Inledning: Enligt en statlig utredning från 2016 slås det fast att kvinnors ökade psykiska ohälsa har samband med det större ansvar än män för barn och hushåll kvinnor tar. Krav att ta ansvar för andra medför att många kvinnor gör det på bekostnad av de egna behoven. Det finns få studier om genusperspektivets roll och användning i psykoterapi. Syftet med studien är att beskriva hur en grupp legitimerade psykoterapeuter använder sig av genusperspektiv i det terapeutiska rummet och hur de definierar begreppet.

Frågeställningar: Hur definierar psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter genusperspektivet och dess betydelse för dem? På vilket sätt använder de sig av genusperspektivet i det terapeutiska arbetet?

Metod: En kvalitativ undersökningsmetod har använts där fem legitimerade psykoterapeuter, samtliga kvinnor djupintervjuades. Resultatet av intervjuerna har analyserats genom kvalitativ forskningsansats vilken har bearbetats genom en tematisk analysmetod.

Resultat: Deltagarna delar en medvetenhet om mäns och kvinnors olika villkor i samhället. Studien visar att terapeuterna har olika förhållningssätt till praktiken med genusperspektiv. Några anser att öppenhet och transparens med genusperspektivet gentemot patienten krävs medan andra tar med den såsom en tyst kunskap i terapirummet.

Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning om feministisk teori. Problemet med att koppla de egna kunskaperna till praktiken stämmer med tidigare forskning och studier.

Introduction: There are few studies about the role of gender perspective and it’s use in psychotherapy. The purpose with this study is to describe how a group of legitimized psychotherapists use gender perspective in the therapeutic room and how they define the concept.

Question formulations: How do psychodynamic orientated psychotherapists define gender perspective and its meaning for them? In what way do they use gender perspective in the therapeutic work?

Method: A qualitative investigative method has been used where five legitimized psychotherapists, all women was interviewed in-depth. The result was analyzed and processed through thematic analysis method.

Result: The participants share awareness of the different conditions between men and women in society. The study shows that the therapists have different approach to the practice with gender perspective. Some of the informants believe that openness and transparency with gender perspective towards the patient is required while others bring it as a silent knowledge into the therapy room.

Discussion: The results are discussed from earlier research on feministic theory. The problem with connecting the own knowledge to the practice agree with earlier research and studies.