Syftet med denna studie var att undersöka hur socialsekreterare som arbetar inom missbruk och beroende resonerar kring innehållet i debatten gällande avkriminalisering av narkotika för eget bruk. Val av datainsamling var semistrukturerade intervjuer med sju verksamma socialsekreterare inom missbruk- och beroende området. Empirin har bearbetats genom tematisk analys och analyserats utifrån stigmatiseringsteorin och totalkonsumtionsteorin. Studien visar att det inte finns någon enhetlighet i socialsekreterarnas åsikter och resonemang gällande området och att det likt debatten föreligger en polarisering även här. Resonemangen som fördes av socialsekreterarna i studien gick att koppla till tre olika åsiktsläger. Den prohibitionistiska linjen som förespråkar en fortsatt kriminalisering av narkotika för eget bruk, det restriktiva folkhälsoperspektivet som efterlyste ett mer allomfattande perspektiv kring frågan och den pragmatiska harm reduction linjen som menar på att en avkriminalisering av eget bruk hade varit ett steg i rätt riktning. Studien visar att den huvudsakliga fördelen som socialsekreterarna upplevde med en avkriminalisering av eget bruk hade varit att man minskar stigmatiseringen kring människor som lever med missbruksproblem. Den huvudsakliga nackdelen som identifierades var att tillvägagångssättet hade kunnat leda till en ökad acceptans för narkotika i samhället, vilket hade lett till att fler människor använder narkotika och att man hade fått fler narkotikarelaterade problem. Studien visade även att socialsekreterarnas åsikter kring området påverkats av det praktiska mötet med målgruppen och att detta bidragit till antingen en mer restriktiv eller mer liberal hållning i frågan.

The purpose of this study was to investigate how social workers in the field of substance abuse and addiction reason about the content of the debate regarding the decriminalization of drugs for personal use. The choice of data collection was semi-structured interviews with seven active social workers in the field of substance abuse and addiction. The empiric has been processed through thematic analysis and analyzed on the basis of the stigma theory and the total consumption theory. The study shows that there is no uniformity in the social workers' opinions and reasoning regarding the area and that, like the debate, there is a polarization here as well. The reasoning given by the social workers in the study could be linked to three different opinion camps. The prohibitionist line advocating the continued criminalization of drugs for personal use, the restrictive public health perspective calling for a more comprehensive perspective on the issue, and the pragmatic harm reduction line arguing that decriminalization of drugs for personal use would have been a step in the right direction. The study shows that the main advantage that the social workers experienced with decriminalization of drugs for personal use had been to reduce the stigma surrounding people living with substance abuse problems. The main disadvantage identified was that the approach could have led to increased acceptance of drugs in society, which would have led to more people using drugs and to more drug-related problems. The study also showed that the social workers' views on the area were influenced by the practical meeting with the target group and that this contributed to either a more restrictive or more liberal attitude on the issue.