Syftet i den här uppsatsen är att undersöka exorcism som rituell praxis i Liberala Katolska Kyrkan (LKK) i Sverige utifrån kyrkans historiska kontext. Vad är skälet till att exorcism utförs? Hur utförs exorcism? Vad är attityden till exorcism inom samfundet? Jag har intervjuat företrädare för kyrkan och observerat en exorcism, som inte ägt rum i kyrkans officiella regi, men där exorcisten var församlingsmedlem. Jag har också läst litteratur och tagit del av material som berör exorcism generellt och exorcism inom LKK specifikt.Exorcism som rituell praxis förekommer inom LKK och finns i kyrkans liturgi i dop av barn och vuxna, rening av föremål och vigvatten, välsignelse av hem och vid läkegudstjänst.I mitt material kan jag se en skillnad på hur exorcism uppfattas och förstås av företrädare för kyrkan och en i församlingen aktiv exorcist. Företrädarna uppfattar exorcism i första hand psykologiskt och symboliskt, medan exorcisten har en konkret uppfattning om demoners utdrivande. De närvarande vid den exorcism som jag observerade uppfattade den också som ett konkret utdrivande av en demon.Det finns som jag tolkar det inom LKK en öppen hållning till olika synsätt och praktiker. Biskopen uttrycker att det inte är kyrkans sak vad församlingsmedlemmar gör utanför det kyrkliga sammanhanget.Den rituella praxis som råder i LKK vad gäller exorcism, har sin historiska bakgrund i Romersk katolska kyrkan. Den relativt öppna och eklektiska hållningen vad gäller innebörden i handlingarna skulle som jag ser det kunna förstås mot bakgrund av den roll teosofin har spelat i kyrkans historiska utveckling.