Bakgrund: Firandet av månaden Ramadan och den tillhörande fastan utgör en av islams fem pelare och praktiseras av muslimer världen över. De senaste decennierna har sett en ökad inflyttning till Sverige av folkgrupper med islam som kulturell bakgrund. Denna population kommer förr eller senare i kontakt med vården i det sekulära väst. Ramadan, som innebär en månad av daglig fasta, påverkar den somatiska hälsan och det är viktigt att ha kunskap om hur detta påverkar den fastande befolkningen samt att förstå hur muslimer förhåller sig till Ramadan.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka fastande muslimers upplevelse av fysisk och psykisk hälsa under Ramadan i mötet med vården.

Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt med induktiv tematisk analys.

Resultat: Analysen genererade fyra huvudteman vilka belyser muslimers upplevelse av fasta och kontakt med vården i samband med Ramadan: Ramadan som socialt fenomen, personens upplevelse av hälsa och fasta under Ramadan, islam som livsvärld och kontakt med vården i samband med ramadanfasta. Dessa teman speglar individens upplevelser av religionen och hälsa, dess andliga dimension och mötet med den sekulära vården.

Diskussion: I diskussionen föreslås Antonovskys känsla av sammanhang (KASAM) som ett verktyg för att skapa bättre förståelse hos vårdpersonal för personer med en livsvärld förankrad i en religiös världssyn. I resultatet synliggörs hur muslimer ofta upplever sig förbisedda i kontakten med vården som inte respekterar betydelsen religionen intar i patienternas hälsonarrativ. Vikten av dialogen som redskap för en personcentrerad vård betonas och sjuksköterskeprofessionens ursprung i Nightingales syn på omvårdnad som ett andligt kall diskuteras.

Background: Celebrating the month of Ramadan and the thereto belonging fast is one of the five Pillars of Islam and is practiced by Muslims all over the world. The last decades have seen an increase in the immigration to Sweden of ethnic groups with Islam as their cultural referent. This population will eventually encounter the public health care of western secular society. Ramadan – which implies a month of daily fasting – has an impact on somatic health and it is of importance to possess knowledge of how this affects the fasting population and to understand how Muslims relate to Ramadan.

Aim: The aim of this study was to examine fasting Muslim’s experience of physical and psychological health during Ramadan in the context of public health care.

Method: A literature review with inductive thematic analysis was used for this study.

Results: The analysis yielded four main themes illuminating Muslim’s experience of fasting and their encounters with health care during Ramadan: Ramadan as a social phenomenon, The person’s experience of health and fasting during Ramadan, Islam as life-world, and Contact with health care in connection with Ramadan. These themes reflect the individual’s experience of religion and health, its spiritual dimension, and interaction with western health care.

Discussion: Antonovsky’s Sense of Coherence (SOC) is proposed as a tool for use among health care practitioners to better understand the life-worlds of persons with a religious world-view. The result illustrates how Muslim persons often experience neglect in the encounter with a health care that do not respect the significance religion has in the patient’s health narrative. The importance of dialogue as a tool in person centred care is emphasised and the origins of professional nursing in Nightingale’s views on nursing as a spiritual vocation are discussed.