Denna uppsats syftar till att undersöka det medborgerliga engagemanget som uppstod i Stockholm under hösten 2015 som en följd av flyktingkrisen. Denna uppsats syftar till att undersöka Refugees Welcome Stockholm (RWS) som ett exempel på ett informellt och nystartat initiativ riktat till flyktingar och asylsökande. I denna uppsats har orsakerna till RWS:s engagemang, aktioner och påverkansarbete undersökts. Teorierna som används är teorier om ideellt arbete i civilsamhället och social rörelseteori. Studien metodik bygger på att undersöka RWS inom ramen för en fallstudie. Insamlingen av empiri har skett genom en dokumentstudie och empirin består av virtuella dokument från RWS:s Facebook-sida och Twitter-konto. Empirin har samlats in med hjälp av förutbestämda teman och består av totalt 25 inlägg från sociala medier, vilka sedan har analyserats med en hermeneutisk ansats.

Resultatet visar att RWS uppstod på grund av det stora antalet flyktingar och asylsökande som kom till Stockholm under hösten 2015. Organiseringen av olika informella initiativ skedde snabbt, vilket ofta är fallet med sociala rörelser. De informella nätverken svarade snabbast mot de anlända flyktingarnas och asylsökandes behov. Resultatet visar också att RWS uppstod som ett informellt nätverk, men att de senare började organisera sig i syfte att få en mer hållbar struktur och organisation. RWS:s aktioner återfinns på både mikro- och makronivå - RWS tillgodosåg människors grundläggande behov (husrum, mat, rådgivning) och deltog även aktivt i debatten om en human flyktingpolitik. RWS:s påverkansarbete uttrycktes genom kritik av migrationspolitiken som fick starkt negativa konsekvenser för flyktingar och asylsökande. RWS kritiserade frekvent offentliga institutioner och myndigheter för att de inte gjorde tillräckligt för att tillgodose flyktingars grundläggande behov. RWS argumenterade också aktivt för behovet av säkra och legala flyktvägar.