Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Att delta i famljebaserad ätstörningsvård: En litteraturstudie om föräldrars erfarenheter
Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
2018 (Svenska)Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)Alternativ titel
To engage in family-based eating disorder care : A literature review on parents' experiences (Engelska)
Abstract [sv]

Bakgrund:

Ca 1–2 procent av alla kvinnor beräknas någon gång under livet uppfylla kriterierna för anorexia nervosa. Sjukdomen, som innebär en kraftigt förhöjd mortalitetsrisk och kan ge allvarliga kroppsliga och psykiska komplikationer på längre sikt, blir ofta uppenbar någon gång under tonåren. Idag råder uppfattningen att barn och ungdomar med anorexia nervosa eller annan ätstörningsproblematik så långt som möjligt bör vårdas tillsammans med sina   föräldrar. På senare år har olika typer av familjebaserad vård, där föräldrarna tilldelas en central roll som drivande i barnets tillfrisknande, blivit allt vanligare i takt med att evidensen för denna form av ätstörningsvård ökat. Forskning har vidare visat att det innebär en stor påfrestning för övriga familjemedlemmar när ett barn insjuknar i en ätstörning. Utifrån detta vore det värdefullt att få en fördjupad kunskap om vilka erfarenheter föräldrar har av att delta i familjebaserad ätstörningsvård. Ett antal kvalitativa studier finns genomförda på området men sammanställd kunskap saknas i dagsläget.

Syfte:

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka vilka erfarenheter föräldrar har av att delta i familjebaserad ätstörningsvård.

Metod:

Kvalitativ litteraturstudie som genomförts enligt Thomas och Hardens (2008) modell för   tematisk syntes av kvalitativ forskning.

Resultat:

Studien resulterade i fyra deskriptiva teman; Upplevelse av den familjebaserade   ätstörningsvårdens upplägg, Förändring av förhållandet till ätstörningen, Förändringar inom familjen, Att träffa andra i samma situation samt tre analytiska teman; Minskad ensamhet, Att känna sig misslyckad och dömd som förälder samt Att känna att man gör det rätta för sitt barn.

Diskussion:

Resultatet diskuterades utifrån Dorothea Orems teori om egenvårdsbalans samt i relation   till annan aktuell forskning som berör familjebaserad vård och ätstörningar hos barn och ungdomar.

Abstract [en]

Background:

About 1-2 percent of all women fulfil the criteria for anorexia nervosa at some point of their life. The disorder, which entails elevated mortality and might result in serious somatic and   psychiatric long-term complications, often becomes apparent during the teenage years. Today, the prevailing view is that children and youths with eating disorders should be treated together with their parents as far as possible. During the last decade different types of family-based care, were the parents play a central role in their child's recovery, have become more common in step with growing research evidence. Research has also shown how an eating disorder in a child causes a big strain on the rest of the family members. Regarding this, it would be valuable to achieve deeper knowledge about parents’ experiences of engaging in family-based eating disorder care.  A number of qualitative studies concerning this topic exists, but more compiled knowledge is still missing.

Aim:

The aim of the study was to investigate parents’ experiences of engaging in family-based eating disorder care.

Method:

A qualitative literature review on the subject was conducted according to Thomas and Hardens (2008) model of thematic synthesis of qualitative research.

Results:

The study resulted in four descriptive themes; The experience of the setup of the family-based eating disorder care, A change in the approach to the eating disorder, Changes within the family and To meet other parents in the same situation and three analytic themes; To feel less alone, To experience failure and feel judged as a parent and To feel confident that you are doing the right thing for your child.

Discussion:

The findings were discussed based on Dorothea Orem’s self-care-deficit theory and in relation to other relevant research concerning family-based care and eating disorders in children and youths.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2018. , s. 57
Nyckelord [en]
Eating disorders, Family based care, Parents, Psychiatric care
Nyckelord [sv]
Familjebaserad vård, Föräldrar, Psykiatrisk omvårdnad, Ätstörningar
Nationell ämneskategori
Omvårdnad
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:esh:diva-6974OAI: oai:DiVA.org:esh-6974DiVA, id: diva2:1255849
Utbildningsprogram
Specialistsjuksköterskeprogram i psykiatrisk vård 60 hp
Uppsök
medicin
Handledare
Examinatorer
Tillgänglig från: 2018-10-18 Skapad: 2018-10-15 Senast uppdaterad: 2021-07-02Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Av organisationen
Institutionen för vårdvetenskap
Omvårdnad

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 251 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf