Bakgrund: Målet med den palliativa vården är att lindra lidande och främja livskvalitet för patienter och närstående. Närstående har en mycket viktig roll i vårdandet vilket kan påverka deras hälsa, välbefinnande och livskvalité. Tidigare forskning har visat att om närstående får stöd från vården kan de vara bättre rustade för att stödja patienten. Det är därför viktigt att uppmärksammas och involveras i vården.

Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av behov av stöd från sjuksköterskor.

Metod: En litteraturöversikt har utförts med tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Databaserna CINAHL Complete och Pub Med har använts för insamling av resultatartiklar. Artiklarna som använts är publicerade mellan perioden 2007–2017. Data analyserades i enlighet med Fribergs (2012) metod där likheter och skillnader identifierades.

Resultat: Resultatet presenteras i: Upplevelse av behov av stöd från palliativa hemsjukvårdsteamet, upplevelse av behov av kommunikation och information, och upplevelse av ansvar. Närstående upplevde sig delaktiga i vården med hjälp och stöd från vårdpersonal, vilket medförde ökad trygghet för närstående. De upplevde oro, rädsla, stress och frustration när de fick bristfälligt stöd från sjuksköterskan. Det tunga ansvaret och bristande stöd från sjuksköterskorna bidrog till att de försummade sina egna behov, vilket ledde till minskat välbefinnande och ökad sårbarhet.

Diskussion: Författarna diskuterar litteraturöversiktens svagheter och styrkor med utgångspunkt i Erikssons (2015) teori om människans lidande.  Den utgör en referensram i diskussionen av resultaten tillsammans med uppsatsens bakgrund, de vetenskapliga artiklarna; Diskussionen förs   utifrån kritiskt värderande argument. Det framkom att tydlig information och kommunikation gällande patientens hälsa var ett önskemål från närståendes perspektiv. Närstående önskade också  vara delaktiga i patientens omvårdnad och erbjudas stödjande samtal för att komma vidare i vårdandet och i sin egen sorgeprocess.

Background: The goal of the palliative care is to alleviate suffering and promote quality of life for patients and next of kin. Next of kin have a very significant role in caring, which can affect their health, well-being and quality of life. Previous research has shown that if next of kin receives support from the palliative home healthcare, they may be better equipped to support the patient, ensure that they are attentive and involved in care.

Aim: To describe next of kins experiences of need of support from nurses in palliative homecare

Method: A literature review was performed with ten qualitative scientific articles. The databases CINAHL Complete and Pub Med have been used for the collection of scientific articles. The articles used have been published between the period 2007-2017. Data were analysed in accordance with Friberg's (2012) method in which similarities and differences were identified.

Results: The result is presented in: experience the need of support from the palliative home care team, experience of information, communication, and experience of responsibility. Next of kin felt that they participate in caring with the help and support from health professionals, which resulted in increased security for next of kins. They experienced concern, fear, stress and frustration when they received poor support from the nurse. The heavy responsibility and lack of support from nurses contributed to neglecting their own needs, resulting in reduced well-being and increased vulnerability.

Discussion: The authors discussed the weaknesses and strengths of the literature review based on Eriksson's (2015) description on theory about human being, suffering theory as a theoretical framework, related to the background and scientific articles based on critically-evaluating arguments. Clear need of information and communication regarding the patient's health was a wish from the relatives' perspective. They also wanted to be involved in the patient's responsibility and supportive talks to process their care process.