Bakgrund: Demens är ett samlingsnamn för olika kognitiva symtom som orsakas av hjärnskador. Särskilt boende är en av de vanligaste platserna för patienter med demenssjukdom att vårdas på i livets slutskede. Smärta är ett av de vanligaste symtomen i livets slutskede och orsakar minskad livskvalitet. Studier visar att patienter med demenssjukdom på särskilt boende inte alltid får smärtbehandling med god kvalitet. Sjuksköterskor har centrala roller inom smärtbehandling när de bedömer smärta och ger smärtlindring.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med demenssjukdom och smärta i livets slutskede.

Metod: Denna studie har en kvalitativ deskriptiv design. Tretton individuella intervjuer med sjuksköterskor på särskilda boende utfördes med en semistrukturerad intervjuguide. Data analyserades enligt en kvalitativ tematisk innehållsanalys med induktiv ansats.

Resultat: Resultatet presenteras i ett övergripande tema med tre kategorier redovisade genom sex subkategorier. Det framkommer att vård vid smärtbehandling hos patienter med demenssjukdom i livets slutskede innebär flera krävande utmaningar för sjuksköterskorna. Kommunikationssvårigheter på grund av demenssjukdomen är en av de framträdande utmaningarna i smärtbedömningen vilket orsakar osäkerhet hos sjuksköterskorna. Det framkommer att närstående har en betydande inverkan på alla delar av smärtbehandlingen, främst genom att vara tillgångar, men också genom att representera utmaningar som orsakade sjuksköterskorna stress.

Diskussion: Resultatet diskuteras i förhållande till annan forskning och i relation till Travelbees omvårdnadsteori om den mellanmänskliga relationen. I diskussionen lyfts sjuksköterskors upplevelser och hantering av några av de utmaningar som uppkommer i samband med smärtbedömning och smärtlindring, samt betydelsen av att sjuksköterskor skapar goda relationer med patient och närstående. 

Background: Dementia is a collective name for different cognitive symptoms caused by brain damage. Nursing homes are common places for patients with dementia to receive care at the end of life. Pain is one of the most common symptoms at the end of life among patients with dementia, causing decreased quality of life. Studies show patients with dementia not always receive pain management with good quality. In pain management nurses have central roles when they assess and relieve pain.                               

Aim: The aim of this study was to describe nurse´s experiences of caring for patients with dementia and pain at the end of life. 

Method: The study had a qualitative descriptive design. Thirteen individual interviews with nurses working in nursing homes were performed by using a semi-structured interview guide. Collected data were analyzed using a qualitative thematic content analysis with an inductive approach. 

Results: The results are presented in an overall theme with three categories presented through six sub-categories. It appears care during pain management in patients with dementia at the end of life brings several demanding challenges to the nurses. Communication difficulties caused by the dementia is a major challenge causing insecurity among the nurses. Relatives emerge as having impact on all parts of pain management, mainly by being assets, but also by represent challenges that caused nurses feelings of stress.

Discussion: The results are discussed in relation to other research and in relation to Travelbees human-to-human relationship model. The discussion highlights nurses´ experiences and management of some of the challenges arising in connection to pain assessment and pain relief, as well as the importance of creating good relations to patients and relatives.