Bakgrund:

Vårdmiljöer sägs kunna bidra till att lindra såväl lidande som möjliggöra välbefinnande för patienter vid livets slut, och det privata hemmet kan möjliggöra livskvalitet och är föredragen vårdplats för döende och död i samhället. Arbetet som sjuksköterska i hemmet vid livets slut involverar att möta patienter och familjemedlemmar i deras egen miljö, vilket beskrivs som utmanande men också som positiva erfarenheter beroende på klinisk organisation och sjuksköterskans ansvarsområde. Ytterligare erfarenhetsbaserad omvårdnadsforskning om denna vårdmiljö är eftersträvansvärd.

Syfte:

Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors, som arbetar i specialiserad palliativ hemsjukvård, erfarenheter av det privata hemmet som vårdmiljö vid livets slut.

Metod:

Den här studien har kvalitativ design, guidad av forskningsapproachen tolkande beskrivning. Deltagarproducerade fotografier användes som utgångspunkt vid tio individuella intervjuer med sjuksköterskor inom specialiserad palliativ hemsjukvård.

Resultat:

Datanalysen resulterade i fyra teman; Komma till ett unikt privat hem förberedd på att anpassa interaktioner och handlingar beroende på miljön; Stödja patienter och familjemedlemmar att balansera egenvård, oberoende och säkerhet; Guida patienter och familjemedlemmar inför och igenom förändringar i hemmiljön för att stödja vård vid livets slut; Använda bilfärden mellan hemmen till reflektion, återhämtning och förberedelse.

Diskussion och slutsats:

Resultatet i denna svenskspråkiga uppsats diskuterades utifrån Liaschenkos teorier; som framhåller att omvårdnadsansvaret i hemmet innebär att bevara och skydda patientens möjlighet till autonomi och självbestämmande i deras naturligt subjektiva miljö, som påverkas av sjukdom och sjukvård. Resultatet genomsyras av sjuksköterskornas strävan att uppnå detta, något som beskrivs kräva specifik kompetens, men också innebär en rad utmaningar och ibland risker för det egna välbefinnandet. Då resultatet samtidigt antyder hemmet som plats med dubbla syften, dels som en privat plats vid livet slut och en arbetsplats. Omvårdnadsarbetet involverar en rad anpassningar i interaktion med vårdmiljön och personerna som bor där, och ett tillitsfullt samarbete mellan sjuksköterska, patient och/eller familjemedlem beskrivs möjliggöra en optimal och delad vårdmiljö vid livets slut.

Background:

Care environments are shown to be a contributing factor for alleviate suffering and enhance wellbeing for dying patients, and private homes is found to benefit life quality and is a preferred place death and dying in society. Working in home care at end-of life involves meeting patients and family members in their own environment, entailing challenges and feasibilities depending on clinical organization and nursing role. Further experiential nursing research about this care environment at end-of-life is desirable.

Aim:

Exploring palliative care nurse’s experiences of the private home as an end-of-life-care environment.

Method:

The design of this study was qualitative, guided by the interpretive description approach. We used participant-produced photographs with follow-up interviews with ten nurses working in specialised palliative home care.

Findings:

Four themes were constructed; Entering the unique private home prepared to adjust interactions and actions depending on the environment, Supporting patients and family members to balance between self-care, independency and security, Guiding patients and family members towards and through environmental changes to support end of life care at home and Using the time driving between homes to reflect, recover and prepare.

Discussion and conclusions:

The findings in this Swedish written essay was discussed by using Liaschenkos theories; displaying that the nursing role in this care settings involves keeping and protecting the patients autonomy and self-determination in their own natural subjective home, which is affected by disease and health care. This findings clearly demonstrate the nurses strive for this, requiring specific competence, but also impair several challenges and sometimes risks for their own wellbeing. Thus, the private home is suggested being a space with dual purposes; an exclusive place for death and dying and a working environment. This involves a variety of adjustments in interactions with the environment and the persons living there, facilitated by a confident cooperation between the nurse, patient and/or family members for an optimal and shared care environment in end-of-life.