Bakgrund: Ökad global migration ställer krav på sjuksköterskor i omvårdnadssituationer där patientens etnicitet och sårbarhet behöver beaktas. Sårbarheten kan bestå i flyktingars hälsosituation och den stress flyktingar upplever under migrationsprocessen. Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter behöver ta kulturen i beaktande vid möte med dessa patienter.

Syfte: Att belysa sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters kulturkompetens.

Metod: Litteraturöversikten grundar sig på tio vetenskapliga artiklar, varav två kvantitativa och åtta kvalitativa.

Resultat: Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter finner kommunikationsproblemet som största hindret, där språkbarriärer är en tydlig faktor. Detta gör att sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter anser att omvårdnaden i dessa fall tar mer tid i anspråk, och att tolkanvändningen förekommer alltför sällan. Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter anser att de har en viss kulturkompetens men att en önskan finns om ytterligare utbildning i ämnet.

Diskussion: En önskan hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter om fördjupade kunskaper i kulturkompetens kan utläsas av de resultat som framkommit i litteraturöversikten. Kulturkompetens har i litteraturöversikten diskuterats utifrån Madeleine Leiningers transkulturella omvårdnadsteori.