Bakgrund: Sjuksköterskan har ett ansvar att stödja patienten till hälsa genom ett personcentrerat och relationsbyggande arbetssätt. Vårdrelationen mellan omvårdnadspersonal och personer med emotionell instabilitet inom slutenvården präglas dock ofta av frustration, irritation och missförstånd med ökat lidande som följd. Självvald inläggning är en metod som främjar patientens delaktighet och självbestämmande, faktorer som anses påverka vårdrelationen positivt. Metoden är nyligen introducerad i svensk sjukvård. Det finns dock endast ett fåtal studier som belyser självvald inläggning hos personer med emotionell instabilitet och självskadebeteende, varav inga tidigare svenska studier.    

Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av vårdrelationen vid självvald inläggning hos personer med emotionell instabilitet och självskadebeteende.

Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod. Åtta sjuksköterskor med erfarenhet av självvald inläggning intervjuades och datamaterialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.

Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier. Den första kategorin ”Självvald inläggning   främjar vårdrelationen” beskriver informanternas upplevelse av att självvald inläggning skapar förutsägbarhet och struktur vilket leder till tydligare kommunikation, kontinuitet och möten mellan mer jämbördiga partners. I den andra kategorin ”Förtydligad   sjuksköterskeroll” beskriver informanterna hur omvårdnaden blir mer central vid självvald inläggning samt att arbetet innebär att stödja individens resurser, vilket påverkar sjuksköterskornas roll.

Diskussion: Studiens resultat belyses av och diskuteras tillsammans med Tidvattenmodellen och dess tio förpliktelser om sjuksköterskans professionella ansvar i omvårdnadsarbetet samt relevant litteratur.

Background: The nurse has a responsibility to through a person-centred and relation fostering approach support the patient's recovery process. The professional-patient relationship between nurses and persons with emotional instability within the closed psychiatric care is often characterized by frustration, irritation and misunderstanding, leading to an increased suffering. Brief admission as a method has the purpose to increase the patient’s sense of participation and autonomy, factors which are considered to improve the professional-patient relationship. The method has just recently been introduced in the Swedish health care system. There are however only a limited number of studies concerning brief admission in connection with emotional instability and deliberate self-harm, with no prior studies in Sweden.

Aim: To describe nurses experience of the professional-patient relationship within brief admission among persons with emotional instability and deliberate self-harm.

Method: The study was performed using the qualitative method. Eight nurses with experience from brief admission were interviewed and the data was analysed using a qualitative content analysis.

Results: From the analysis two main categories emerged. The first category “Brief admission   promotes the professional-patient relationship” describes the experience of the interviewees that brief admission creates predictability and structure leading to improved   communication, continuity together with meetings between more equal partners. In the second category “Clarified role of the nurse” the interviewees describes a higher degree of focus on the care within brief admission together with working to support the resources of the patients, which affects the role of the nurses. 

Discussion: The results of the study are illustrated and discussed using the tidal model and its ten commitments regarding the nurse’s professional responsibility within nursing together with relevant literature.