Bakgrund: Vid Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) har man sedan starten år 2008 arbetat med metoden Blandade lärande nätverk (BLN). Syftet med BLN är att bidra till kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan deltagare samt att generera utvecklingsarbeten inom området anhörigstöd och vård/omsorg i medverkande kommuner. Totalt har 17 nationella BLN genomförts, med tillhörande 125 lokala nätverk. De lokala nätverken är sammansatta av ca tio personer i olika målgrupper; anhöriga, personal i vård/omsorg, ledare/chefer i vård/omsorg, politiker och personer i idéburna organisationer. Vid utvärdering av fyra nationella BLN år 2009, med 25 tillhörande lokala nätverk, framkom att det skett en tydlig kunskapsutveckling hos såväl deltagarna som ledarna. Arbetsmetoden skapade en bra förutsättning för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. I flera kommuner hade utvecklingsområden inom anhörigstödet identifierats och konkreta exempel på förändringar påbörjats. De kortsiktiga målen med BLN var i stort sett uppfyllda. De långsiktiga målen var svårbedömda då tidsperspektivet för nätverkens arbete var kort. Sedan utvärderingen år 2009 har ytterligare 13 nationella BLN slutförts. För att få ökad kunskap om i vilken omfattning och på vilket sätt BLN både kort- och långsiktigt kan bidra till evidensbaserade förändrings- och utvecklingsarbeten gällande anhörigstöd är det angeläget att ytterligare utvärderingar genomförs. Under år 2015 genomförs därför utvärderingar utifrån olika perspektiv, varav föreliggande studie är en av dessa.

Syfte: Studien syftar till att inhämta kunskap för att beskriva i vilken omfattning och på vilket sätt arbetet bidragit till att målen för BLN uppnåtts, såväl kortsiktigt – som långsiktigt samt på individuell- och kommunal nivå. Kortsiktiga mål på individuell nivå avser: – Att alla fått göra sin röst hörd, att medverkan i BLN bidragit till – Ökad kunskap och medvetenhet om den egna situationen, – Ökad kunskap och medvetenhet om de andra gruppernas situation, – Att områden identifierats att utveckla eller förändra. Kortsiktiga mål på kommunal nivå avser: att medverkan i BLN bidragit till – Ökad kunskap om anhörigas situation i kommunen, och – Att områden identifierats att utveckla eller förändra för att stödja anhöriga. Långsiktiga mål på individuell nivå avser: att medverkan i BLN bidragit till – Att situationen förändrats. Långsiktiga mål på kommunal nivå avser: att medverkan i BLN bidragit till – Att det i kommunen initierats eller genomförts förbättrings- eller utvecklingsarbeten för att stödja anhöriga, och – Ökat kvalitén på anhörigstödet.

Metod: Föreliggande studie avser utvärdering av två nationella BLN, med tillhörande 16 lokala nätverk, som avslutades andra halvåret 2014 och under år 2015. Nätverkens teman var ”Stöd för vuxna anhöriga till personer med psykisk ohälsa” och ”Att möta anhörigas känslor och existentiella behov”. Ett för ändamålet utvecklat frågeformulär sändes till samtliga deltagare i samband med att BLN avslutades samt ytterligare ett uppföljande frågeformulär sändes sex månader därefter. Vid första undersökningstillfället, i samband med att BLN avslutades, deltog 109 personer och vid andra tillfället, sex månader därefter, deltog 58 personer. Vid båda tillfällena var det en övervägande del kvinnor som deltog och en majoritet var anhöriga samt personal inom vård- och omsorg.

Resultat: Resultat från första undersökningstillfället i samband med att BLN avslutades. När det gäller kortsiktiga mål på individuell nivå svarade en majoritet att alla i gruppen (95 %) och att de själva (97 %) hade kommit till tals samt getts möjlighet att delge sina erfarenheter/kunskaper vid nätverksträffarna. En majoritet anhöriga (82 %) och personal inom vård/omsorg samt nätverksledare (79 %) svarade att de fått ny kunskap/nya insikter i sin egen situation. Vilket var mindre förekommande bland ledare/chefer och politiker (47 %). När det gäller om medverkan i BLN bidragit till ny kunskap/nya insikter om andra gruppers situation framkom att en majoritet av deltagare i samtliga grupper fått ny kunskap/nya insikter om anhörigas situation. Likaså svarade en klar majoritet att de fått ny kunskap/nya insikter om vård- och omsorgspersonalens arbete med stöd för anhöriga. Drygt hälften av deltagarna hade fått ny kunskap/nya insikter om beslutfattarnas målsättning med stöd för anhöriga. En majoritet hade identifierat områden att utveckla eller förändra. I något högre omfattning bland ledare/ chefer, politiker och personer i idéburna organisationer än i övriga grupper. Medverkan i BLN hade för en majoritet bidragit till förbättringar. I högre omfattning för personal inom vård/omsorg och lokala nätverksledare än för övriga grupper. När det gäller kortsiktiga mål på kommunal nivå svarade en majoritet att arbetet i BLN bidragit till ny kunskap/insikt om anhörigas situation i kommunen (63 %) och att det i kommunen identifierats områden att förbättra eller utveckla för att stödja anhöriga (54 %). Var tredje deltagare svarade att arbetet i BLN bidragit till att det initierats eller genomförts förbättrings- eller utvecklingsarbeten i kommunen för att stödja anhöriga. Resultat från andra undersökningstillfället sex månader efter BLN avslutats. När det gäller Långsiktiga mål på individuell nivå framkom att medverkan i BLN för en majoritet av deltagarna hade bidragit till att de i hög grad eller i viss mån hade identifierat sådant som behöver förbättras i deras egen situation. I högre omfattning för personal inom vård/omsorg och nätverksledare än för övriga grupper. För en majoritet av anhöriga (53 %) och för personal i vård/omsorg (83 %) hade medverkan i BLN bidragit till förbättringar av den egna situationen. I lägre omfattning hade det bidragit till förbättringar för ledare/chefer, politiker och person i idéburen organisation (44 %). När det gäller Långsiktiga mål på kommunal nivå svarade en majoritet av deltagarna att medverkan i BLN hade bidragit till ny kunskap/insikt om anhörigas situation i kommunen (67 %) och att det i kommunen identifierats områden att förbättra eller utveckla för att stödja anhöriga (55 %). I något lägre omfattning (47 %) svarade deltagarna att det initierats eller genomförts förbättrings eller utvecklingsarbeten i kommunen för att stödja anhöriga. En klar majoritet (85 %) bedömde att förbättrings- eller utvecklingsarbetet i kommunen kan leda till eller har ökat kvalitén på anhörigstödet.

Konklusion: I utvärderingen framkom att det skett en kunskapsutveckling hos deltagarna. Arbetsmetoden skapade förutsättningar för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Målen för BLN hade i stort uppnåtts, såväl kortsiktigt- som långsiktigt samt på individuell- och kommunal nivå. I flera kommuner hade utvecklingsområden inom anhörigstödet identifierats och konkreta exempel på förbättringar påbörjats. Utvärderingen visar att BLN är en arbetsmetod som är betydelsefull för att genomföra förbättrings- och utvecklingsarbeten inom vård/omsorg och anhörigstöd på såväl individuellt som på kommunal nivå.