Temat diskurs kan vara svårt att få grepp om. Uppsatsen ämnar närma sig temat ur ett teoretiskt intresse, samt försöka finna hur det kan vara relevant för det sociala arbetet. För att lättare ta sig ann detta görs utgångspunkten i en diskursanalys av löneskillnader mellan kvinnor och män, med utgångspunkt i sociala medier. Studiens syfte är att belysa och analysera olika typer av diskurser på sociala medier med utgångspunkt ur ämnet; kvinnors underpriviligierade lönesättning i jämförelse med män, samt att finna på vilket sätt detta kan påverka det sociala arbetet.

Jämställdhetsämnen som detta, bör ur analytisk synpunkt närmas med försiktighet. Detta då normer, formella regler, lagar samt bildandet av kulturer gör att personen bakom analysen själv är en del av det som analyseras. Man är således själv färgad av samhällets kultur och struktur. Sociala medier möjliggör ett sätt att kommunicera allt ifrån händelser ur det privata livet samt en vy av den egna världsbilden. Det ska tydliggöras att uppsatsen är menad att stå neutral i de olika typer av jämställdhetsfrågor som kan dyka upp. Ställningstaganden undviks i så stor mån som möjligt då uppsatsen ska ses ur teoretisk synpunkt, med intresse för teoriernas applikation. Frambringande av information görs genom empiri utan syfte för ställningstagande.

Uppsatsen vill finna den kritiska punkten hos uttalanden i sociala medier och vilken grund de står på. M. Winther Jørgensen. & L. Phillips. skriver att diskurs kan sägas vara ”ett bestämt sätt att tala om och förstå världen, eller ett utsnitt av världen” (2000 s.7). Uppsatsen söker alltså att finna mening och betydelse ur vilket människor grundar sina argument, samt vad som kan ligga bakom världsbilderna som skapas ur diskursen inom uppsatsens tema. På detta sätt kan dessa världsbilder tydliggöras och slutligen agera som exempel för hur socialt arbete kan färgas av diskursutformning. Uppsatsen vilar mot Michel Foucaults teorier om diskurs i förhållande till makt som ramverk för att analysera och beskriva materialet som yttrar sig genom Instagram och Twitter. I den här uppsatsen ses Foucaults definition av makt som formande och resultat av diskurs, snarare än maktens kanske vedertagna definition som suveränitetens härskande över individen eller en parts förtryck av en annan. M. Winther Jørgensen. & L. Phillips (2000 s.28) skriver vidare att forskarens roll inom diskursanalysen bör vara att intressera sig av ”hur vissa utsagor helt naturligt blir accepterade som sanna och andra inte”. Det är med denna grund som uppsatsen bör ses som betraktande och frågande, i vissa fall mer eller mindre kritisk, men med förhoppningen att den inte ska beläggas med en underton av någon slags ideologisk agenda. Etikprofessorn Elena Namli, sa i programmet Idévärlden, på Sveriges Television: ”’Kritisk’ – betyder inte ’ta avstånd’” (Idévärlden 4/2 2018). Det är med denna ståndpunkt som uppsatsen tar sig an följande analys.