Bakgrund: Patienter inom psykiatrisk vård är, i samma utsträckning som andra, sexuella varelser. Dock kan psykisk sjukdom och farmakologisk behandling påverka sexualiteten och kopplingen mellan psykisk ohälsa och olika former av sexuell problematik är väldokumenterad. Sjuksköterskan förefaller ha en naturlig roll att ta upp sexualitet med patienter som en del av omvårdnaden, likväl har forskning visat att det finns många hinder för detta även när det bedöms vara relevant. Inom psykiatrisk vård finns inte många studier som utforskar sjuksköterskors samtal om sexualitet. Sexualitet inom psykiatrisk vård verkar fortfarande ha en låg prioritet. 

Syfte: Att utforska sjuksköterskors samtal om sexualitet inom psykiatrisk öppenvård

Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Tio sjuksköterskor verksamma inom psykiatrisk öppenvård intervjuades individuellt utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Resultat: Resultatet från intervjuerna utmynnande i tre huvudkategorier: sjuksköterskans erfarenheter, som speglade vilja och kunskap men också svårigheter, föreställningar om förutsättningar för samtal, där möjligheter och hinder identifierades och slutligen uppfattningar om sexualitet inom psykiatrisk öppenvård, där sexualitetens roll såväl som sjuksköterskans roll lyftes fram.

Diskussion: Studiens resultat diskuterades utifrån Phil Bakers omvårdnadsteori Tidvattenmodellen samt utifrån relevant litteratur och forskning.

Background: Patients in psychiatric care are, to the same extent as others, sexual beings. However, mental illness and pharmacological treatment can affect sexuality and the connection between mental health and various forms of sexual problems is well documented. The nurse seems to have a natural role in addressing sexuality with patients as part of nursing, yet research has shown that there are many barriers to this even when deemed relevant. In psychiatric care there are few studies that investigate nurses’ conversations about sexuality. Sexuality in psychiatric care still seems to have a low priority.

Aim: To explore nurses’ conversations about sexuality in psychiatric outpatient care.

Method: The study has a qualitative design with inductive approach. Ten nurses active in psychiatric outpatient care were individually interviewed based on a semistructured interview guide. The material was analyzed with qualitative content analysis.

Results: The results from the interviews could be separated into three main categories: nurses’ experiences, reflecting the will and knowledge but also difficulties, notions of conditions for conversations, where opportunities and obstacles were identified and finally perceptions of sexuality within psychiatric outpatient care, where the role of sexuality as well as the role of the nurse was highlighted.

Discussion: The results were discussed using Phil Bakers care theory The Tidal Model as well as relevant literature and research.