Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Children’s Self-Reports About Illness-Related Information and Family Communication When a Parent Has a Life-Threatening Illness
Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC.ORCID-id: 0000-0002-9396-9800
Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC. Karolinska institutet.ORCID-id: 0000-0002-8185-781X
Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC. Capio Palliativ vård Dalen.ORCID-id: 0000-0003-2711-0245
Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC. Karolinska institutet.ORCID-id: 0000-0003-4736-500X
2020 (engelsk)Inngår i: Journal of Family Nursing, ISSN 1074-8407, E-ISSN 1552-549X, Vol. 26, nr 2, s. 102-110Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

Children's experiences of information and family communication when a parent has a life-threatening illness have been sparsely studied, though such information is important for the child's wellbeing. The aim of this study was to explore children's reports of illness-related information and family communication when living with a parent with a life-threatening illness. Forty-eight children, aged 7 to 19 years, were recruited from four specialized palliative home care units in Stockholm, Sweden. All but one child reported that someone had told them about the parent's life-threatening illness; however, two thirds wanted more information. A quarter of the teenagers reported that they had questions about the illness that they did not dare to ask. Half of the children, aged 8 to 12, reported that they felt partially or completely unable to talk about how they felt or show their feelings to someone in the family. Interventions are needed that promote greater family communication and family-professional communication.

sted, utgiver, år, opplag, sider
2020. Vol. 26, nr 2, s. 102-110
Emneord [en]
Children’s information needs, Children’s self-report, Family communication, Palliative care
HSV kategori
Forskningsprogram
Människan i välfärdssamhället, Palliativ vård
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:esh:diva-7978DOI: 10.1177/1074840719898192PubMedID: 31931660OAI: oai:DiVA.org:esh-7978DiVA, id: diva2:1391987
Ingår i projekt
Ett familjebaserat stödprogram till barnfamiljer där en förälder eller ett barn har en livshotande sjukdom: En utvärdering av effekt och implementering i klinisk praktik, Swedish Research Council, Forte, Swedish Research Council for Health, Working Life and Welfare, Swedish Cancer Society, Swedish Childhood Cancer Foundation
Merknad

Publication status in dissertation: Epub ahead of print

Tilgjengelig fra: 2020-02-06 Laget: 2020-02-06 Sist oppdatert: 2023-04-11bibliografisk kontrollert
Inngår i avhandling
1. Barns erfarenheter av ”the Family Talk Intervention”: Att leva med en svårt sjuk förälder som vårdas inom specialiserad palliativ hemsjukvård
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Barns erfarenheter av ”the Family Talk Intervention”: Att leva med en svårt sjuk förälder som vårdas inom specialiserad palliativ hemsjukvård
2020 (svensk)Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

När en förälder i en barnfamilj får en livshotande sjukdom förändras livet för allai familjen. Barn som lever i denna situation rapporterar att de upplever oro och skuld relaterat till förälderns sjukdom. Dessutom har barnen en ökad risk för psykisk ohälsa. Brist på kommunikation inom familjen om sjukdomen och ämnen relaterade till den, har visat sig ha en negativ påverkan på hälsan. Trots detta finns endast ett fåtal stödinterventioner utvärderade för barnfamiljer i palliativ vård, och ännu färre utvärderade utifrån barns erfarenheter. The Family Talk Intervention (FTI) är en familjecentrerad intervention, med barnen i fokus, som visat på positiva effekter gällande sjukdomsrelaterad information och ökad kommunikation för barnfamiljer inom psykiatrisk och somatisk vård. Det övergripande syftet med denna avhandling var att utforska barns erfarenheter av FTI och att leva med en svårt sjuk förälder som vårdas inom specialiserad palliativ hemsjukvård. Avhandlingen påvisar att de flesta barnen ville veta mer om sin förälders sjukdom. De yngre barnen rapporterade svårigheter både med att berätta om, och med att visa hur de själva mådde för någon i sin familj. De barn som deltog i FTI uppskattade strukturen och innehållet, de kände sig sedda, hörda och uppmärksammade under FTI, vilket skapade en känsla av tillit och trygghet.Alla barn blev lyssnade till och fick stöd att uttrycka både svårigheter och faktorer som kunde underlätta för dem. Under interventionen var det dock endast för ett fåtal barn som deras synpunkter och åsikter togs i beaktan, i enlighet med artikel 12 i barnkonventionen. De flesta barn rapporterade dock att FTI ökade kunskaperna om förälderns sjukdom och att det blev lättare att kommunicera med sina föräldrar. Genom sitt deltagande i FTI kunde barnen förbereda sig inför framtida sjukdomsrelaterade händelser, och hantering av konflikter underlättades.Resultatet visar att de behov barnen hade innan deltagande i FTI till stor del tillgodosågs under deltagandet. FTI innehar dock en struktur som ger föräldrarnas perspektiv större utrymme än barnens. Barnens perspektiv behöver således tas i beaktan i större utsträckning i syfte att det stöd som ges till dessa barn verkligen är till för dem. FTI tycks trots detta vara genomförbart och betydelsefullt för de barn som deltagit.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Stockholm: Ersta Sköndal Bräcke högskola, 2020. s. 140
Serie
Avhandlingsserie inom området Människan i välfärdssamhället, ISSN 2003-3699 ; 5
Emneord
Barn, Barnkonventionen, Delaktighet, Familj, Information, Kommunikation, Närstående, Palliativ vård, Pilotstudie, The Family Talk Intervention
HSV kategori
Forskningsprogram
Människan i välfärdssamhället, Palliativ vård
Identifikatorer
urn:nbn:se:esh:diva-8131 (URN)978-91-9858-082-2 (ISBN)
Disputas
2020-06-10, Aulan, Campus Ersta, Stockholm, 09:30
Opponent
Veileder
Tilgjengelig fra: 2020-05-19 Laget: 2020-05-15 Sist oppdatert: 2023-10-03

Open Access i DiVA

Fulltekst mangler i DiVA

Andre lenker

Forlagets fulltekstPubMed

Person

Eklund, RakelKreicbergs, UlrikaAlvariza, AnetteLövgren, Malin

Søk i DiVA

Av forfatter/redaktør
Eklund, RakelKreicbergs, UlrikaAlvariza, AnetteLövgren, Malin
Av organisasjonen
I samme tidsskrift
Journal of Family Nursing

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar

doi
pubmed
urn-nbn

Altmetric

doi
pubmed
urn-nbn
Totalt: 502 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf