Bakgrund: Smärta är en subjektiv upplevelse och ett flerdimensionellt begrepp som berör fysiska, psykiska, psykosociala och existentiella dimensioner av människan. Inom den palliativa vården är smärta ett vanligt förekommande symtom. För att uppnå en individanpassad smärtlindring bör sjuksköterskor ta hänsyn till smärtans olika dimensioner. Smärtlindring i palliativ vård anses som otillräcklig och berör främst åtgärder i ett medicinskt perspektiv. Sjuksköterskor kan bemöta patienterna som lider av smärta med icke- farmakologiska omvårdnadsåtgärder.

Syfte: Att belysa icke- farmakologiska omvårdnadsåtgärder och dess betydelse i relation till smärta inom palliativ vård.

Metod: Litteraturöversikten är grundad i tio vårdvetenskapliga artiklar; två kvalitativa, fyra kvantitativa och tre med mixad metod. Artiklarnas innehåll granskades och analyserades utifrån Katie Erikssons omvårdnadsbegrepp ansa, leka och lära.

Resultat: Utifrån de tre begreppen visade resultatet från ansa att icke- farmakologiska omvårdnadsåtgärder som innefattades av fysisk beröring gav upphov till smärtlindring. Resultatet från kategorin leka visade att icke- farmakologiska omvårdnadsåtgärder berörde den psykiska dimensionen av patienternas smärta där sociala sammanhang kan påverka smärtlindringen. I kategorin lära påvisades att sjuksköterskors och patienters attityder samt förhållningssättet till icke- farmakologiska omvårdnadsåtgärder kan påverka smärtlindringen positivt och negativt.

Diskussion: Resultatdiskussionen knyts an till Katie Erikssons omvårdnadsteori kring ansa, leka och lära. I diskussionen stärker och kritiserar författarna sitt resultat kopplat till sjuksköterskans kompetensbeskrivning.

Background: Pain is a subjective experience and a multi-dimensional concept based on physical, psychological, psychosocial and existential dimensions. Within palliative care, pain is a symptom that is regularly occurring. To achieve pain relief that is individually adapted, the nurses should have the different dimensions of pain in regard. Pain relief in palliative care is seen as inadequate and touches mostly on actions from a medical perspective. The nurses can respond to patients with non-pharmacological nursing measures to treat symptoms of pain.

Aim: To illuminate non-pharmacological nursing measures and its meaning with pain in palliative care.

Method: The literature review is based on ten articles in nursing science; two qualitative, four quantitative and three articles based on both methods. The content of the articles has been reviewed and analyzed with Katie Erikssons nursing theory by categories tend to, play and learn.

Results: From these three concepts the results from the category tend to demonstrated that the non-pharmacological nursing measures which included physical touch gave rise to pain relief. Results from the category play demonstrated that non-pharmacological nursing measures affected the psychological aspect of the patients' pain where social interactions can affect pain relief. From the category learn it was shown that nurses and patients attitudes and approach to non-pharmacological nursing measures can affect the pain relief both positively and negatively.

Discussion: The result is discussed and linked to Katie Erikssons theory of nursing tend to, play and learn. The writers also reinforces and critiques the result tied to the nursing skills description