Syftet med studien är att undersöka och förstå de faktorer som kan har betydelse för hur ensamkommandeunga vuxna som bor på stödboende integreras in i det svenska samhället och i vilken utsträckning boendefor-men har relevans i den processen. Ensamkommande barn/ungdomar som jag i uppsatsen hädanefter förkortarEKB och EKU, vilket är en allmän vedertagen benämning inom socialtjänsten. När ensamkommande barnfyller 16 år så anses de vara unga vuxna och därmed redo för att bo på stödboende.För att kunna svara på syftet har jag valt att använda mig av kvalitativa semistrukturerade intervjuer där sexensamkommande unga vuxna, som idag bor på stödboende, har fått dela med sig av sina personliga upplevel-ser av den processen. Det resultat som har framkommit under intervjuerna har sedan analyserats utifrån treolika teorier, social identitet, KASAM och empowerment men också tidigare forskning. Resultatet redovisasoch tolkas utifrån teorierna och till viss del tidigare forskning.

The purpose of the study is to investigate and understand the factors that may have implications for how un-accompanied young adults living in a support housing are integrated into Swedish society and the extent towhich the housing form is relevant to that process. Unaccompanied refugee children as I in this essay hereaf-ter abbreviate EKU, which is a generally accepted name in the social service. When EKU turn to 16 years,they are considered young adults and thus ready to live in supported housing.In order to be able to respond to the purpose, I have chosen to use qualitative semistructured interviews withsix unaccompanied young adults living in a support housing today, they have shared their personal experi-ences of that process. The result that has emerged from interviews has been analyzed from three differenttheories, social identity, KASAM and empowerment but also previous research. The result is presented andinterpreted based on the theories and to some extent previous research.