Kompetenta tränare är en central resurs för idrottsföreningar i Sverige. Det har också blivit allt viktigare att tränare kvalificerar sig genom olika former av utbildningar. Mot bakgrund av detta har vi i denna rapport undersökt hur svenska tränare förbereder sig för sina uppdrag. Rapporten bygger på en kvantitativ studie av tränare i tio olika idrotter i Sverige. Ett strategiskt urval av tränare i dessa idrotter har svarat på en enkät med frågor om utbildning, lärande och kompetenser samt påståenden om svensk idrott. De medverkande föreningarna har också svarat på en enkät. Här sammanfattar vi några av de viktigaste resultaten. Undersökningen visar att tränare i svenska idrottsföreningar har en relativt hög utbildningsnivå inom idrott. Till exempel har var tredje tränare genomfört en idrottsrelaterad formell utbildning på folkhögskola, högskola eller universitet. Till detta kommer att nästan alla tränare har deltagit i informellt lärande, till exempelvis möten, seminarier och handledning. Vidare visar undersökningen att utbildning ofta upplevs som ett krav, att uppdraget som tränare återkommande blir utvärderat samt att var femte tränare har skrivit på ett kontrakt med föreningen. Över lag anser tränarna att de har relevanta kompetenser och erfarenheter för att utföra sina nuvarande uppdrag. Detta gäller framför allt inom områden som idrottsgrenens tekniker, pedagogik, metodik och ledarskap. Däremot anger relativt många tränare att de saknar kompetenser inom områden som idrottsskador, antidoping, idrottspsykologi, träningsfysiologi och näringsfysiologi. Varannan tränare svarar också att kompetenser från nuvarande eller tidigare yrkesarbete samt andra erfarenheter har lika stor betydelse som kompetenser från idrottsrelevanta utbildningar. Det finns genomgående ett stöd bland tränarna för de värderingar och mål som är centrala för idrottsrörelsen. Exempelvis uttrycker tränarna ett stöd för den sociala dimensionen inom idrotten och har en kritisk hållning till inslag av tävling inom barnoch ungdomsidrott. Många tränare uppvisar vidare en positiv hållning till elitidrott. En stor majoritet menar också att barnidrotten ska främja att barn provar olika idrotter. Det finns även en stor anslutning till jämställdhets- och delaktighetsidealen. Den värdering som tränarna delar i lägst grad är att uppdraget som tränare bör vara ideellt. Nästan hälften av alla tränare anser att tränare bör ha lön för sitt arbete.