Syftet med studien har varit att utifrån ett kommunikations- och relationsperspektiv undersöka socialsekreterares erfarenheter av professionella samtal med klienter som sker via telefon- och platstolk. Studien har en abduktiv samt kvalitativ metodansats och studiens empiri har samlats in genom åtta enskilda semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare som arbetar på barn- och ungdomsenheten och familjerätten i Stockholm med omnejd. Samtliga respondenter har erfarenhet av telefon- och platstolkade samtal i sitt arbete. Den empiri som insamlats har analyserats utifrån en tematisk analysmetod och har tolkats genom en hermeneutisk tolkningslära. Studien tar avstamp ur kommunikations- och relationsteoretiska utgångspunkter. Resultatet visar att det professionella samtalet där tolk närvarar skiljer sig på flertalet punkter, det kan vara besvärligt att förhålla sig till en tredje part, då socialsekreterare och tolk kan ha förväntningar på samtalet som inte stämmer överens och att samtalets synlighet begränsas, då socialsekreteraren inte har full kontroll över samtalets innehåll. Den ickeverbala kommunikationen visar sig vara oerhört viktigt och studien pekar på flertalet utmaningar och nackdelar med användandet av telefontolk. Studien visar vidare att det är av stor vikt att socialsekreteraren och tolk upprättar ett samarbete och en relation mellan varandra för att ett så pass lyckat professionellt samtal ska möjliggöras. Vi har slutligen kommit fram till att kommunikationen mellan parterna inte sker enligt en linjär process, mellan sändare och mottagare, utan att kommunikationen är mer komplex än så.

The purpose of the study has been to examine, from a communication and relational perspective, the experiences of social workers professional dialog with clients through telephone and place interpreters. The study has an abductive and qualitative method approach and the study's empirical data has been collected through eight individual semi-structured interviews with social workers, working at the children's and youth unit and family law in Stockholm and the surrounding area. All respondents have experience of telephone and located interpreted meetings in their work. The empirics that have been collected have been analyzed on the basis of a thematic method of analysis and have been interpreted through a hermeneutic interpretation theory. The study takes off from communication and relational theoretical point of view. The result shows that the professional dialog where an interpreter is present differs in most consideration, it can be difficult to relate to a third party, since the social worker and interpreter may have expectations of the dialog that do not match and that the visibility of the dialog is limited, when the social worker does´t have full control over the content of the conversation. Nonverbal communication proves to be extremely important and the study points to the many challenges and disadvantages of using telephone interpreters. The study further shows that it is of great importance that the social worker and interpreter establish a cooperation and a relationship between each other in order to enable a successful professional dialog. Finally, we have concluded that communication between the parties does not take place in a linear process, between transmitter and receiver, but that communication is more complex than that.