Sammanfattning

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) innebär en kronisk förträngning av luftrören, vilket medför att andnöd är det mest uttalade symtomet. Det är en progressiv och dödlig folksjukdom i Sverige, som ökar globalt och beräknas vara den tredje största dödsorsaken i världen år 2030. Sjukdomen orsakas främst av rökning och den medicinska behandlingen är begränsad främst till symtomlindrande och profylaktiska åtgärder. Sjukdomen påverkar en persons fysiska, psykiska och sociala dimensioner av livet. Panik och rädsla är vanliga känslor som förknippas med andnöden. Även depression är förekommande och livskvaliteten tillika välbefinnandet är sänkt, därmed är behovet av vård och stöd i vardagen stort.

Syfte: Att beskriva upplevelser av att leva med svår KOL.

Metod: En litteraturöversikt som baserats på 11 vetenskapliga artiklar. Artiklarna lästes flera gånger för att identifiera nyckelfynd i varje studies resultat. Därefter gjordes en sammanställning av varje enskild artikel varpå de olika studiernas resultat relaterades till varandra. Nya övergripande teman skapades utifrån analysen.

Resultat: Resultatet visar att personer som lever med svår KOL starkt påverkas av andnöden. Därför kunde resultatet presenteras under dessa teman: Andnöden begränsar och inkräktar på livet, Sjukdomens påverkan på identitet och självbild, Att vara beroende av andras omsorger, Att vara beroende av tekniska och medicinska hjälpmedel, Upplevelser av sociala begränsningar, Att finna styrka och anpassa sig till sjukdomens begränsningar och Tankar om döden.

Diskussion: Resultatet diskuterades med hjälp av teorin om livsvärlden och kroppens fenomenologi. Personer med KOL begränsas i sin livsvärld och upplever en förändrad identitet på grund av att kroppens förändringar och begränsningar. Det är viktigt att sjuksköterskan tar del av personers livsvärld för att ge en individanpassad vård. Hur närstående påverkas av sjukdomen diskuteras, varför sjuksköterskor även måste uppmärksamma deras behov. KOL drabbar hela människan, varför dessa personer skulle gynnas av den helhetssyn på människan som återfinns inom den palliativa vårdfilosofin.