Bakgrund: Kvinnlig könsstympning (KKS) är ett skadligt ingrepp där delar av kvinnors könsorgan avlägsnas eller förändras utan medicinskt syfte. Idag finns så många som över 200 miljoner kvinnor och unga flickor som gått igenom någon form av könsstympning. Ingreppet är fäst vid kulturella värderingar, trosuppfattningar och sociala mönster.

Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors attityder i möten med könsstympade kvinnor.

Metod: En litteraturöversikt som innefattar två kvalitativa och åtta kvantitativa vetenskapliga artiklar. Informationssökningen gjordes på databaserna CINAHL Complete och Pubmed. Artiklarna granskades och analyserades enligt Fribergs metod.

Resultat: Resultatet visade att de flesta sjuksköterskorna i studien hade varierande kunskaper och medvetenhet om KKS. Majoriteten av sjuksköterskorna visste att KKS hade skadliga konsekvenser. Kulturella, religiösa, sociala och sexuella faktorer tillskrevs som skäl för utövandet av KKS. En del av de hade en inställning på att vilja utföra KKS. Majoriteten av sjuksköterskorna i studien var motvilliga att låta sina döttrar genomgå KKS. Som en strategi för att eliminera KKS hade många åsikten att lagen mot KKS skulle tillämpas strikt.

Diskussion: Litteraturöversikten diskuteras med Madeleine Leiningers transkulturella omvårdnadsteori som grund. Diskussionen tar upp vikten av att ha förståelse för kulturella skillnader och anpassa omvårdnaden på ett sådant sätt att kvinnans perspektiv är väl sedd utan att sjuksköterskor behöver utföra kvinnlig könsstympning.