Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Folkbildning vid sidan av folkbildningsanslaget: En kartläggning med fokus på folkbildningens samlade finansiering och verksamheter
Ersta Sköndal University College, Institute for Civil Society Studies.
2019 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Studieförbund och folkhögskolor når varje år ett stort antal deltagare. Många verksamheter genomförs i form av kurser, cirklar och kulturprogram, men även i alternativa former. Till skillnad från den verksamhet som finansieras med statsbidraget för folkbildningsverksamhet från Folkbildningsrådet, i rapporten benämnt folkbildningsanslaget, saknas det systematiska sammanställningar av folkbildningens alla verksamheter, oberoende av finansiering. Denna avsaknad gäller till exempel antal och omfattning för all verksamhet, vilka deltagare som nås samt dess betydelse och påverkan på folkbildningsaktörer och omkringliggande samhälle. Fokuseringen på folkbildningsanslaget innebär att den övergripande bilden av folkbildningen i statistik och rapporter riskerar att bli ofullständig.

Syftet med denna kartläggning är att beskriva studieförbundens och folkhögskolornas verksamheter som genomförs med övriga statliga anslag, övrig offentlig finansiering och övriga intäkter utöver folkbildningsanslaget. Kartläggningen ska också ställa verksamhet som finansieras med andra medel i relation till verksamhet som finansieras via det ordinarie folkbildningsanslaget. Ett ytterligare syfte med rapporten är att den slutligen ska kunna fungera som ett underlag för kommande utvärderingar av folkbildningens verksamheter.

För att uppfylla syftena har kartläggningen av folkbildningen vid sidan av folkbildningsanslaget genomförts med hjälp av tre olika metoder: intervjuer, dokumentanalys och en webbaserad enkät. 14 personer från folkhögskolor och studieförbundsavdelningar intervjuades i studiens första moment. I det andra momentet gick vi igenom årsredovisningar och verksamhetsberättelser från år 2016. I det tredje momentet skickades en webbaserad enkät ut till rektorer eller motsvarande för folkhögskolor och avdelningschefer eller motsvarande för studieförbunden.

De empiriska resultaten från intervjuer, dokumentanalys och enkät inkluderar information om den folkbildning som finansieras med andra medel och som presenteras i årsredovisningar och verksamhetsberättelser. Drygt åtta av tio folkhögskolor och åtta av tio avdelningar i studieförbund rapporterar att de bedriver verksamhet med hjälp av finansiering med andra medel än folkbildningsanslaget. I intervjuerna diskuteras varför

folkbildningen redovisar viss, men inte all, verksamhet, vilka som är tänkta att ta emot olika former av redovisningar samt begränsningar i existerande beskrivningar och redovisningar.

I det avslutande momentet av kartläggningen analyseras resultaten från den empiriska kartläggningen, bland annat i relation till de verksamheter som finansieras med folkbildningsanslaget.

Tre slutsatser är:

  • —  Överensstämmelsen mellan dokument och enkätsvar visar att kartläggningen i viss grad fångar och beskriver folkbildningsverksamhet finansierad med andra medel än statsanslaget för folkbildning.

  • —  Verksamhet finansierad med andra medel är en omfattande och viktig verksamhet för både folkhögskolor och studieförbundsavdelningar.

  • —  Till viss del har verksamhet finansierad med andra medel en annan karaktär, men det kan räknas ha begränsad betydelse.

    I rapportens kapitel med reflektioner och rekommendationer diskuteras varför folkbildningen inte redovisar all sin verksamhet, vilka konsekvenser detta kan få och om det behövs en redovisning av all verksamhet. Kapitlet fortsätter sedan med ett antal rekommendationer för vad vi väljer att kalla för en mer balanserad redovisning. Bland annat så rekommenderar vi att folkhögskolor och studieförbund bör vara initiativtagare till en sådan redovisning. Vi avslutar sedan med ett avsnitt om de lärdomar som vi har dragit när det gäller denna typ av kartläggningar och dess metod, inklusive definitioner för folkbildning, val av empiriskt material samt enkät som metod.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm, 2019.
National Category
Social Sciences
Research subject
Social välfärd med inriktning mot civilsamhället
Identifiers
URN: urn:nbn:se:esh:diva-7932OAI: oai:DiVA.org:esh-7932DiVA, id: diva2:1385936
Available from: 2020-01-15 Created: 2020-01-15 Last updated: 2020-01-15

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Other links

Rapport
By organisation
Institute for Civil Society Studies
Social Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 2 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf