Bakgrund: Vård i livets slut innebär en ofta svår och komplex vårdsituation med många faktorer som skall tas hänsyn till för att främja livskvalitet och en värdig död. I en globaliserad värld med ökad migration och mångkulturalism sker transkulturella möten i vården allt oftare. Detta betyder att vårdpersonal kommer möta människor från andra kulturella bakgrunder med skilda tankar om vad hälsa och sjukdom innebär. Detta ställer särskilda krav på sjuksköterskors kulturkompetens, då det ingår i det professionella ansvaret att tillgodose vård i livets slut som är personcentrerad.

Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonals erfarenheter av transkulturella möten vid vård i livets slut.

Metod: Tio kvalitativa vetenskapliga artiklar inom ämnet samlades in från databaserna CINAHL Complete och PubMed, för att sedan sammanställas i en litteraturöversikt.

Resultat: Fyra huvudteman och fyra subteman identifierades totalt. “Kulturell kunskap och kompetens hos vårdpersonal” innehöll två subteman: “Osäkerhet och bristande kunskap” och “Strategier och förhållningssätt”. “Kulturens betydelse vid vård i livets slut” samt “Vårdpersonals kommunikation med patienter och deras anhöriga” var enskilda huvudteman. Slutligen var det fjärde huvudtemat “Familjen- och anhörigas centrala roll”, som innehöll två subteman: “Samverkan med familj och anhöriga” och “Stöd från familj och anhöriga”.

Sammanfattning: Transkulturella möten vid vård i livets slut kan innebära en utmanande vårdsituation för vårdpersonal. Hänsyn till kulturella faktorer är emellertid viktig för att bevara värdigheten för patienter som befinner sig i livets slut. Litteraturöversikten belyser ett behov av utbildning för att stärka vårdpersonals kulturkompetens samt ett behov av förbättrade verktyg som kan stödja kommunikation vid förekomst av språkbarriärer.

Background: Care at the end of life can often mean a difficult and complex care situation with many factors that must be considered to promote quality of life and a dignified death. In a globalized world with increased migration and multiculturalism, transcultural encounters in a care context will occur more often. This means that health personnel will meet people from other cultural backgrounds with different ideas about what health and illness are. This places special demands on nurses' cultural competence, as it is part of the professional responsibility to provide end-of-life care that is person-centred and culturally adapted.

Aim: The aim was to describe health personnel’s experiences of transcultural encounters during care at the end of life.

Method: Ten qualitative scientific articles in the subject were collected from the databases CINAHL Complete and PubMed, and then compiled in a literature review.

Results: Four main themes and four sub-themes were identified. "Cultural knowledge and competence of health personnel" contained two sub-themes: "Uncertainty and lack of knowledge" and "Strategies and approaches". "The importance of culture in care at the end of life" and "Health personnel’s communication with patients and their relatives" were individual main themes. Finally, the fourth main theme was "The central role of family and relatives", which contained two sub-themes: "Cooperation with family and relatives" and "Support from family and relatives".

Summary: Transcultural encounters in care at the end of life can be challenging for health personnel. Cultural consideration is however important to preserve dignity of patients at the end of life. This literature review highlights a need for education to strengthen health personnel's cultural competence as well as a need for improved tools for communication in the presence of language barriers.