Bakgrund: Suicidförsök kan uppstå som konsekvens till följd av psykisk ohälsa och är ett stort problem i Sverige idag. Suicidnära individer beskriver ofta hur de upplever att de inte längre kan hantera sin livssituation. Tidigare studier beskriver att individer uttrycker en längtan efter att bli tagen på allvar i samband med sjukvårdskontakt. Samtidigt beskriver suicidnära individer en rädsla inför att hälso- och sjukvårdspersonal skall vara oförstående inför deras situation. Att vakna upp efter ett suicidförsök kan vara förenat med känslor av      skam, smärta och sorg hos individen. Känslor som kan förstärkas eller försvagas i kontakten med andra individer.  

Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskor vid somatisk akutvårdsmottagnings           erfarenhet av att möta individer som försökt ta sitt liv.

Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsdesign. Sju informanter med erfarenhet av att möta individer som försökt ta sitt liv deltog. Analysen skedde utifrån Giorgis deskriptiva fenomenologiska metod.

Resultat: Utifrån dataanalysen framträdde fenomenets generella struktur att stå utanför     och betrakta individens längtan efter bekräftelse. Att stå utanför innebär i mötet en händelse dels präglad av sjuksköterskornas vilja att finnas närvarande och den samtidiga närvaron av en förväntan att kunna lindra i syfte att åtgärda som en del av det medicinska omhändertagandet. Utifrån fenomenets nio konstituenter framträdde i relation till studiens två frågeställningar tre teman; Sjuksköterskan i mötet, Den suicidnära individen i centrum och Vårdmiljöns inverkan på mötet, vilka skildrar femomenets konstituenter och dess innehåll, samt deras relation till varandra.   

Diskussion: Resultatet diskuterades i enligt med Parses omvårdnadsteori human becoming  med dess fokus på människans utveckling, samt med stöd av annan för studien relevant vetenskaplig litteratur. 

Background: Suicide attempts can occur as a consequence of individuals suffering from      mental health issues and is still a extensive problem in Sweden. Suicidal individuals often describe that they  can no longer handle their circumstances in life. In previous studies, individuals describe a longing for being taken seriously in their meeting with the health care. At the same time, they describe a fear that healthcare professionals will be uncomprehending to the individual's situation. Waking up in connection with a suicide attempt can be associated with feelings of shame, pain and grief for the individual. Feelings that can be strengthened or weakened in contact with other individuals. 

Aim: To describe the experience of nurse´s working in the somatic emergency care      meeting with individuals who attempted to take their lives.

Method: The study has been conducted with a qualitative research design. Seven              informants with experience of meeting individuals who attempted to take their lives attended. The analysis was based on Giorgi´s descriptive phenomenological method.

Results: The general structure of the phenomenon, to stand outside and consider the individual´s longing for confirmation, emerged from the data analysis. Standing outside meaning during a meeting partly characterized by the nurse´s willingness to be  present as well as a simultaneous presence of an expectation to be able to relieve in order to address as part of the medical care. Based on the nine constituents of the phenomenon, in relation to the two questions of the study, three themes appeared; The nurse in the meeting, The suicidal individual at the center and The health care environment´s impact on the meeting, which depicting the constituents and their content of the phenomenon, as well as their relation to each other.

Discussion: The result was discussed in accordance with Parse´s theory of human becoming with its focus on human development, as well as with the support of other relevant scientific literature.