Att vara anhörig till någon som flyttar till ett sjukhem innebär ofta en stor livsomställning. Hur de anhöriga kommer att uppleva den nya situationen avgörs till stor del av hur de känner att de blir bemötta från personal som arbetar på boendet. Centralt för upplevelsen av bemötande är anhörigas behov av kommunikation och information samt att få känna sig delaktiga. Ofta utrycker anhöriga att de känner sig missnöjda på grund av otillräcklig kommunikation eller otydlig information.

Studiens syfte var att fånga och beskriva hur vårdpersonalen resonerade kring bemötande av anhöriga till äldre med demenssjukdom som flyttar till ett sjukhem. Detta genom att ta reda på hur vårdpersonalen uppger att de ger information till anhöriga i samband inflyttningsprocessen och under boendetiden samt hur personalen resonerar kring anhöriga som vill vara delaktiga kring den äldres omvårdnad. Fem kvalitativa intervjuer genomfördes med vårdpersonal som arbetar på ett sjukhem med äldre som har en demenssjukdom. Intervjuerna genomfördes både med personal från kommunala och privata sjukhem. Den teoretiska förståelseramen utgick från etiska perspektiv med fokus på människovärdesprincipen, respekt och empati.

Resultaten visade att tydlig och konkret information vid upprepade tillfällen var väsentligt för att anhöriga skulle förstå den närståendes demenssjukdom. Vårdpersonalen såg behov av kompetensutveckling i samband med hur de skulle kommunicera och delge information till anhöriga. Stress påverkade personalens möjligheter till kommunikation och att kunna ge information till anhöriga, med det var inte det som var den främsta faktorn. Den utgjordes av personalens grundhållning och förmåga till medkänsla och medmänsklighet. Resultaten visade också att det fanns ett behov av att utarbeta tillvägagångssätt för hur vårdpersonal skulle låta anhöriga få vara delaktiga i den närståendes vård- och omsorgsbehov under boendetiden på sjukhemmet.