Bakgrund: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt med syfte att lindra lidande och öka livskvaliteten under den sista tiden i livet. Sjuksköterskans uppgift i den palliativa vården är att utifrån en personcentrerad vård skapa förutsättningar för en god död. Trots att det finns möjlighet för vård i hemmet eller på palliativ vårdenhet händer det att patienter i ett sent palliativt skede ändå söker sig till akutmottagningen.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i ett sent palliativt skede, på akutmottagning.

Metod: En litteraturöversikt har gjorts för att besvara syftet. Elva vetenskapliga orginalartiklar har inkluderats och dessa har granskats, analyserats tematiserats för att urskilja likheter och skillnader.

Resultat: Två huvudteman och sex underteman identifierades. Det första huvudtemat var Sjuksköterskans erfarenheter av faktorer som utgör hinder för god palliativ vård, med tillhörande underteman vårdmiljön som ett hinder, avsaknad av nödvändiga resurser, kurativ mentalitet och anhöriga som ett hinder för god palliativ vård. Det andra huvudtemat var sjuksköterskans erfarenheter av faktorer som främjar en god palliativ vård, med tillhörande underteman en underlättande vårdmiljö och resursers betydelse för god palliativ vård.

Diskussion: Diskussionen framhäver vårdkulturens betydelse för den palliativa vården på en akutmottagning. Författarna diskuterar tre fenomen, resurser, kurativ mentalitet och akutmottagningens utformning i relation till Katie Erikssons caritativa vårdteori.