Background: A significant association between cigarette use and illness makes smoking the dominant cause of preventable death in the world. As a provider of health promotion efforts, the nurse has a great opportunity to guide patients towards smoking cessation. Studies show that nurses’ perceptions of their profession color their attitudes towards health promotion efforts, something that has resulted in insufficient participation in health promotion actions that can be implemented related to smoking. Cuba provides effective and free health care for the entire population. However, a prevalence of 40,1% male smokers and 15,1% female smokers places Cuba as one of the countries with the highest smoking prevalence in the world.

Aim: This study aimed to describe Cuban nurses' views of nursing care in relation to smoking and smoking cessation.

Method: This study was performed using a qualitative design method. Data was collected by semi-structured interviews with four nurses in Havana, Cuba. A qualitative content analysis with an inductive approach was used as a method to analyse the collected data.

Results: The results are presented in an overall theme: Balancing professional and personal views -  nurses’ approach, and three sub-themes: Perceptions, attitudes and cultural aspects affecting nurses’ work; Challenges of implementing theoretical nursing knowledge in clinical practice; Factors and strategies for helping relatives with smoking cessation.

Discussion: The findings are discussed against the background and aim of this study, as well as the theoretical framework of Madeleine Leininger’s cultural care diversity and universality theory. Nurses’ approaches towards smoking and smoking cessation showed similarities with the approach in the culture they lived in. Health promotion efforts expected to be implemented by nurses in their professional role towards patients, was instead performed towards relatives.

Bakgrund: En tydlig koppling mellan cigarettanvändning och sjukdom gör rökning till den vanligaste anledningen till förebyggbar död. Sjuksköterskan, vars ansvar delvis omfattar att främja hälsa, har goda möjligheter att vägleda patienterna mot rökavvänjning. Studier visar att sjuksköterskors uppfattning av sitt yrke färgar deras attityder till hälsofrämjande insatser, något som har resulterat i otillräckligt deltagande i hälsofrämjande åtgärder som kan genomföras relaterade till rökning. På Kuba förses hela befolkningen av effektiv sjukvård. Med en prevalens på 40,1% manliga rökare och 15,1% kvinnliga rökare är Kuba dock ett av de länder med högst andel rökare i världen.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kubanska sjuksköterskors uppfattning av omvårdnad i förhållande till rökning och rökavvänjning.

Metod: Denna studie hade en kvalitativ design.  Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer med fyra sjuksköterskor i Havanna, Kuba. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats.

Resultat: Resultatet presenteras i ett huvudtema: Balansgång mellan professionella och personliga åsikter – sjuksköterskors förhållningssätt, samt tre subteman: uppfattningar, attityder och kulturella aspekter som påverkar sjuksköterskors arbete, utmaningar med att implementera teoretisk kunskap om omvårdnad i klinisk praxis och faktorer och strategier vid hjälp med rökavvänjning till närstående.

Diskussion: Resultaten diskuteras mot studiens bakgrund och syfte samt Madeleine Leiningers omvårdnadsteori om mångfald och universalitet i kulturrelaterad omsorg. Sjuksköterskors förhållningssätt till rökning och rökavvänjning visade likheter med förhållningssättet i den kultur de lever i. Hälsofrämjande insatser som förväntas att sjuksköterskor implementerar på arbetet, utfördes istället med släktingar.