Vi vill i detta kapitel undersöka om människors deltagande och aktiviteter inom folkbildningen bidrar till att förklara varför medborgerligt engagemang i det svenska samhället är så stabilt som det är. Vi är också intresserade av hur deltagande i folkbildning förhåller sig till annat medborgerligt engagemang. Empiriskt kommer vi att undersöka hur deltagande i studiecirklar och folkhögskolekurser förhåller sig till ideellt arbete. 

Inledningsvis kommer vi att ange några grundläggande uppgifter om människors ideella arbete och vad som karaktäriserar dem som engagerar sig. Därefter presenterar vi uppgifter från två undersökningar; en om cirkeldeltagande, därefter en undersökning om folkhögskoledeltagare och avslutar med en längre övergripande kommentar. 

Vår ansats är att se folkbildning som en del av civilsamhället. Att relatera folkbildningen till det mer abstrakta civilsamhällesbegreppet istället för till folkrörelsebegreppet, är inte självklart. Civilsamhället har tidigare varit ett omstritt begrepp, både för att det är mångtydigt och för att det kopplades samman med politiska positioner. 

Kapitlet befinner sig i gränslandet mellan folkbildnings- och civilsamhällesforskning eftersom deltagande i folkbildningen studeras som ett sätt att agera i det civila samhället.