Denna studie har haft som syfte att undersöka hur skolkuratorer arbetar med elever som har diagnosen ADHD i två kommuner som skiljer sig åt gällande medicinering av ADHD. I de två kommunerna finns 11 skolkuratorer verksamma och för att få en heltäckande bild av deras arbete valdes metodformen enkät för att bespara tid. Enkäterna var utformade med öppna frågor för att nå det viktigaste i skolkuratorernas arbetsätt och erfarenheter. Svaren har sedan tematiserats och kategoriserats och sedan har en jämförelse mellan kommunerna gjorts. De resultat som framkom var att skolkuratorerna har ett individanpassat arbete där Lidingös skolkuratorer känner mer oro för eleverna när de gäller svårigheterna med arbetet och Nynäshamns skokuratorer upplever det svårt att hålla samtal med elever som har diagnosen ADHD.  Skolkuratorerna samarbetar mycket med annan personal men skiljer sig åt när det gäller andra aktörer. Lidingös kuratorer arbetar mycket med föräldrarna till eleven och kuratorerna i Nynäshamn samarbetar med barn- och ungdomspsykiatrin. Vidare önskar kuratorerna mer tid, fler kuratorer och kompetensutveckling för att kunna utföra sitt arbete på bästa möjliga sätt. Slutsatsen är att diagnosen ADHD inte gör någon skillnad i arbetet utan skolkuratorerna arbetar efter individens problematik - men att i kommunen Lidingö med färre medicinerade elever arbetar skolkuratorerna mer med föräldrarna än i kommunen Nynäshamn med dubbelt så många elever som medicineras.