Syftet med studien har varit att undersöka hur barnets åsikter kommer till uttryck i familjerättens utredningar gällande vårdnad, boende och umgänge och på vilket sätt barnet görs delaktigt. Studiens empiri bestod av tolv vårdnadsutredningar som ingick som aktbilagor från domstolsbeslut från en större tingsrätt under mitten av 2020. Materialet undersöktes utifrån en kvalitativ innehållsmetod. Analysen av empirin gjordes med hjälp av Harts (1992) delaktighetsstege kombinerat med ett barndomssociologiskt perspektiv. Studien visar att barn oftast är delaktiga i en ganska låg nivå utifrån Harts (1992) delaktighetsstege. Barn begränsas av att delaktigheten sker genom vuxna på olika sätt eller att barn själva kan välja att inte vara delaktiga och därmed visa aktörskap. Studien visar också att vuxna spelar en stor roll för att möjliggöra för barn att vara delaktiga. Det är de vuxna som beslutar om delaktighet. Vidare visar studien att familjerättsutredaren i många fall går efter barnets vilja, antingen att det har framkommit i samtal med barnet eller att barnets åsikt har framkommit på annat sätt. 

The aim of the study was to investigate how the child's views are expressed in family court investigations concerning custody, residence, and access. The empirical material of the study consisted of twelve custody investigations included as case files from court decisions from a major district court in mid-2020. The material was examined using a qualitative content method. The analysis of the empirical data was conducted using Hart's (1992) participation ladder combined with a childhood sociology perspective. The study shows that children are usually involved at a rather low level according to Hart's (1992) participation ladder. Children are limited by the fact that participation is done by adults in different ways or that children themselves can choose not to participate and thus show agency. The study also shows that adults play a major role in enabling children to be involved. It is the adults who decide on participation. Furthermore, the study shows that in many cases the family court mediator follows the child's wishes, either expressed in discussions with the child or the child's opinion expressed in other ways.