Bakgrund: I Sverige är de vanligaste formerna av cancer prostata- och bröstcancer. En stor andel av patienterna diagnostiserade med cancer är i behov av palliativ vård på hospice eller inom hemsjukvården. Dessa patienter hamnar ofta i sorg och hoppet kan bli centralt i den sårbara situationen. Sjuksköterskan bör ge möjlighet för patienterna att få en värdig död, främja livskvalitet och stödja närstående.

Syfte: Syftet var att undersöka känslan av hopp hos patienter med cancer inom palliativa slutenvården och palliativa hemsjukvården.

Metod: Litteraturöversiktens metod formades efter Friberg. Tio vetenskapliga artiklar valdes från databaserna Cinahl Complete, PubMED samt PsychINFO. Artiklarna var både kvalitativa och kvantitativa.

Resultat: Resultatet delades upp i tre huvudteman och sju subteman; Aspekter av hopp med subteman Hopp och hopplöshet samt Livskvalitet; Skapa hopp med subteman Behov av hopp, Autonomi; Motstridiga känslor i livets slut med subteman Acceptans och Inför döden. Resultatet visade att känslan av hopp hos patienter med cancer inom palliativ vård ofta pendlar mellan hopp och hopplöshet.

Diskussion: Resultatdiskussionen tar upp nyckelresultaten hopp och hopplöshet som visades sig i resultatdelen. Katie Erikssons teori om hopp, vårdrelationen och lidande diskuteras. Vidare beskrivs hoppets betydelse för patienterna och hur detta skiljer sig bland olika patientgrupper. Även patienters psykiska hälsa diskuteras då ångest och depression kan förekomma bland dessa patienter.

Background: The most common form of cancer in Sweden is prostate- and breast cancer. A large proportion of the patients diagnosed with cancer are in a need of palliative care at the hospice or at home care. These patients often end up in grief, and hope is central to that vulnerable situation. The nurse should enable patients to receive a dignified death, promote quality of life and support close relatives.

Aim: The aim was to investigate the feeling of hope among patients with cancer in palliative care and palliative home care.

Method: The literature review method was formed after Friberg. Ten scientific articles were selected from the databases Cinahl Complete, PubMed and PsychINFO. The articles were both qualitative and quantitative.

Results: The result was divided into three main themes and seven sub-themes; Aspects of hope with the subthemes Hope and Hopelessness and Quality of life; The creation of hope with the subthemes Need of hope, Autonomy; Contradictory emotions at the end of life with the subthemes Acceptance and Facing death. The result showed that the feeling of hope in patients with cancer in palliative care often commutes between hope and hopelessness.

Discussion: The findings discuss the two keyresults hope and hopelessness that appeared in the results. Katie Eriksson’s theory of hope, the caring relationship and suffering is discussed. Further, it describes patients significance of hope and how this differs among different patient groups. Even patients' mental health is discussed when anxiety and depression can occur among these patients.