gör direkt skada på individens kropp. Många av de som avsiktligt skadar sig själva gör det för att hantera ångest. Dagens samhällssyn på självskadebeteende är överlag dömande. Att ha en attityd är att vara känslomässigt förinställd till en situation, person eller ett ting. Patienter med självskadebeteende uppfattar i dagsläget vården negativt, trots befintliga rekommendationer för bemötande. Allmänsjuksköterskan kommer i kontakt med denna patientgrupp på bland annat på akuten och vårdcentraler.

Syfte:

Syftet var att undersöka sjuksköterskans attityd gentemot patienter med självskadebeteende.

Metod:

En litteraturöversikt grundad på tio artiklar där sex var av kvantitativ design, en var kvalitativ och tre var mixed-method. Genom kritisk granskning samt urvalskriterier valdes de artiklar som svarade på litteraturöversiktens syfte ut för att analyseras vidare.

Resultat:

Resultatet synliggjordes i tre huvudteman: Sjuksköterskans förförståelse, individuella faktorer som påverkar attityden samt arbetsförhållanden och dess påverkan på attityden.

Diskussion:

I resultatdiskussionen diskuteras utbildning, stigmatisering i vårdsektorn samt vikten av att reflektera kring attityder. Författarna reflekterar över hur kvaliteten i sjuksköterske- och patientrelationen ska kunna bli mer vårdande i framtiden. Diskussionen stödjs delvis av Katie Erikssons teoribegrepp ”vårdlidande” samt relevanta studier och litteratur.