Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är ett ingrepp som länge utförts i stora delar av världen. 196 medlemsländer har anslutit sig till Förenta Nationens (FN) konvention om barns rättigheter för att gemensamt arbeta för att avskaffa denna typ av skadliga sedvänja. Genom kontinuerliga datainsamlingar om kvinnlig könsstympning förutspås en signifikant ökning i takt med att världens befolkning ökar. Hälso- och sjukvårdspersonal känner till ingreppet men få kan identifiera dess olika typer.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva vad hälso- och sjukvårdspersonal har för erfarenheter av att vårda patienter som genomgått kvinnlig könsstympning.

Metod: Metoden är en litteraturöversikt baserad på sju kvalitativa artiklar, tre kvantitativa artiklar samt en artikel med mixad metod vilka var inhämtade från tre olika databaser; Cinahl Complete, PubMed och Academic Search Complete.

Resultat: Resultatet presenteras under två kategorier: Bristande kunskap samt Det komplexa vårdandet. Hälso- och sjukvårdspersonal uttryckte att de hade bristande kunskaper och erfarenheter med att vårda och möta kvinnor som genomgått kvinnlig könsstympning. Många ansåg att de upplevde omtumlande känslor vid möten med kvinnor som genomgått kvinnlig könsstympning och deras familjer. Att se det kvinnliga könsorganets förändrade anatomi med mycket ärrbildning var svårhanterbart för många hälso- och sjukvårdare.

Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Leiningers transkulturella omvårdnadsteori samt konsensusbegreppet människan. Den transkulturella medvetenheten och förmågan att bortse från det egna etnocentriska synsättet ligger till grund för det professionella vårdandet.

Background: Female genital mutilation is a procedure that has long been carried out in many parts of the world. 196 member countries have joined United Nation's (UN) Convention on the rights of children, to work together to eliminate this kind of malicious practice. Through continuous data collection of female genital mutilation, it predicts a significant rise as the world population increases. Health professionals are familiar with the procedure, but few can identify its different types.

Aim: The aim was to describe health professionals’ experiences of caring for patients who have undergone female genital mutilation.

Method: The method consists of a literature review based on seven qualitative articles, three quantitative articles and one with mixed method retrieved from three different databases; Cinahl Complete, PubMed and Academic Search Complete.

Results: The results are presented under two categories: Lack of knowledge and The complexity of caring. Health professionals expressed a lack of knowledge and experience to nurture and meet women who have undergone female genital mutilation. Many felt that they experienced tumultuous feelings at meetings with women who have undergone female genital mutilation and their families. Seeing the female genitalia altered anatomy with very severe scarring was unmanageable for many health professionals.

Discussion: The results were discussed on the basis of Leininger's transcultural nursing theory and the concept of consensus human. The transcultural awareness and the ability of health professionals' to ignore their own ethnocentric approach is the basis for the professional caring.