Swedish care for the elderly is facing major organizational and financial challenges, as Sweden's population gets increasingly older. Since the 1990s, new public management (NPM), which has meant an increased focus on measurement and results, has characterized Swedish welfare policies, including the care for the elderly. NPM has encouraged competition within and between the private and public sector, as well as the choice for the individual to choose among them. The concept of quality in policy has become increasingly common since the introduction of NPM, is associated with an increased focus on evidence, and increased requirements for knowledge-based working methods. Today, quality is central to the goals and structure of elderly care, but what does quality actually mean? The thesis analyzes the government report National quality plan for elderly care (SOU 2017:21) in order to demonstrate prevailing discourses regarding quality in elderly care. The thesis shows how concepts such as independence, as well as the possibility to choose, are linked to quality and how they characterize the discourse of elderly care. The national quality plan allows the municipalities to structure their elderly care based on local conditions, while quality assurance on a national level means increased requirements for education and knowledge compilations. 

Den svenska äldreomsorgen står inför stora organisatoriska och ekonomiska utmaningar då Sveriges befolkning blir allt äldre. Sedan 90-talet har den svenska välfärdens verksamheter, däribland äldreomsorgen, kommit att präglas alltmer av new public management (NPM) som inneburit ett ökat fokus på mätning och resultat. Det har även möjliggjort för konkurrens mellan privata och kommunala utförare samt valfrihet för den enskilde att välja bland dessa. Begreppet kvalitet inom policy har blivit allt vanligare sedan införandet av NPM och hör samman med ett ökat fokus på evidens och ökade krav på kunskapsbaserade arbetssätt. Kvalitet är idag centralt för äldreomsorgens målsättningar och för dess utformning, men vad menas egentligen med kvalitet? I uppsatsen analyseras utredningen Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer (SOU 2017:21) samt utredningens författningsförslag om förenklad biståndsprövning i syfte att visa på rådande diskurser gällande kvalitet inom äldreomsorgen. Uppsatsen visar på hur självständighet och valfrihet präglar äldreomsorgsdiskursen och ses som centralt för kvalitet. Självständighet framställs som något alla eftersträvar i största möjliga mån. Valfrihet premieras både för kommunen, biståndshandläggaren samt den äldre som tar emot insatser från äldreomsorgen. Den nationella kvalitetsplanen ger fortsatt stort utrymme för kommunen att utforma äldreomsorgen utifrån lokala förutsättningar, där den nationella kvalitetssäkringen rör ökade krav på utbildning och kunskapssammanställningar.