Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen att drabbas av som kvinna. Många kvinnor upplever biverkningar från bröstcancerbehandlingen. En av de vanligaste biverkningarna är fatigue som kan upplevas i olika dimensioner. Sjuksköterskan har en viktig roll att informera, stödja och motivera patienten till att utföra egenvård före, under och efter bröstcancerbehandling.

Syfte: Belysa olika former av fysisk aktivitet och dess påverkan på fatigue hos kvinnor vid behandling av bröstcancer. 

Metod: En litteraturöversikt genomfördes där elva kvantitativa studier valdes ut. Databaserna som användes var PubMed, MEDLINE with Full Text och ProQuest Nursing & Allied Health Database. Artiklarna har granskats, diskuterats och sammanfattats för att sedan kunnat urskilja likheter och skillnader.

Resultat: Det framkom att utförandet av fysisk aktivitet i olika former hade en påverkbar effekt för att minska fatigue hos kvinnor vid behandling av bröstcancer. Resultatet ledde fram till en huvudrubrik: Fysisk aktivitet som bidrar till minskad fatigue med tre underrubriker: Aerob fysisk aktivitet, Kombination av aerob och muskelstärkande fysisk aktivitet samt Promenader som fysisk aktivitet.

Diskussion: Utgår från fyra rubriker: Den fysiska aktivitetens upplägg och struktur, Hinder för att utföra fysisk aktivitet, Känslan av att utföra fysisk aktivitet och Sjuksköterskans stödjande funktion. Innehållet har diskuterats tillsammans med Dorothea E. Orems teori om egenvård, samt ny tillförd kvalitativ data.

Background: Breast cancer is the most common form of cancer that affects women. Many women experience side effects from breast cancer treatments. One of the most common side effects is fatigue that can be perceived in different dimensions. The nurse has an important role by informing, supporting and motivating the patient to perform self-care activities before, during and after breast cancer treatment.

Aim: Illustrate different forms of physical activity and its effect on fatigue in women undergoing breast cancer treatment.

Method: A literature review has been conducted where eleven quantitative studies were selected. The databases used were PubMed, MEDLINE with Full Text and ProQuest Nursing & Allied Health Database. The articles have been reviewed, discussed and summarized in order to distinguish between similarities and differences.

Results: It was found that physical activity, in various forms, had an effect to reduce fatigue. The result led to a main heading: Physical activity’s effect on fatigue with three subheadings: Aerobic physical activity, Combination of aerobic and muscle strengthening physical activity and Walking as physical activity.

Discussion: Four parts emerged from the result: The physical activity’s planning and structure, Barriers to perform physical activity, Positive experiences of physical activity and Nurse’s supportive function. The content has been discussed in conjunction with Dorothea E. Orem’s self-care theory and new applied qualitative data.