Bakgrund: Suicid är ett folkhälsoproblem över hela världen. Enligt World Health Organizations (WHO) dör 800 000 människor årligen av suicid, det motsvarar ungefär 11 suicid per 100 000 invånare. I Sverige sker det ca 1500 suicid per år, vilket motsvarar ca fyra suicid per dag. Efter ett suicidförsök är det vanligt att personer kommer in akut och behöver bli inlagda på en somatisk avdelning för fortsatt vård, det leder till att sjuksköterskor som inte har någon erfarenhet av psykiatrisk vård ofta vårdar suicidnära patienter. Patienter som genomfört ett suicidförsök har både positiva och negativa upplevelser av den vård som bedrivits.

Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda suicidnära patienter inom somatisk vård.

Metod: En litteraturöversikt baserad på tretton vetenskapliga artiklar inhämtade från databaserna CINHAL Complete och PsycINFO. Metoden som användes är i enlighet med Friberg (2017). Analysen utfördes genom färgkodning för att kunna identifiera skillnader och likheter i studiernas resultat. Analysen framställdes utifrån ett huvudtema och fem subteman.

Resultat: Sjuksköterskor upplevde att de inte hade tillräckligt med färdigheter, utbildning och kunskap för att kunna vårda suicidnära patienter. I resultatet framkom även att tidsbrist och hög arbetsbelastning påverkade mötet med suicidnära patienter negativt. I mötet med den suicidnära patienten upplevde sjuksköterskan känslor som lidande, rädsla, ilska och medlidande. Det framkom också att vården som bedrivits var främst inriktad på patientens fysiska behov.

Diskussion: Sjuksköterskan påvisade olika upplevelser kring bemötandet av den suicidnära patienten. Bemötandet påverkades negativt av diverse faktorer såsom trosuppfattning, brister i vårdsverksamheten och brist på kunskap. I mötet med den suicidnära patienten var det viktigt att sjuksköterskan reglerade sina upplevda känslor för att inte påverka vårdandet av patienten. Resultatet har diskuterats utifrån Phil Barkers tidsvattenmodell, som lyfter vikten av sjuksköterskans förståelse av patientens livshistoria och hjälpa patienten att uppnå en förbättring genom att se patienten ur ett helhetsperspektiv.

Background: Suicide is a public health problem worldwide. According to the World Health Organizations (WHO) 800 000 people die annually from suicide, which corresponds to about 11 suicides per 100 000 inhabitants. There is roughly 1500 suicides in Sweden every year, which corresponds to about four suicides per day. After a suicide attempt, it is common for the person to get admitted as an emergency matter and need to be treated in a somatic ward for a continued care, which leads to nurses who have no experience in psychiatric care often care for suicidal patients. Patients who have performed a suicide attempt have both positive and negative experiences of the provided care.

Aim: The aim was to describe nurses' experiences of caring for suicidal patients in somatic care.

Method: A literature review based on thirteen scientific articles obtained from the databases CINHAL Complete and PsycINFO was used. The method used is in accordance with Friberg (2017). The analysis was performed by color coding to identify differences and similarities in the results of the studies. The analysis was prepared on the basis of one main theme and five subthemes.

Results: Nurses felt that they did not have enough skills, education and knowledge to care for suicidal patients. The results also showed that lack of time and high workload had a negative impact on the meeting with suicidal patients. During the meeting with the suicidal patients, the nurse experienced feelings such as suffering, fear, anger and compassion. It also emerged that the care being performed was mainly focused on the physical needs of the patient.

Discussion: Nurses demonstrated different experiences regarding the treatment of the suicidal patient. The response was adversely affected by various factors such as belief, lack of care and lack of knowledge. In the meeting with the suicidal patient, it was important that the nurse regulated her perceived feelings so as not to affect the care. The results have been discussed based on Phil Barker's time-water model which highlights the importance of the nurse's understanding of the patient's life story and help the patient achieve an improvement by seeing the patient from a holistic perspective.